NEJ sa lilla P” från 1992 - Framställningen av barns integritet i barnböcker, då och nu

NEJ sa lilla P handlar om Lilla P som är huvudpersonen, lilla P beskrivs som envis och säger alltid nej. Detta bekymrar alla men ibland kan det faktiskt vara väldigt bra att säga nej. Denna bok är inte indelad i några kapitel. Förfat-taren har valt att fokusera på den personliga integriteten, med inslag av den kroppsliga integriteten. Detta kan man se genom att lilla P i boken alltid säger nej vilket tar upp den personliga integriteten. Den kroppsliga integriteten framkommer när lilla P inte vill bli kramad. Författaren skapar problem som

uppstår och det handlar om att lilla P bara säger nej, omgivningen är uppgi-ven och de vet inte hur och vad de ska göra åt saken. Författaren har skrivit en händelse som ändrar omgivningens syn på lilla P och det är när hon säger nej till en man som vill att hon och hennes kompisar ska följa med. Då tycker alla att lilla P gjort ett jättebra jobb genom att säga nej. Författaren löser inte problemet som uppstår i boken genom något speciellt sätt, utan problemet lö-ser sig själv. Från och med efter händelsen när lilla P inte vill bli kramad sä-ger säsä-ger lilla P både ja och nej.

”Näpp! sa Alfons Åberg” från 1994

Näpp! sa Alfons Åberg handlar om Alfons och pappa vilket även är huvud-personerna i boken. Pappa vill äta men Alfons är inte hungrig och vill inte äta. Genom boken får du följa med hur detta problem löses. Denna bok har inga kapitel. Författaren har valt att lägga fokus på den personliga integriteten och tar upp frågor om rätten att få bestämma över sig själv. Författaren skapar problem genom att pappa vill äta medan Alfons inte vill äta, Alfons är envis och vägrar. Pappa försöker på många olika sätt att få Alfons att äta, detta gör han genom att både be snällt, muta, genom att vara rolig och skoja, skrämma, och bli arg och skrika för att sedan försöka skoja igen. Inget av det här fungerar. Pappa testar till sist att prata om något annat och säger åt Alfons att titta på apan utanför fönstret. Författaren löser problemet genom att när de båda tittar bort hoppar katten upp på bordet och äter upp maten. Alfons ser det men pappa tror att Alfons har ätit upp och blir nöjd.

”Nej! sa lilla monster” från 2003

Nej! Sa lilla monster handlar om att lilla monster ska våga säga ifrån. Huvud-personerna är lilla monster och stora monster. Det finns inga kapitel i boken. Författaren har valt att fokusera på den personliga integriteten då situationer uppstår genom att lilla monsters integritet kränks av stora monster genom att han alltid bestämmer, skämmer ut lilla monster, retas, är elak. Den personliga integriteten kommer in i en del där stora monster tvingar lilla monster jaga småtrollen så de gråter. Författaren skapar problemen genom dessa olika sätt och det huvudsakliga problemet är att lilla monster blir behandlad illa men vågar inte säga något. Författaren har valt att lösa problemet genom att lilla monster säger ifrån genom att skrika på stora monster, detta gör att stora monster blir rädd och lyssnar. Nu är problemet löst även ifall lilla monster är orolig att stora monster ska bli elak igen är han glad att han är snäll nu.

”Låt mig vara ifred! Lotta lär sig att säga ifrån” från 2014

Låt mig vara ifred! Handlar om Lotta som på olika sätt lär sig att säga ifrån och förstår att det hon säger faktiskt betyder något. Lotta är huvudperson och boken är indelad i nio korta kapitel. Författaren beskriver och fokuserar både

