För att studera normativa mönster behöver jag som forskare komma nära det som sker i vardagen på skolan. Därmed har jag valt en et- nografisk ansats, vilket innebär att använda kvalitativa metoder för att studera en grupp eller kultur i det dagliga livet. Etnografen när- varar där andra människor är och studerar dem för att förstå hur de tänker, agerar och interagerar.1 Det är genom att tolka världen i det
sammanhang som de studerade individerna befinner sig som den so- ciala verkligheten blir synlig. Det är vanligt att etnografisk forskning utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket jag har dis- kuterat i det teoretiska ramverket.2
I föreliggande kapitel presenteras först det större forskningspro- jekt denna avhandling är en del av. Sedan redogör jag för urval, val av insamlingsmetoder och hur insamlingsförfarandet av det empi- riska materialet har gått till. Därefter följer en detaljerad redogörelse för hur det empiriska materialet har sorterats och analyserats med tematisk analys. Vidare förs ett resonemang kring etiska övervägan- den och min roll som forskare. Kontinuerligt i kapitlet diskuteras för- och nackdelar med de metodologiska valen och problem som har uppstått under processens gång.
Malmö Youth Sport Study
Avhandlingen ingår i ett större forskningsprojekt, Malmö Youth sport study, som är ett samarbete mellan Malmö universitet, Lunds universitet och Högskolan i Halmstad. En idrottsprofilerad högsta- dieskola valdes för att undersöka elevernas fysiska aktivitet i ett längre perspektiv samt för att studera om detta utbildningskoncept bidrar till att elever blir framgångsrika utövare i respektive idrott i ett längre perspektiv. Forskningsprojektet består av delstudier med
1 Aspers, 2013, s. 13–14, 21; Ehn & Löfgren, 2012, s. 7. 2 Aspers, 2013, s. 31.
fokus på fysiologiska, sociologiska och psykologiska aspekter. Fak- torer som studeras är exempelvis relative age effect (RAE), vårdnads- havares socioekonomiska bakgrund, elevers motivation, elevers styrka, skador etcetera. Denna avhandling är en del av projektets sociologiska perspektiv, men är även en fristående studie om idrotts- profilerad utbildning på grundskolan.
Urval
Att träda in i ett befintligt forskningsprojekt med en vald skola och en specifik årskull elever kan uppfattas som bekvämt. Det var emel- lertid inte liktydigt med att elever och personal gav samtycke till att delta. Om de gav samtycke till att delta i det större projektet, var det inte säkert att de hade intresse av att intervjuas av mig för min delstudie.3 Exakt vad och vem jag skulle studera var därmed inte
givet när jag påbörjade fältarbetet.
Innebandy, tennis, fotboll och idrott och hälsa
I de första mötena med personal på skolan fick jag övergripande in- formation om utformningen av idrottsprofilen på Toppskolan. Ba- serat på detta hade jag en tanke om att börja mitt fältarbete genom att fokusera på observationer av undervisningen i elevernas valda idrotter och idrott och hälsa-undervisningen. En viktig avgränsning för avhandlingen är att jag har valt att studera några av skolans id- rotter på djupet istället för att studera alla. Därtill har jag valt att genomföra intervjuer med elever och tränare primärt från de valda idrotterna.4
När fältarbetet startade hade jag inte bestämt vilka idrotter som skulle studeras mer djupgående. Mina kriterier för valet av idrotter var att det skulle vara både lagidrott och individuell idrott, då jag ville undersöka om och hur normativa mönster relaterade till idrott och genus kan ta sig lika och skilda uttryck beroende på om det är lagidrott eller individuell idrott. Valet av idrotter kom även att bero
3 Längre fram i kapitlet, under avsnittet Etiska överväganden, redogör jag för inhämtande
av samtycke från vårdnadshavare och elever. Då diskuteras även vad det kan innebära för eleverna och personalen på Toppskolan att ge samtycke till att delta i ett större forsk- ningsprojekt där många kamrater eller kollegor ingår.
på vilka elever som anmälde sitt intresse för att ställa upp för inter- vju, då jag ville kombinera observationer med intervjuer. Toppsko- lan bedriver den idrottsprofilerade undervisningen köns- och ål- dersintegrerat, med undantag av fotbollen som formar separata grupper av tjejer och killar. Idrott och hälsa-undervisningen genom- fördes klassvis.5 Således hoppades jag att elever från både könsinte-
grerade och separata undervisningsgrupper skulle anmäla intresse för deltagande.
