BAKGRUND

Föreliggande kapitel beskriver utvecklingen och etableringen av id- rott som tillval i skolan (idrottsprofilerad utbildning) i Sverige på gymnasial nivå och grundskolenivå. Jag redogör för hur utbildnings- konceptet startade och hur det ser ut i dagens skolverksamhet. I re- lation till svensk utformning av idrott som tillval och profil present- eras hur andra länder organiserar kombinationen av studier och id- rott. Vidare redogör jag för talangidentifiering och talangutveckling inom idrott och i relation till skolan. Kapitlet avslutas med en pre- sentation av den högstadieskola som studeras för avhandlingen med syftet att beskriva hur idrottsprofilen är utformad där.

Idrott och studier

Att kombinera studier med idrottsutövning har varit möjligt i Sve- rige sedan början av 1970-talet. Från början var utbildningskoncep- tet förbehållet få talangfulla elitsatsande ungdomar på gymnasial nivå. Idag finns det möjlighet att kombinera studier och idrott på olika idrottsliga nivåer i grundskolan och gymnasiet.

Kombinationen av idrott och studier kan övergripande beskrivas som att skolor kan erbjuda och elever kan välja att ha idrott som tillval. Det innebär att ha mer idrottsundervisning utöver det obliga- toriska skolämnet idrott och hälsa. Beroende på vilken skola och skolform som erbjuder idrott som tillval kan innehållet i undervis- ningen variera på ett kontinuum mellan ”rekreation” till ”elitinrikt- ning”, från ett till flera undervisningstillfällen i veckan samt med el- ler utan samarbete med idrottsrörelsen. På vissa skolor upplevs det

på utbildningen. Framöver använder jag både termen idrott som till- val och termen idrottsprofil, men under samlingsnamnet idrottspro- filerad utbildning.

Föreliggande avhandling studerar idrottsprofilerad utbildning på högstadienivå, men som tidigare forskning visar är det inte ovanligt att högstadieskolor väljer att utforma idrottsprofiler som påminner om hur idrottsutbildningen på gymnasienivå är utformad. För att förstå idrottsprofilerad utbildning i ett större sammanhang, är det av vikt att redogöra för både högstadie- och gymnasieskolors ut- formning av profilen.

Riksidrottsgymnasier och Nationellt godkänd idrottsutbildning Under 1970-talet etablerades Riksidrottsgymnasier (RIG) och sko- lämnet specialidrott infördes för elever som var antagna vid RIG.1

Syftet är att utbilda unga idrottsutövare mot elitnivå och samtidigt skapa förutsättningar för att tillgodogöra sig en gymnasieutbildning. Riksidrottsförbundet beslutar vilka skolor och vilka idrotter som kan utgöra en RIG-verksamhet. Specialidrottsförbunden följer upp och utvecklar verksamheten.2 _{Sedan 2011 erbjuds även idrottsprofi-}

lerad gymnasieutbildning på Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU), som liksom RIG är godkända och certifierade av specialid- rottsförbund och Skolverket.3 _{Vid antagningen bedöms eleverna}

bland annat på idrottsspecifika kunskaper och färdigheter, idrotts- psykologiska färdigheter och förutsättningar och sociala färdigheter samt studieambition. Utifrån detta bedöms elevens framtida utveckl- ingspotential.4 _{RIG har riksrekrytering och NIU har lokal och reg-}

ional antagning. En annan skillnad är att Riksidrottsförbundet för- delar ett statsbidrag till huvudmännen för RIG, men har inget for- mellt uppdrag avseende NIU.

Ämnet specialidrott utgör kärnan för RIG och NIU-verksamhet- erna och inom ramen för ämnet ligger elevernas idrottsutövning.5

1 _{Ferry & Olofsson, 2009, s. 7; Lund, 2010, s. 11.} 2 _{Riksidrottsförbundet, 2020b.}

3 _{Lund, 2010, s. 46–48; Lund, 2014, s. 251; Riksidrottsförbundet, 2020b. För mer läsning}

om utvecklingen av idrottsprofilerad utbildning på gymnasienivå, se Ferry, 2014a och Lund, 2010.

