Tjejernas konstruktioner av maskulinitet handlade mycket om kroppen i en kontext och vad den visade upp för att uttrycka en identitet. I många av bilderna såg jag referenser till modediskurser och populärkultur som en del av informanternas värld, där utseendet och en visuell kultur hade en stor betydelse. Att arbeta med självporträtt och fotografi är ofta väldigt spännande och utvecklande. I självporträttsuppgiften kunde eleverna fundera kring sig själva och experimentera med bilden av hur de kunde få se ut. Fotoläraren på gymnasiet uppmanade eleverna att tänka fritt och vara personliga i sina uttryckssätt och bilderna visade också det genom flera variationer av maskulinitetskonstruktioner. Bilduppgiften blev ett sätt att prova att iscensätta sig i nya subjektspositioner och självporträtten berättade om många tankar och diskussioner kring genus bland eleverna på gymnasiet. I detta fall fick just bildpedagogik med inslag av fotografisk bildundervisning en betydande roll för identitetsarbete och normkritiskt tänkande. I subjektspositionerna som både bildpedagog och forskare upplevde jag att det blev väldigt verkningsfullt för tonåringarna att gestalta sig själva i nya positioneringar. Eleverna gjorde bilder som var personliga i olika iscensättningar i skolans praktik. Flertalet elever i studien vågade prova maskulina subjektspositioner i större utsträckning än vad jag först hade
101 Hellman (2014)
102 Halberstam (2014), s. 40.
103 Connell, Raewyn (2009), Om genus, 2:a upplagan, Göteborg: Daidalos, s. 147.
förväntat mig. Denna fotouppgift blev ett bra verktyg för att få igång samtal om identitetsfrågor och genus. Detta visar också Öhman Gullberg i sin forskning, hur
genusskapande kan synliggöras i en bildpedagogisk situation.104 Eidevald betonar vikten av att beskriva praktiker för att medvetandegöra genuskonstruktioner vilket jag har belyst i denna uppsats.105 Göthlunds tankar om identitetskapande som en estetisk praktik aktualiserades ännu en gång i denna undersökning.106
Kläd- och modestilar som uttrycktes i materialet, berättar om influenser från modediskurser i reklamannonser, reklamfilmer och populärkultur inom musik, film och TV, där
informanterna var en del av en visuell kultur. De inspirerades av den och var också samtidigt medskapande av den genom sina nya visuella iscensättningar. Uppsatsen visar också
populärkulturens roll gällande ungdomars intertextuella bildidéer och bildskapande med en lek med dominerande diskurser inom mode och kändisvärlden som inverkade på elevernas bildskapande.
SLUTDISKUSSION
Tjejers frihet
Emma: Killar har lite mer frihet i vad de, i hur de vill se ut, liksom.
Olivia: Vem stoppar mig till att göra det en kille skulle göra.
I dessa citat uttryckte tjejerna det som något positivt att få se ut och vara som killarna. Här gavs en rätt så samstämmig bild av hur tjejer beskrev sin killsida, som en frihetskänsla.
Mycket i samhället handlar om ytan, det som visas upp vilket även gäller för killar och det maskulina. Utseendet är viktigt för både killar och tjejer med den dominerande
Modediskursen med rätt märkeskläder och träningstrender där en snygg smal kropp med muskler ska visas upp. Det var den mer slappa klädstilen med lösa kläder som delvis dolde kroppen och intrycket av att se ofixad ut, som de flesta tjejerna gillade och iscensatte sig med.
Det var denna grabbstil som uttryckte den feminina maskulinitetsdiskursen som jag hittade;
Cool och fri i killkäder. Utifrån den diskursens positioneringar upplevde även tjejerna sig friare och mer som sig själva.
104 Öhman Gullberg (2008), s. 24.
105 Eidevald (2009), s. 18.
106 Göthlund (1997)
Framtida forskning
Jag instämmer med Halberstams kritik av att maskulinitetsforskningen ofta fokuserar på män och deras kroppar, i essentiella kopplingar mellan biologi och kultur. Med denna studie vill jag rikta fokus på enbart tjejer inom fältet för maskulinitetsforskning. När det gäller relationer beskriver Ann-Sofie Holm i sin avhandling en skillnad mellan könen i en grupp, att killar bygger maktpositioner och tjejer söker styrka genom nätverkande. Hon menade att könsblandade grupper visst skapar ett heterosexuellt spel, som stöd för en heteronorm. I hennes analys framträder den tidigare nämnda individualiseringsdiskursen, och en tydlig mognadsdiskurs.107 Hon säger: ”Man skulle alternativt kunna uttrycka det som att det för båda könen handlar om att bredda sin repertoar och ta till sig uttrycksformer som förknippas med både det egna och det andra könet.”108Holm menar att ungdomar mognar och att blandade grupper skulle kunna bidra till utmaningar av normen och överskridanden som öppnar för nya relationsmönster. Jag skulle vilja lyfta fram heterosocialitet som ett perspektiv i en
maskulinitetsforskning med ungdomar för att undersöka vad som händer med
maskulinitetsbegreppet och de hegemoniska idealen när tjejer blandas med killar som kompisar, i heterosociala relationer.