Tidigt i fältarbetet hade tennis-, innebandy- och fotbollselever an- mält sitt intresse. Det visade sig att gruppkonstellationerna avseende könstillhörighet och ålder såg olika ut för varje av dessa tre idrotter. Därför valde jag att fördjupningen skulle ske i tennis, innebandy, fotboll för tjejer och fotboll för killar.
I innebandygruppen ingick åtta elever från den studerade årskul- len, varv sju av dem deltog i intervjuer. Totalt ingick ca 20 elever i undervisningsgruppen.6 Innebandygruppen är köns- och åldersinte-
grerad. Det skiljer sig från elevernas separata träning på fritiden i sina innebandyföreningar.
Fotboll var den idrott som hade flest antal antagna elever från den studerade årskullen, 21 killar och 11 tjejer. En majoritet av dem spe- lade i de två föreningar som organiserade skolans fotbollsundervis- ning. Tjejerna undervisades tillsammans tvärs över årskurserna i en fotbollgrupp och var totalt runt 30 tjejer från alla tre årskurser.7 För
killarna formades en grupp för varje årskull om ca 20 spelare som var både ålders- och könsseparerade. Totalt fanns följaktligen fyra fotbollgrupper på skolan, jämfört med en träningsgrupp för varje annan idrott. Sju tjejer och sju killar från den studerade årskullen deltog i intervjuerna.
5 I årskurs 7 genomfördes idrott och hälsa-undervisningen i tre grupper som samlade ele-
ver ur samma idrotter, för att öka känslan av gemenskap och känslan av att känna andra elever. I årskurs 8 och 9 genomfördes idrott och hälsa-undervisningen klassvis där olika idrotter var blandade i klasserna.
6 Beroende på hur många som antogs i varje årskull varierade elevantalet något under åren
som jag följde innebandygruppen.
7 Liksom för innebandygruppen skiljer sig antalet elever varje läsår i tjejernas fotbollgrupp
beroende på hur många tjejer som antogs (10 elever var riktmärket vid antagningarna vid tidpunkten för studien).
Tennis var den individuella idrott som hade flest antal elever i den studerade årskullen, sex stycken, varav fem av dem deltog i intervju- erna.8 Totalt var det mellan 15–17 spelare i tennisgruppen. Tennis-
eleverna undervisades ålders- och könsintegrerat men hade en mer individbaserad undervisning än fotboll- och innebandygrupperna.
Förutom att närmre följa tre idrotter valde jag att observera års- kullen när de undervisades i skolämnet idrott och hälsa. Skälet till detta var att jag hoppades få möjlighet att studera hela årskullen i ett idrottsrelaterat sammanhang, men även att studera en undervis- ning som fokuserade på annat innehåll än den valda idrotten. Vidare var det ett sammanhang där eleverna blandades oavsett idrott och kön.9
För att få en helhetsuppfattning av Toppskolan och som ett sätt att närma mig fältet valde jag att vid några observationstillfällen följa eleverna i de icke-idrottsrelaterade skolämnena. Jag vistades med dem i olika klassrum, under raster och vid förflyttningar mellan lektioner i skolans lokaler och idrottsfaciliteter. I relation till de olika lektionerna hoppades jag kunna tala med elever, lärare och id- rottstränare mer informellt. Syftet var att vid något tillfälle ta del av så många av skolans olika idrottsliga och studierelaterade samman- hang som möjligt. Fokus var emellertid på tennis, innebandy, fotboll för tjejer, fotboll för killar och idrott och hälsa-undervisningen.
Skapandet av det empiriska materialet
Till skillnad från dokument, tidskrifter, hemsidor och olika artefak- ter, fanns inte mitt empiriska material när jag påbörjade studien. Det skapades av mig i samspel med dem jag studerade. Eleverna var de som jag främst hade som ambition att ge en röst genom att låta dem komma till tals i intervjuer och låta deras handlingar synliggöras ge- nom observationer. Tidigt i fältarbetet förstod jag att de informella samtalen med lärare och idrottstränare bidrog till förståelsen för
8 De andra individuella idrotterna badminton, gymnastik, konståkning, simning och sim-
hopp hade mellan 1–4 elever och ingen av dem visade intresse av att delta i intervjuer.