4 _{Riksidrottsförbundet, 2020b.}

5 _{Hedberg, 2014, s. 16; Skolverket, 2019e, se följande utdrag ur kursplanen för specialid-}

Forskning visar att specialidrott ofta utformas och undervisas av trä- nare från idrottsföreningar och påminner således starkt om idrotts- rörelsens elitidrott för ungdomar.6 _{Enligt Riksidrottsförbundet är}

det elitinriktade utbildningskonceptet ett viktigt fundament i den svenska idrottsmodellen med syfte att skapa ”vinnare i det långa loppet”.7 _{För elever som vill kombinera idrott med studier, men inte}

på ett RIG eller NIU, finns den valbara kursen specialisering, som är en del av ämnet idrott och hälsa.8

Idrott som tillval på grundskolan

I grundskolan kan idrott erbjudas som tillval. Då nyttjas undervis- ningstimmarna förelevens val och/eller skolans val. Elevens val in- nebär att eleven kan välja ett ämne som skolan erbjuder.9 _Skolans

val innebär en möjlighet för skolan att utöka ett visst ämne eller för att skapa en profil som omfattar samtliga elever på skolan.10 _Syftet

med valen är kunskapsbreddning och kunskapsfördjupning i ett ämne.11 _{Därmed infaller tillvalet idrott under skolämnet idrott och}

hälsa, och bedömningen ingår i idrott och hälsa.12

Till skillnad från gymnasieämnet specialidrott som är nationellt reglerat med egen kursplan och kursen specialisering inom idrott och hälsa, utformar varje grundskola idrottstillvalet samt tillämpar de lagar och bestämmelser som finns i tolkningen av kursplanen för id- rott och hälsa.13 _{Studier om grundskolan visar att idrott som tillval}

utformas på två sätt: som en bred idrottsprofil med en mer hälsoori- enterad hållning och allsidig karaktär, eller som en specifik idrotts- profil där idrottsliga färdigheter utvecklas i en specifik idrott vid

inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier samt praktiskt utövande av spe- cifik idrott mot elitnivå. Ämnet specialidrott får bara anordnas på idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar.”

6 _{Ferry, 2016, s. 915; Hedberg, 2014, s. 153–155; Lund, 2010, s. 21. För en mer ingå-}

ende beskrivning av RIG-verksamheten och ämnet specialidrott, se Hedberg, 2014, s. 11–18, 57–59. 7 _{Riksidrottsförbundet, 2020b.} 8 _{Skolverket, 2020.} 9 _{Skolverket, 2019a.} 10 _{Skolverket, 2019b.} 11 _{SFS 2010:800, 2010, Kapitel 10 § 4.} 12 _{Skolverket, 2019a.}

flera tillfällen i veckan, ofta med tränare från lokala idrottsför- eningar.14

Från och med årskurs 7 kan grundskolor välja om de vill anta elever på särskilda färdigheter inom ramen för utbildningsprofilen.15

Skolor med en uttalad idrottsprofilering eller klasser med specifik idrottsinriktning är populära. Eliasson, Ferry och Olofssons kart- läggningsstudie från 2009 visar att var fjärde skola erbjöd idrotts- profil och var åttonde elev i årskurserna 7–9 valde att studera någon form av idrott som inriktning på sin utbildning.16 _{Enligt Skolverket}

förs inte register över hur många skolor som har idrottsprofiler för årskurs 7–9,17 _{men under avhandlingsarbetet har det genom samtal}

med skolans personal framkommit att detta är ett utbildningskon- cept som fortsätter att utvidgas.

Idrottens etablerade plats i skolan

Redogörelsen för idrottsprofilerad utbildning ovan kan summeras som att Riksidrottsförbundet har ett stort inflytande på RIG och NIU-verksamheterna på gymnasial nivå genom ett etablerat samar- bete med specialidrottsförbund och lokala idrottsföreningar. En kartläggningsstudie av grundskolor visar att idrottsprofiler på grundskolenivå ofta har ett samarbete med lokala idrottsföreningar, genom att tränare och/eller ledare involveras i undervisningen.18

Idrott som tillval framställs som en framgångsfaktor i allmänhet för elevers deltagande i fysisk aktivitet, men även för svensk idrott.19

Fahlström, Gerrevall, Glemne och Linnér har studerat 328 elitidrot- tares äg mot elit och landslag. Nästan 70 procent hade studerat vid ett idrottsgymnasium.20 _{Studien visar att det var mycket betydelse-}

fullt för utövarna att kunna kombinera studier och idrott på gym-

14 _{Eliasson m.fl., 2012, s. 5; Ferry, 2014a, s. 76. Se även Redelius, 2013, s. 27 om fram-}

växande akademier i idrottsföreningar och samarbete med skolor.