på den personliga och kroppsliga integriteten. Den personliga integriteten skrivs genom olika situationer där hon påverkar sin situation, säger ifrån, be-rättar en hemlighet. Den kroppsliga integritets tas upp genom situationer där Lotta är i badrummet och vill vara i fred, kramar och pussar av släktningar, simhallen där en kille kikar in i omklädningsrummet, pianolektionen där pia-noläraren är för närgången, en man i affären som vill ha en puss. Dessa sce-narier är problem som författaren har skapat i utgångspunkt ifrån den person-liga och kroppsperson-liga integriteten. Författaren beskriver de här problemen och lösningen på dem, de löses genom att Lotta säger ifrån, säger nej, står upp för sin åsikt i vissa situationer och i andra berättar hon för en vuxen. Hon väljer även at på pianolektionen ha en stor hatt på sig så tanten inte kommer för nära.

”Ella säger nej!” från 2014

Ella säger nej! Handlar om Ella som är huvudpersonen och att hon inte vill göra någonting. Men att hon kanske kan ändra sig genom olika tillvägagångs-sätt. Boken innehåller inga kapitel. Författaren lägger fokus på den personliga integriteten genom att Ella bara säger nej, men Ellas nej respekteras inte av omgivningen. Problemen som författaren skapar i boken handlar om att Ella inte vill olika saker, detta genomsyrar hela boken. Såsom lösningen av pro-blemen också finns med genom hela boken, författaren visar bara på att Ella sedan vill göra alla sakerna genom att hennes gosedjur gör sakerna innan, de saker som hon har som trygghet.

”Nej!” från 2015

Nej! Handlar om att barnen i boken inte vill leka med varandra, dom får inte vara med. Huvudpersonerna är lilla Lucia och liten Skär. Att det är tråkigt när de inte leker tillsammans och att man tillsammans är starkast. Boken är inte indelad i några kapitel. Författaren beskriver den personliga integriteten ge-nom att barnen i boken inte vill leka med varandra, detta respekteras också av varandra medan den som är utomstående i boken försöker få dem att leka ändå. Författaren tar då upp ett problem som handlar om att de inte vill leka tillsammans, det löser författaren genom att ett tredje barn behöver hjälp. Då hjälper dom det barnet tillsammans och sedan vill alla leka tillsammans.

”Barnen i Kramdalen: en saga om integritet, tafsare och nättroll”

från 2017

Barnen i kramdalen handlar om integritet, vad det är och varför man ska ha det. Huvudpersonerna är barnen Vändela, Snäll-Kjell och Gladrian samt mamma Annabella. Barnen i boken får vara med på en promenad där de lär sig om integritet för att sedan testa det på olika sätt. Kramdalen, tafsarnas läs-kiga by och nättrollens grotta. Boken är inte indelad i kapitel. I denna bok har

författaren valt att fokusera både på den kroppsliga och personliga integrite-ten. Genom situationer där de utsätts för närhet som de inte känner sig be-kväma med och om rätten att säga nej och berätta för en vuxen. Författaren belyser de olika områdena genom att skapa problem som karaktärerna i boken löser. Ett problem som uppstår är när de går i tafsarnas by, då kommer en tafsare och tar Vändela på kinden och vill att hon följer med och kollar på en kanin. Författaren löser problemet genom att Vändela säger stopp och sä-ger att hon ska berätta för sin mamma. De två vännerna berömmer även Vän-dela för att hon sa ifrån.