Genom att beskriva en identitet utifrån enbart genus så blev det ibland ett snävt och begränsat perspektiv i studien. Ungdomarna i min undersökning pratade om saker som handlade om annat än genus, där allt inte handlade om att vara en tjej eller en kille, vilket bland annat de nya subjektskontruktionerna visade. De beskrev en gemenskap dem emellan oavsett kön när de förhöll sig till en annan skola med ungdomar som var rika och kom från hem tillhörande överklassen. De upplevde en samhörighet inom en gemensam samhällsklass och utifrån ett gemensamt geografiskt läge. Undersökningen visade på företeelser som gällde för både tjejer och killar med flera utsagor om något könsneutralt, där informanterna menade att de såg likheter och skillnader mellan varandra som tonåringar utifrån annat än just
genusperspektivet. Ibland är det bra att ta av sig sina genusglasögon och titta på sitt material ur flera synvinklar. Detta visade på behovet av att även utgå från ett intersektionellt
perspektiv som forskare.
Ann-Sofie Holms synliggörande av dolda hierarkier mellan könen i skolan som uttalas i vardagliga samtal är en viktig kunskap att arbeta vidare med. Hon betonar också vikten av
107 Holm (2008), s. 200.
108 Ibid., s. 197.
könsblandade grupper för att utmana normer i skolan, där forskning på heterosociala relationer kommer vara ett viktigt perspektiv för framtiden.
Jag kan se styrkan med bildämnet och dess didaktik och möjligheterna med kunskaper om visuell kultur där uppgifter med visuella iscensättningar i skolan kan bidra med att arbeta med genusfrågor i skolan. Fler normkritiska uppgifter behövs i skolan och estetiska ämnen har en roll att fylla där. Bildämnet idag, med de digitala möjligheterna som finns, kan verkligen bli ett gränsöverskridande ämne. Jag tror däremot att ämnet skulle utvecklas om inflytandet från den modernistiska konstdiskursen minskade och verkligen bli ett ämne som handlar om nutida konst, kommunikation och visuellt berättande på flera nivåer. Visuell kultur och lärande är ett bra namn som berättar att ämnet är stort, brett, ligger i tiden och har oändliga möjligheter.
Bildämnet skulle kunna få en tydlig ta en roll i att arbeta med genusperspektiv i skolan. Å ena sidan är det ett ämne som arbetar med att göra bilder. Å andra sidan är det ett ämne som handlar om att förstå bilder och bildkommunikation, vilket öppnar för möjligheter till
bildtankar och bildsamtal. Visuell kultur och lärande har många möjligheter till bildskapande möten och tankeväckande iscensättningar i och utanför en cisnorm.
SLUTORD
I mötet med informanternas verbala utsagor och deras bilder upptäckte jag att de många gånger tyckte att de liknade varandra. Vi lever i en visuell kultur och iscensätter oss på nytt varje dag och det genom kroppen, vilket David Levithan skrev i sin bok som jag inledde uppsatsen med. Vi är den vi vill vara för stunden i en kontext och uppfattas och tolkas mycket efter vad vi visar upp. Strukturerna begränsar dock vårt handlingsutrymme, vilket blev tydligt i min undersökning. Tjejerna konstruerade en feminin maskulinitet där det både fanns med maskulina och feminina tecken men där utsagorna och min analys delvis beskriver att det maskulina fortfarande värderas högre bland tonåringarna och i skolan. Det upprörde mig att informanterna beskrev tjejer och det feminina som något på en sämre nivå i samhället. Detta gör behovet av feminism idag så tydligt.
Informanten Olivia uttryckte det så klokt:
Men feminism handlar inte om bara kvinnor, det handlar ju om kvinnor och män.