15 _{Mailkonversation med Skolverkets upplysningstjänst 2018-01-29 och 2018-01-31.} 16 _{Eliasson m.fl., 2012, s. 8, 16.}

17 _{Mailkonversation med Skolverkets upplysningstjänst 2020-04-14.} 18 _{Eliasson m.fl., 2012, s. 16.}

19 _{Riksidrottsförbundet, 2020b; Fahlström m.fl., 2015, s. 54, 62.} 20 _{Fahlström m.fl., 2015, s. 50.}

nasienivå för att förstärka träningsmöjligheterna, framförallt för la- gidrotter och olika skididrotter.21 _{Förutom idrottsgymnasiets bety-}

delse framgår det att ”den idrottsprofilerade utbildningen har inom vissa idrotter erbjudit en betydelsefull möjlighet redan under de se- nare åren av grundskolan.”22 _{En tredjedel av deltagarna hade använt}

elevens eller skolans val för att kunna satsa på sin idrott mot slutet av grundskolan. Framöver redovisas forskning som problematiserar idrottens etablerade plats i det svenska utbildningssystemet.

I avhandlingens inledningskapitel har Ferrys forskning om idrotts- profilerad utbildning redogjorts för till viss del. Implikationerna han redovisar är som redan nämnts relevanta som utgångspunkt för fö- religgande avhandling, men de är inte Ferrys huvudresultat. I sin av- handling Idrottsprofilerad utbildning – i spåren av en avreglerad skola studerar Ferry framväxten och utformningen av idrottsprofi- lerad utbildning med Pierre Bourdiues teori och nyckelbegrepp fält, kapital och habitus som analytiskt ramverk.23 _{Ferry visar hur skolan}

har utvecklas till en viktig producent inom idrottsfältet, där idrotts- rörelsens verksamhet sker inom ramen för undervisningen, i synner- het på RIG och NIU.24 _{Förutom att skolan är en betydelsefull plats}

för idrottens verksamhet, har idrotten blivit viktig för många skolor som ett medel för att locka och rekrytera elever.25 _{Skolor lockar till}

sig elever genom att erbjuda idrotter som är populära i fritidens id- rottsutövning.26 _{Av de skolor och elever som Ferrys har studerat}

framkommer att de som söker sig till idrottsprofiler är fler pojkar än flickor, det är färre elever med utländsk bakgrund och att fler elever har föräldrar med högskoleutbildning, än elever i gymnasieskolan generellt. Ferry menar att idrottsprofilerad utbildning således främst tilltalar ”den välutbildade medelklassens specifika dispositioner”.27

Ferry tolkar att detta kulturella kapital är ett värde för skolan: det är viktigt att rekrytera högpresterande elever med rätt bakgrund.28

21 _{Fahlström m.fl., 2015, s. 50, 62.} 22 _{Fahlström m.fl., 2015, s. 62.} 23 _{Ferry, 2014a, s. 19.} 24 _{Ferry, 2014a, s. 81.} 25 _{Ferry, 2014a, s. 75.} 26 _{Ferry, 2014a, s. 76.}

27 _{Ferry, 2014a, s. 77. Detta resultat samstämmer med Skrubbeltrangs avhandling om}

idrottsklasser i Danmark, 2018a, s. 82–85.

Idrottsrörelsens eget utrymme i skolan och idrottselevers habitus och kulturella kapital är således starkt. En slutsats för avhandlingen är att idrotten behöver anpassa sig efter skolans värdegrund för att inte ha för stor makt över verksamheten, samtidigt som den inte kan för- ändras för mycket då idrottsprofilerna varken skulle matcha skolan eller idrottsrörelsen.29