”Vilda säger NEJ!” från 2017

Vilda säger NEJ! Handlar om Vilda och hennes familj, förskolan och hennes kompisar. Vilda är huvudpersonen och genom boken lär hon sig vikten av att berätta hemlisar, bra och dåliga hemlisar. Att få påverka sin vardag blir in-slag, rätten till sin kropp och rätten att säga ifrån. Boken är indelad i tre stycken längre kapitel. Författarens val av fokus ligger på både den person-liga och kroppsperson-liga integriteten. Detta görs genom olika situationer bland an-nat genom att Vilda berättar för sin pappa om något som inte känns bra, att hon inte vill att faster Ester kramar henne, pappa berättar att Vilda har rätten att säga nej, rätten till sin kropp och att pappa ska prata med faster Ester. För-fattaren tar upp en annan situation genom självbestämmandet, det är att Vil-das lillebror vill inte ha skjorta för den är obekväm omgivningen tillgodoser hans åsikt. Författaren beskriver också skillnaden på att skvallra och berätta samt bra och dåliga hemligheter. Ett problem som författaren beskriver i boken är att Vildas kompis storebror vill leka en lek som handlar om att klä av sig, Vilda blir obekväm och leken avbryts av att de nerifrån ropar att det är mat. Författaren beskriver hur Vilda tänker på detta och mår dåligt och vill inte leka med sin kompis längre för att hon är rädd att storebrorsan ska vara hemma. Problemet löses genom att Vilda tar mod till sig och berättar för sin mamma, de pratar då om detta och sedan åker mamman och Vilda och pratar med storebrorsan och familjen, storebrorsan ber om förlåtelse.

”Lilla nej-boken” från 2018

I Lilla nej boken är Billie huvudpersonen och författaren beskriver Billies vardag. Författaren tar upp situationer som handlar om att Billie säger ifrån och vill själv. En morgon med pappa, en dag på förskolan, farmor hämtar ef-ter förskolan som knyts ihop med en kväll med pappa. Boken är inte indelad i några kapitel. Författaren lägger fokus på både den kroppsliga och personliga integriteten genom situationer som att få påverka sin vardag, rätten till sin kropp och att säga nej. Ett problem som författaren framställer är när ett barn på förskolan springer fram för att krama Billie hej, Billie säger nej och Clara ser förvånad ut. Författaren har löst detta problem genom att en tredje person

som här är Kattis, Billies gosedjur kommer in och förklarar. Kattis förkla-ringar genomsyras i hela boken. Kattis berömmer Bille för att han sa nej och förklarar för Clara varför man kan säga nej.

”Lilla boken om stopp! Min kropp!” Från 2020

Lilla boken om stopp min kropp handlar om olika delar om inom barns in-tegritet, att bli kittlad fast man inte vill, ifall någon vill kramas eller leka nå-got som inte känns okej. Vikten av att lära sig säga stopp! Min kropp! Hu-vudpersonerna nämns inte vid namn men samma personer återkommer i boken. Boken är indelad i olika delar men inte tydliga kapitel.

Författaren har valt att fokusera på både den personliga och kroppsliga in-tegriteten med extra fokus på rätten till sin kropp med uttrycket ”Stopp min kropp” som genomsyrar boken. Författaren går in på flera delar inom den personliga och kroppsliga integriteten såsom självbestämmandet, samtycke, att berätta, att bli kittlad, att någon slår, följer efter, knuffar, sliter, drar eller nyper. Att leka lekar som du inte vill och att inte vilja vara med. Författaren tar upp ett problem när ett barn vill berätta för en vuxen och de inte lyssnar, de står med mobiltelefonen istället och pratar med varandra. Författaren vill visa att alla vuxna inte lyssnar men att det alltid finns någon, problemet löses då genom att barnet går då till en annan vuxen som lyssnar och hjälper.

4.2 Genomförande/Databearbetning/Analysmetod

Mitt förhållningssätt inför analysen var att gå in med en så neutral syn som möjligt för att inte påverka resultaten med egna tolkningar.

Data samlandes in till analysen, en förförståelse för metoden diskursanalys gjordes och val av inriktning gjordes, vilket blev foucaultiansk diskursanalys. Frågeställningar skapades med syfte, forskningsfrågor i åtanke. Val av ana-lysfrågor kan kopplas till Svensson (2019) som menar att det som en diskurs-analytiker anser intressant är inte hur verkligheten är utan hur verkligheten istället skapas. Grundläggande frågetyper som även kan byggas på samt ut-vecklas är, representationsfrågor som har en grundstruktur som är hur besk-rivs x? Handlingsfrågor där grundstruktren handlar om, hur görs eller åstad-koms x? Frågor om kontruktionen av objektivet, kunskap och fakta handlar om att kunsap och sanning har påverkan av ett visst och etablerat sätt som väldens beskrivs på. Frågor om makt har grundstrukturen, vilka maktrelat-ioner reproduceras av ett visst språkbruk? (Svensson, 2019).