9 Jag kan inte med säkerhet säga att jag har observerat samtliga elever i årskullen på id-
rott och hälsa-undervisningen. Någon elev kan ha varit frånvarande vid de sju till åtta tillfällen som jag har observerat varje klass, eftersom jag inte förde närvarolista.
skolan och de flesta talade spontant med mig om skolans verksam- het. Således vidgades materialet till att även bestå av intervjuer med dem som var tränare för de studerade idrotterna, idrottslärarna samt rektor.
Jag träffade eleverna första gången klassvis tidigt på höstterminen i årskurs 7. Syftet var att berätta om mig själv och vad min studie innebar. Jag informerade om att jag skulle visats på skolan i om- gångar för observationer och intervjuer under alla tre läsår. Eleverna var redan då informerade om att ett större forskningsprojekt pågick på skolan och de hade vid denna tidpunkt tillsammans med sina vårdnadshavare medgivit samtycke till att delta i forskningspro- jektet. Några delstudier hade redan startat. Vid detta tillfälle tidigt i årskurs 7 mötte jag elevernas mentorer, vilka senare blev betydelse- fulla kontaktpersoner under hela fältarbetet och som jag förde många informella samtal med.10 Jag kom överens med de tre men-
torerna samt rektor via mail om när den första perioden av fältarbete lämpligen kunde starta.
Den första perioden av fältarbete pågick i tre veckor under våren i årskurs 7.11 Syftet med denna period var att befinna mig i olika
miljöer i Toppskolans undervisning för att få en överblick över sko- lan och de vardagliga praktikerna. Jag började att samtala med ele- ver, idrottstränare och lärare. Under perioden visade ett tiotal elever intresse för att bli intervjuade. Deras namn, idrott och klass notera- des och framöver skulle vi tillsammans bestämma när observationer av deras idrotter och intervjuer kunde genomföras.
Min andra period av fältarbete pågick under oktober och novem- ber i årskurs 8. Då observerades innebandygruppen samt klassernas
10 Med informella samtal menar jag när personalen frågade mig om hur det gick med
studien och när de självmant ville berätta något om skolan. Vid dessa tillfällen antecknade jag väldigt sällan vad som sades eftersom jag kände att det kunde störa samtalet. Istället antecknade jag så fort som möjligt efteråt. Dessa informella samtal förhåller jag mig för- siktigt till som empiriskt material på grund av att jag inte kan garantera att jag minns allt ordagrant vid anteckningar i efterhand. Samtidigt är de värdefulla för helhetsförståelsen för skolan. Jfr Aspers, 2013, s. 125–131.
11 Inom forskargruppen hade vi kommit överens om att i den mån det var möjligt initiera
de olika delstudierna successivt, dels på grund av att eleverna hade ett nytt skolsamman- hang att sätta sig in i, dels på grund av att de inte skulle bli uttröttade av att delta i forskningsprojektet. Under höstterminen i årskurs 7 genomgick samtliga elever olika fy- siologiska test och mätningar och de fyllde i enkäter för två olika delstudier. Därför vän- tade vi med att inleda min delstudie tills det var lite lugnare för eleverna.
undervisning i idrott och hälsa. Två gruppintervjuer och en enskild intervju genomfördes med sju elever från innebandygruppen.12
Nästa period av fältarbete genomfördes under höstterminen i års- kurs 9. Fokus var på killarnas fotbollgrupp samt undervisningen i idrott och hälsa. Under denna period fördes flera informella samtal med personalen, framförallt med idrottslärarna.
Den sista perioden av fältarbete sträckte sig över hela vårterminen i årskurs 9 med besök varje vecka, vanligen tre till fyra gånger. Då följde jag fotbollstjejerna och tennisgruppen, samt genomförde fort- satta observationer av idrott och hälsa-undervisningen.
Under denna sista period observerades även idrottsundervis- ningen för basketboll, simning, ishockey, konståkning samt simhopp mellan en och tre gånger per idrott. Syftet var att ha observerat varje idrott i årskullen vid något tillfälle, för att jag var nyfiken på hur de andra idrotterna organiserades. I denna sista period av fältarbetet följde jag även med varje klass under flera heldagar i rad. Jag ville observera eleverna i andra sammanhang än de idrottsliga, som jag primärt hade mött dem i, för att göra en bredare etnografisk analys av verksamheten. Intervjuerna med personalen hölls i slutet av års- kurs 9 eller efter att årskullen hade slutat på skolan.