Inom skönlitteraturen skriver författaren Jessica Schiefauer i ungdomsboken Pojkarna om några tjejer som på nätterna förvandlas till pojkar. I sin pojkkropp uttryckte en av tjejerna i boken det såhär:
Jag sprang nedför gatan. Mina ben var gjorda av kraft och fart och styrka.
Som att födas på nytt, som att kroppen glömt alla sina tidigare minnen.
Främmande människor såg på oss och deras blickar var annorlunda.
Våra nya kroppar speglades i dem.109
Informanter och tonårstjejer i denna undersökning befinner sig i sina tjejkroppar men kommer framöver att hitta nya stilar och kontexter att iscensätta sig själva i inom nya diskurser.
Kanske det innebär en större frihet för en del av tjejerna att likna killarna i deras klädstilar och umgås med killarna som kompisar och göra samma saker i heterosociala relationer.
Förhoppningsvis behöver tjejerna inte som Simone, i boken Dårfinkar och dönickar, byta till killnamnet Simon och låtsats vara en kille, utan de kanske kan vara dem de är och vill vara eventuellt i olika varianter av crossdressing.110 Tonårstjejer som fortfarande får vara tjejer men kanske kan ses som människor istället för tjejer.
Jag avslutar med en dialog jag hade med en av tonårstjejerna.
Olivia säger:
Jag känner att det börjar bli mer gemenskap bland tjejer och killar. Det känns som alla är där för varandra.
Jag frågar då:
Så ni börjar likna varandra?
Olivia svarar:
Ja, jag känner det.
109 Schiefauer, Jessica (2011), Pojkarna, Stockholm: Bonnier Carlsen förlag, s. 53.
110 Stark, Ulf (1984), Dårfinkar och dönickar, Stockholm: Bonnier Grafiska industrier AB.
KÄLLFÖRTECKNING
Tryckta källor
Bohlin, Göran och Lövgren, Karin (red)(1995), Om unga män, Lund: Studentlitteratur.
Burr, Vivien (2003), Social construktionism, 2:e edition, London: Routledge.
Butler, Judith (2005), Könet brinner, Stockholm: Natur och kultur.
Connell, Raewyn, (2008), Om genus, 2:a upplagan, Göteborg: Daidalos.
Eidevald, Christian (2009), Det finns inga tjejbestämmare, Jönköping: ARK Tryckaren AB.
Eriksson, Yvonne och Göthlund, Annette (2012), Möten med bilder, 2:a upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Fagerström, Linda och Nilsson, Maria (2011), Genus, medier och masskultur, Malmö:
Gleerups Utbildning AB.
Göthlund, Annette (1997), Bilder av Tonårsflickor - Om estetik och identitetsarbete, Upplaga1:1, Linköping: Linköpings universitet; Tema kommunikation.
Halberstam, Judith (2014), Female masculinities, Durham, London: Duke University Press.
Hellman, Annika (2014), Intermezzon i medieundervisningen. Gymnasieelevers visuella röster och subjektspositioneringar, Licenciatavhandling, Göteborg: Högskolan för design.
Homberg, Lars (2008), Teorier om mode - stil som historiskt och teoretiskt begrepp, Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Holm, Ann-Sofie (2008), Relationer i skolan, en studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9, Göteborg: Göteborgs universitet.
Jacobson, Maja (1994),Kläder som språk och handling. Om unga kvinnors användning av klädseln som kommunikations- och identitetskapande medel. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Johansson, Tomas o Herz, Marcus (2011), Maskuliniteter kritik, tendenser, trender, Malmö:
Liber AB.
Kullberg, Birgitta (2004), Etnografi i klassrummet, Lund: Studentlitteratur.
Levithan, David (2012), Jag, En, Danmark: Gilla böcker.
Nordberg, Marie (red.) (2008), Maskulinitet på schemat – pojkar flickor och könsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Nordberg, Marie och Mörck, Magnus ”Maskulinitet och mode som genusvetenskaplig och etnografisk utmaning”, Tidskriften Genusvetenskap. 1-2 (2007).
Rose, Gillian (2007), Visual Methodologies, 2:e edition, London: Sage.
Schiefauer, Jessica (2011), Pojkarna, Stockholm: Bonnier Carlsens förlag.
Stark, Ulf (1984), Dårfinkar och dönickar, Stockholm: Bonnier Grafiska industrier AB.
Strömbäck, Wendel (2014), Error i cisblicken, Examensarbete, Stockholm: Konstfack, institutionen för Bildpedagogik.
Winther Jørgensen, Marianne, Phillips, Louise (2000), Diskursanalys som teori och metod, Upplaga1:9, Lund: Studentlitteratur.