Svensson (2019) tar även upp vikten av att ställa kritiska frågor till texten som ska undersökas som en grund för analysarbeten. Därför är det viktigt att

utforma bra frågor som hjälp i analysen. Frågorna som skapas inför en dis-kursanalys ska utgå från nyfikenheten hos forskaren samt lusten att utveckla en förståelse för områden hen vill undersöka (Svensson, 2019). Innan ana-lysen påbörjades lästes och sammanfattades böckerna en och en i ett eget do-kument, detta för att få en mer utvecklad förståelse för böckernas innehåll. Arbetet med analysen påbörjades och gjordes i ett eget dokument för att skapa ordning, utefter frågeställningar och metoden diskursanlays. Barnböck-erna analyserades en och en utefter frågorna, samt ställdes upp i ordning efter utgivningsår. Detta för att skapa en tydlighet redan från start vilka böcker som var från vilka år samt för att kunna dra paralleller enklare. Analyserna färdigställdes och resultatsammanställningen påbörjades. Kategorier skapa-des för att lättare få fram ett resultat. De kategorier som skapaskapa-des är bland an-nat indelning enligt årtal av hur diskurser om integritet konstruerats i de valda barnböckerna. Hur de olika integritetgränserna synliggjordes med indelning efter vilken integritetsgräns som vanligast förekom i barnböckerna. Indelning utefter årtal om utvecklingen kring hur omgivningen värnar om barns strate-gier att värna om sin integritet i barnböckerna. Dessa kategorier synliggörs tydligt i resultat kapitlet.

4.3 Tillförlitlighet

Bryman (2011) beskriver tillförlitlighet som ett alternativt mått till reliabilitet och validitet som i regel används i kvantitativ forskning. Tillförlitligheten de-las in i fyra delar, trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. Denna undersökning är av hermeneutisk karaktär vil-ket betyder att den bygger på min tolkning. Tillförlitligheten kan anses svag då ifall någon annan gjort undersökningen inte säkerligen hade tolkat den på samma sätt. Olika faktorer som erfarenheter, kunskap och intresse kan spela in här och påverka hur texterna tolkas. Trovärdigheten handlar om hur accep-tabel tolkning som gjorts är i andras ögon. Trovärdigheten faller på att ingen har gjort en second opinion på denna undersökning. Som vid exempelvis vid intervjustudier där svaren skickas till respondenterna. Överförbarhet handlar om täta beskrivningar, att allt ska vara transparent. Att allt är synligt för läsa-ren, så någon annan skulle kunna göra denna undersökning igen. Genom att jag inkluderat både citat och exempel från böckerna i resultatdelen stärker det överförbarheten. Det är upp till läsaren att bedöma huruvida resultaten går att överföra till en annan miljö. Pålitlighet handlar om täta beskrivningar av pro-cessen det vill säga vid exempelvis val av barnböckerna. Här blir pålitlig-heten svagare då jag inte beskrivit exakt på vilka sidor barnböckerna hittades. Möjlighet att styrka och konfirmera handlar om att agera i god tro. Ifall jag

medvetet låtit min värderingar påverkat analysen. Tidigare forskning har lästs och undersökt som tagit upp utvecklingen av barns integritet genom tiden, detta problematiserade mitt förhållningsätt till undersökning då jag hade för-kunskaper som tyder på förändringar. Detta har fått mig att aktivt arbeta med tankesättet för att inte påverka min egen undersökning av barnböcker (Bry-man, 2011).