Även Hedbergs forskning har lyfts i inledningskapitlet. I sin av- handling Idrotten sätter agendan. En studie av Riksidrottsgymnasi- etränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag studerar Hedberg tränare vid RIG-verksamheten. Genom nyinstitutionell teori och praxisgemenskap som perspektiv är syftet att förstå tränares hand- lande mot bakgrund av de villkor som styr och formar verksam- heten. Skolan och idrotten beskrivs som institutioner med olika re- gulativa villkor: skolan har skollagen och styrdokument samt for- mell lärarutbildning; idrotten är självständig med en medlemsorga- nisation (Riksidrottsförbundet), dokumentet Idrotten vill innehåller idrottens idé, samt att det saknas nationella krav om utbildnings- nivå.30 _{Genom arbetet på RIG befinner sig tränarna i ett spännings-}

fält mellan dessa institutioner, där Skolverket, Riksidrottsförbundet, kommunen och den enskilda skolan driver verksamheten.31 _Hed-

bergs huvudresultat är att idrotten sätter agendan för verksamheten. Tränarna har en samsyn om vad verksamheten ska innehålla, som är förankrad i idrotten, inom vilken de har hög kompetens. Analysen visar att skolans styrdokument verkar ha en underordnad roll. En majoritet av tränarna i studien svarar inte upp mot skolans krav på utbildningsnivå som specialidrottslärare. Problemet är att tränarna förväntas genomföra en legitimerad lärares uppgifter, bland annat att sätta betyg i ämnet specialidrott. De behöver den kompetens som krävs för att förhålla sig till skolans styrdokument och arbete.32 _Hed-

berg menar att RIG som institution kan få en hotad legitimitet om villkoren mellan de skilda institutionerna, skolan och idrotten, inte står i samklang med varandra.33

29 _{Ferry, 2014a, s. 80–81.} 30 _{Hedberg, 2014, s. 13–15.} 31 _{Hedberg, 2014, s. 15, 19.} 32 _{Hedberg, 2014, s. 157–159.} 33 _{Hedberg, 2014, s. 161.}

Tuffare spel och marginalisering: ett genusperspektiv

Kartläggningsstudier över idrottsprofilerade utbildningar på högsta- die- och gymnasienivå, publicerade 2012 respektive 2009, visar att könsfördelningen bland eleverna är skev. Av eleverna som studerade vid en idrottsprofil i årskurserna 7–9 var 35 procent tjejer och 65 procent killar.34 _{På idrottsgymnasierna var fördelningen bland id-}

rottselever 40 procent tjejer och 60 procent killar.35 _{Eliasson m.fl.}

påpekar att en skev fördelning med fler killar än tjejer kan leda till att det sätts en maskulin norm för undervisningen i idrottsprofilen.36

Uebels studie om vad flickor och pojkar värdesätter i RIG-verk- samheten, som är genomförd på uppdrag av Riksidrottsförbundet, visar att eleverna värderar tävlingslogiken lika högt oavsett kön. Ue- bel menar att det däremot är tydligt att tävlingslogiken representerar traditionellt maskulina egenskaper bland eleverna. Exempel på detta är att underkasta sig träning, vara rationell och att uppskatta kon- kurrens. Vidare framkommer att flickorna fick anpassa eller ändra sig om träningen behövde ändras, men inte pojkarna. Istället betrak- tades pojkarnas träningsrutiner som den ”normala” träningen och ses som en del av genusordningen som råder inom RIG.37

Ferry och Olofssons studie om ämnet specialidrott i gymnasiesko- lan visar att i mer än hälften av fallen genomfördes färdighetsträ- ningen med killar och tjejer i skilda träningsgrupper, men argument för detta anges inte.38 _{Vidare visar Eliasson m.fl. att det finns grund-}

skolor som aktivt skapar separata undervisningsgrupper för tjejer och killar, vilket står i kontrast till övrig undervisning. Samtidigt framkommer det att flera skolledare i grundskolan ansåg det vara problematiskt att samla killar i egna grupper, då de menade att det främjade en machokultur.39 _{I samma studie granskas fyra fotbolls-}

profilerade grundskolor, vars mål var att undervisa tjejer och killar tillsammans. Skolledarnas och elevernas uppfattning var att tjejer generellt gynnades av att spela med killar, med argumentet att tjejer

34 _{Eliasson m.fl., 2012, s. 14.} 35 _{Ferry & Olofsson, 2009, s. 16.} 36 _{Eliasson m.fl., 2012, s. 30–31.} 37 _{Uebel, 2006, s. 69–70, 74.}

38 _{Ferry & Olofsson, 2009, s. 35. Det ska understrykas att studien gjordes före läro-}

plansreformen 2011 då ämnet specialidrott inte endast var förbehållet elitsatsande elever på RIG.