Wikberg, Stina (2014), Bland själporträtt och parafraser. Om kön och skolan bildundervisning. Avhandling, Umeå: Institutionen för estetiska ämnen.
Åsen, Gunnar (2006), UTTRYCK, INTRYCK, AVTRYCK - lärande, etiska uttrycksformer och forskning, Stockholm: Vetenskapsrådet.
Öhman Gullberg, Lisa (2008), Laddade bilder. Representation och meningskapande i unga tjejers filmberättande, Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete
Stockholms Universitet.
Otryckta källor
RFSL Begreppslista
ADRESS: www.rfsl.se / http://www.rfsl.se/?p=410 DATUM: 2015-05-17
RFSL Ungdomssida om transformering ADRESS: www.transformering.se
DATUM: 2015-05-17
Skolverket/Sök efter: Ämne Fotografisk bild/ kursen Fotografisk bild 2, FOTFOT02 ADRESS:
http://vww.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program DATUM: 2015-05-17
Vetenskapsrådet/Etiska riktlinjer/Sök på filen nedan ADRESS:http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf DATUM: 2015-06-15
BILDFÖRTECKNING
Dessa bilder är enbart med i ett vetenskapligt syfte i denna uppsats.
Nr 8 Konstnärsgruppen Bondi Hipster från Australien – se mer under bilaga 3.
Nr 9 Bild på filmkaraktären Michelle Yeoh i Bondfilmen Tomorrow Never Dies från 1997.
Nr 10 Bild på filmkaraktären Laura Croft från filmen Tomb Raider från 1996.
Nr 11 Bild från frisörskola i Stockholms län. Nr 12 Bild från frisörskola i Stockholms län.
Nr 13 Bild på skådespelaren Heath Ledger som Jokern i Batmanfilmen The Dark Night från 2008.
Nr 14 Från företag som säljer kläder inom hiphopmusiken. Bildträff på orden gangsta, hiphop.
Bild 15 Grafittimålning som heter HIP HOP BBOY av Banksy.
BILAGOR
Bilaga 1
Fotouppgift: “Om jag vore min bror eller min syster”
Du uppgift är att fotografera ett självporträtt. Temat ska vara “Om jag vore min bror eller min syster”.
Med det temat tänker vi att ni ska framställa er själva på bilden som om ni vore er tänkta bror eller er tänkta syster, alltså inte bokstavligen som ditt eventuella syskon utan som en annan variant av dig själv. En annan variant som du kan utforma precis som du vill!
Du får själv välja teknik, vilket ljus du vill ha, svart-vitt färg, studio eller befintligt ljus och så vidare. Vi tänker oss ett porträtt, men vill du göra en serie är det ok.
Under projektet vill vi att ni skriver en loggbok där ni beskriver ert arbete. Dela ett nytt dokument med
“Självporträtt+namn+klass”. Dela med mig och karindomeij@telia.com. Gör den som en dagbok i betydelsen att du skriver i den de dagar du tänker på och/eller arbetar med ditt projekt. Var så konkret som möjligt. Beskriv dina tankar, idéer, val och även de problem du stöter på samt hur du löser dem.
10 oktober: Presentera uppgiften “självporträtt”
17 oktober: Fotografera självporträtt: Du disponerar lektionen fritt för fotografering. Skriv i din loggbok. Lägg i din loggbok också in exempel på bilder du valt bort och förklara varför du valt bort dem.
(24 oktober: Lektionen utgår: Höstmyzzz…) HÖSTLOV
7 november: Bildbehandla/slutföra uppgift självporträtt: Lämna in senast i slutet på lektionen på hårddisk som Susanne har. Skriv i din loggbok.
14 november: Redovisa självporträtt
Bilaga 2
Bildförteckning på informanternas bilder
De sju bilderna i studien
Nr 1 Nr 2 Nr 3
Nr 4 Nr 5
Nr 6 Nr 7
Bilaga 3
En extra bild från bildelicitering vid gruppintervjuerna.
Bilden är en från en serie bilder av konstnärsduon Bondi Hipster från Australien, skapad 2011. Mer information finns på deras facebookssida; www.facebook.com/BondiHipsters/info. Mannen på bilden är en i duon och heter Dom Nader. Bondi Hipster har gjort parafrasbilder på en serie
underklädesbilder från det brittiska modemagasinet för män, tidningen British GQ. På de bilderna var det Victoria Secret-modellen Miranda Kerr som poserade. Citatet på stora bilden är en variant av vad Miranda Kerr själv sagt i intervjuer.