Giltigheten handlar här om ifall datainsamlingen som gjort är trovärdig. Trots att denna undersökning inte är att generalisera går det att påpeka att urvalet var begränsat. Kritik till undersökningen är att den är aktuell just nu men inte på samma sätt i framtiden. Då böckerna är analyserade utefter årtal kommer de nyaste böckerna inte ses som relevanta om exempelvis 20 år. Det kommer då finnas nyare barnböcker.

4.4 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (2017) tar upp vikten av de etiska ställningstagandena som ska ingå och finnas i åtanke vid forskningsrelaterat arbete. Författarna tar upp olika punkter som är viktiga att tänka på och jag har valt ut de som är rele-vanta för mitt arbete. Bland annat ingår att ha struktur och ordning i arbete med forskningsrelaterat material vilket jag noga har förhållit mig till för att få en tydlighet under hela arbetets gång, jag har gjort olika dokument för olika delar, delat in i mappar och sparat på flera ställen. Att sträva efter att ingen ska komma till skada vid arbetsprocessen, innan eller efter är också en viktig aspekt. Detta har jag haft i åtanke då syftet med min analys av barnböcker inte är att hitta rätt och fel utan att bidra till ökad kunskap om hur synen på barns integritet konstruerats under 30 års tid. Jag har varit rättvis i bedöman-det av andras forskning. Jag har även varit öppen med redovisningen av me-toden och resultatet samt öppen med mina tankar kring arbetet. I arbetet med den valda metoden diskursanalys är det viktigt att ha andra etiska övervägan-den än i exempelvis intervjuer då GDPR, anonymitet och samtycke är viktigt. Här är en öppenhet, transparens och tydlighet viktigt under hela arbetets gång (Vetenskapsrådet, 2017).

5 RESULTAT

Jag har valt att dela in resultatsammanställningen i olika kategorier med ut-gångspunkt i syfte och forskningsfrågor, detta för att skapa en tydlighet i de presenterade resultaten. De valda kategorierna är, förändring av diskursen om barns integritet, där man kan urskilja tre olika kategorier: det kompetenta bar-net, en being, det växande barbar-net, både being och becomig, samt det sårbara barnet, barnet som being. Här ligger även fokus på barnperspektiv och barns perspektiv. Vilken beskrivning av barns integritet som konstrueras utifrån tegritetsgränserna, beskrivningen av barns olika strategier att värna om sin in-tegritet samt mottagandet av omgivningen.

Syftet med den här studien är att bidra till ökad kunskap om hur föreställ-ningar om barns integritet kommer till uttryck i utvalda barnböcker som sträcker sig tillbaka 30 år i tiden. Vidare är syftet att undersöka hur dessa barnböcker kan påverka val av böcker i förskolan.

Frågeställningar

• Hur förändras diskursen om barns integritet såsom det kommer till ut-tryck i de utvalda barnböckerna över tid, i relation till synen på barn som varande eller blivande individer, samt barnperspektiv och barns perspektiv?

• Hur kan de förändringar i diskurser som blir synliga i de utvalda böckerna kopplas till de tongivande styrdokument som behandlar barns rättigheter i samhället i stort?

• Vilken beskrivning av barns integritet konstrueras utifrån integritets-gränserna i barnböckerna och hur kan den användas vid val av rele-vanta böcker i arbete med personlig och kroppslig integritet?

• Vilken beskrivning av barns olika strategier att värna om sin integritet konstrueras och hur synliggörs de av omgivningen i de utvalda barn-böckerna?

5.1 Förändring av diskursen om barns integritet

Denna del beskriver de diskurser om barns integritet som kommer till uttryck i de utvalda barnböckerna samt förändringen över tid. Den presenteras i relat-ion till synen på barn som varande eller blivande individer/beings och

becomings, samt barn och barns perspektiv. Här tar jag upp även de föränd-ringar i diskursen som kan kopplas till de tongivande ideologiska styrdoku-ment som behandlar barns rättigheter i stort.

In document Framställningen av barns integritet i barnböcker, då och nu (Page 29-37)