då fick hårdare motstånd. Dessutom reducerade den integrerade undervisningen killars machoattityd och tjejerna blev tuffare spelare. Emellertid slutade ett antal tjejer delta i profilen på grund av det hårdare spelet.40

Skrubbeltrangs forskning om danska idrottsklasser på högstadie- nivå beskriver hur kön blir en marginaliserande faktor för tjejer och en förstärkande faktor för killar (som deltar i dominerande idrotter). De få fotbollsspelande tjejerna fick inte delta i skolans fotbollsträ- ning för killar, eftersom tjejerna antogs vara sämre än killarna. Istäl- let hade fotbollstjejerna allmän fysisk träning som en del av sin id- rottsinriktning. Detta ledde till att tjejer kände sig marginaliserade och inte upplevde att idrottsklassens syfte gällde på lika premisser för alla elever.41

Sammantaget pekar de här studierna på en gemensam problema- tik att en machokultur kan uppstå om det samlas för många killar i samma klass och att det är tjejer som får anpassa sig efter killar. I sammanhanget ska det nämnas att könsintegrerad träning i viss mån visade sig gynna killar genom att machokulturen dämpades och tje- jer fick tuffare motstånd och utvecklades idrottsligt. Trots de olika empiriska underlagen indikerar studierna att dessa köns- och genus- mönster sannolikt kan finnas på andra skolor med idrottsprofil.

Talangidentifikation och talangutveckling

Idrottsprofilerad utbildning på gymnasial nivå har som syfte att ut- veckla talangfulla idrottande ungdomar. Som nämnts ovan kan en specifik idrottsprofil på grundskolan ha som syfte att utveckla id- rottsliga färdigheter i en idrott, beroende på vad den enskilda skolan anger att syftet är. Den idrottsprofilerade grundskola som har en elitnivå med ambitionen att utveckla idrottsutövare i samarbete med idrottsföreningar, kan då sägas vara en del av den svenska idrottens talangidentifikation och talangutveckling, precis som RIG är en be- tydelsefull del av den svenska idrottsmodellen.

40 _{Eliasson m.fl., 2012, s. 27–28.}

41 _{Skrubbeltrang, 2018b, s. 10. Skrubbeltrangs resultat är samstämmigt med en irländsk}

studie om tre skolor där en maskulin norm sätter agendan för utformning och undervis- ning av idrottsprofilerad undervisning, vilket marginaliserar tjejer, se McSharry, 2017, s. 348–350.

Begreppet talang är omdebatterat om huruvida vi kan tala om att talang är något som är medfött eller om det är något som utveck- las.42 _{Oavsett är talang inom idrott något som anses kunna bli iden-}

tifierat och utvecklat inom ramen för RIG och NIU.43 _{Kilger har}

forskat om talang och selektering inom svensk ungdomsidrott och studerat policydokument och utbildningsmaterial för tränare, samt genomfört intervjuer med tränare och fotbollskillar med ett diskur- sanalytiskt ramverk. Ett resultat är att talang är något som anses existera och att kan identifieras genom observation eller testning. I relation till detta ges (identifierat) talangfulla individer möjlighet till förutsättningar och resurser mot en idrottslig framgång som vuxna. Vidare menar Kilger att berättelsen om den svenska idrottsmodellen – att den är omfattande, att den bidrar till folkhälsan och demokra- tisk fostran, och att den är sammanhållen – återkommande legitime- rar idrottens rätt att selektera utövare.44

Idén med talangidentifiering är som termen lyder, att identifiera och välja ut de ungdomar som anses vara mest lovande i relation till andra för talangutveckling. Vidare innebär talangutveckling stöd för de selekterade idrottsutövarna i träning och tävling, precis som Kil- ger funnit i sin forskning. Elitidrottsskolor är ett sätt att identifiera och utveckla talang. Enligt Güllich och Cobley ingår bland annat högprofilerad träning, träningsfaciliteter och utbildning i talangut- veckling, vilket idrottsskolor kan erbjuda. Vidare är tid för träning en viktig del för framgångsrik talangutveckling, dels för att en tidig talangidentifiering är relaterat till utveckling, dels för att tid krävs för mycket träning.45 _{Samtidigt visar en longitudinell studie om stöd-}

program för idrottare i Tyskland att ju tidigare en utövare identifie- ras som talang och utvecklas som sådan, desto tidigare slutar de sin utövning.46 _{I sammanhanget är det även relevant att nämna att IOK}

(internationella olympiska kommittén) i ett konsensusuttalande är kritiska mot tidig specialisering. De menar att unga idrottsutövare

42 _{Ward m.fl, 2017, s. 19, 28.} 43 _{Riksidrottsförbundet, 2015, s. 15.} 44 _{Kilger, 2017, s. 92–93, 109, 111, 112.} 45 _{Güllich & Cobley, 2017, s. 80–83.}

46 _{Güllich & Emrich, 2012, s. 254. I studien var idrottsutövarnas ålder i genomsnitt 15.5}

bör undvika tidig specialisering och idrotta varierat, då detta ökar möjligheten att hitta den idrott som de kommer att tycka om.47

Eftersom RIG och NIU baserar antagningen bland annat på id- rottsliga färdigheter och tävlingsresultat, med kriterier som är kon- kretiserade av respektive specialidrottsförbund, menar Fahlström m.fl. att för många idrotter ”avgörs i princip möjligheterna till en karriär som elitidrottare i samband med antagningen till gymnasie- skolan, när individen är 15–16 år gammal.”48 _{Det krävs även att}

betygen är tillräckliga för att ha behörighet. Om du inte blir antagen, kan vägen till en framtida karriär och framgång inom idrott bli mer komplicerad eller, som det formuleras i studien, till och med stängd. Fahlström m.fl. menar att det finns behov att studera urvalsproces- sen till RIG och NIU, med argumentet att det är problematiskt att bedöma en individs utvecklingspotential i tonåren.49

School sport – en internationell överblick

Att kombinera idrott med studier är vanligt förekommande internat- ionellt sett och historiskt är det i public schools i många länder som idrottsutövningen haft sin naturliga hemvist och utveckling. Benäm- ningen ”school sport” syftar till idrottsutövning/utveckling på skol- tid som inte är ämnet idrott och hälsa. Det används som ett sam- lingsnamn, men utformningen skiljer sig mellan olika länder.

Regeringar världen över spenderar enorma summor på finansiellt stöd till elitidrottsutövare för att nå internationella framgångar. För- utom den idrottsliga framgången i sig, finns förhoppningar om att det leder till nationens prestige och erkännande i ett internationellt sammanhang.50 _{Att under skolåren kunna kombinera idrott och stu-}

dier betraktas således som ett viktigt led för framtida idrottsliga (in- ter)nationella framgångar. EU-kommissionen har upprättat riktlin- jer för idrottsutövares dubbla karriärer. Syftet med riktlinjerna är att medvetandegöra vad en dubbel karriär innebär för idrottsutövarna,

47 _{Bergeron m.fl., 2016, s. 845.} 48 _{Fahlström m.fl., 2015, s. 63.} 49 _{Fahlström m.fl., 2015, s. 64.} 50 _{Houlihan & Green, 2007, s. 2.}

men även att inspirera beslutsfattare i medlemsstaterna att skapa en bra miljö för idrottsutövare.51

I Danmark har kombinationen av elitidrott och studier på gym- nasienivå erbjudits sedan 1980-talet i samarbete med Team Dan- mark (den danska elitidrottsorganisationen).52 _{Som ytterligare ett}

led i framtagandet av elitidrottsutövare utformade den danska rege- ringen och Team Danmark 2008 ett utbildningsprogram för årskur- serna 7–9. Programmet förklaras vara ett centralt element för ta- langutvecklingsarbetet i Danmark.53 _{Forskning om danska idrotts-}

klasser visar hur idrottsprofilerad utbildning är en hybrid av elitid- rott och skola som producerar en speciell typ av elev som ska ut- vecklas inom dubbla spår: idrott och skola. Det leder till att eleven har ambitiösa mål inom båda spåren, men att de ofta måste välja att bli bra inom det ena eller det andra. Ett resultat är att hybriden eli- tidrott och skola hotas när eleven prioriterar antingen skolan eller idrotten.54

I Norge erbjuder både kommunala och privata skolor elitidrotts- profilerad utbildning på grundskolenivå och gymnasial nivå.55 _Nor-

ges Toppidrettsgymnas och Wang Toppidrett är ledande privata skolor som har ett starkt samarbete med den norska elitidrotten.56

Augestad och Bergsgard som har studerat utbildningskonceptet me- nar att syftet med utbildningen är att idrottseleverna ska lära sig en livsstil som är av största vikt för att vinna medaljer i internationella