Material
Sammantaget täcker det empiriska materialet in merparten av den vardagliga undervisningen och de miljöer som elever främst befann sig i under en skolvecka. Fokus var emellertid hela tiden på de id- rottsrelaterade tillfällena. Under början av vårterminen av årskurs 9 infann sig en känsla av mättnad i det skapade materialet. Det inne- bär att jag inte upplevde att jag upptäckte något nytt, utsagorna be- kräftade snarare det material som fanns.13 Detta såg jag som en
styrka.
Totalt observerade jag 132 olika undervisningstillfällen och när- varade på skolan cirka 250 timmar (varav 85 undervisningstillfällen är idrottsrelaterade). Fältanteckningarna består av nästan 600 tran- skriberade sidor. Jag genomförde 18 grupp- och enskilda intervjuer med 29 elever samt sju ur personalen, vilka tillsammans utgör drygt
12 Efter denna period av fältarbete var jag föräldraledig under vårterminen av årskurs 8. 13 Aspers, 2013, s. 127; Tracy, 2010, s. 841.
20 timmar och över 300 transkriberade sidor. Jag bedömde detta vara ett adekvat underlag omfattningsmässigt såväl som innehålls- ligt för att svara på syftet. Se vidare i Bilaga som innehåller en sam- manställning av observationer och intervjuer.
Etnografisk ansats
En etnografisk ansats innebär att en grupp eller kultur studeras ge- nom kvalitativa metoder där forskaren är på plats och observerar och talar med människorna. Centralt är att ha varit ”där”.14 Enligt
Aspers handlar det om mellanmänsklig forskning, att förstå hur andra människor tänker, agerar, interagerar och att själv tala med dem.15 Materialet är påverkat av min förförståelse, de valda teori-
erna och avhandlingens syfte.16 Därmed är det, som Tracy diskute-
rar, av vikt att vara uppriktig om min roll som forskare, att beskriva mina tankar, känslor och fördomar som jag hade innan och som uppkom under fältarbetet. Dessutom är det viktigt att jag förklarar och motiverar de val som gjordes före, under och efter analysar- betet.17
En kritik mot kvalitativ forskning är att den kan brista i sin be- skrivning av metodologiska val, förhållningssätt till begrepp och te- orier samt tillvägagångssätt. För att öka trovärdigheten och giltig- heten – att jag undersöker det som jag utger mig för att undersöka – bör jag genomgående vara transparent och uppriktigt redogöra för forskningsprocessens förutsättningar, utmaningar och eventuella vändningar. Proceduren för skapande, transkribering och analys av materialet ska redogöras för noggrant.18
Ett nyckelelement för etnografisk forskning är så kallade täta be- skrivningar, närmare bestämt illustrerandet av hur handlingar och interaktioner får mening när de sker i det studerade sammanhanget. För detta krävs ett omfattande empiriskt material.19 Tracy menar vi-
dare att täta beskrivningar är ett av de viktigaste medlen för att nå
14 Arvastson & Ehn, 2009, s. 7. 15 Aspers, 2013, s. 37. 16 Aspers, 2013, s. 81–82. 17 Tracy, 2010, s. 841–842. 18 Se bl.a. Tracy, 2010, s. 837–838.
trovärdighet i kvalitativ forskning.20 För avhandlingen har det varit
betydelsefullt att kombinera observation och intervjuer. Observat- ionerna består av mycket information som utgör ett eget material, men skapar därtill underlag för det jag vill ställa frågor om i inter- vjuerna. Att kombinera olika insamlingsmetoder ökar trovärdig- heten för analysen.21
Slutligen kan generaliserbarheten för resultaten diskuteras. Jag gör inga anspråk på att alla idrottsprofilerade högstadieskolor upp- visar samma normativa mönster, genuskonstruktioner eller maktre- lationer som den studerade Toppskolan. Alla skolor med idrottspro- fil har inte samma syfte, samma idrottsliga nivå eller organisering av verksamheten.22 Däremot kan jag, med stöd i forskning och det te-
oretiska ramverket (om bland annat differentiering och rangordning med genus som utgångspunkt samt tävlingsfostran), diskutera hur och varför dessa mönster uppstår och i ett vidare perspektiv peka på att skolor med liknande utformning rimligen uppvisar snarlika mönster.
Att närma sig fältet
Som Aspers diskuterar krävs det att forskaren integreras i fältet för att studera det och så småningom förstå vad som sker inom det, samt vad som exkluderas. Integreringen i ett fält är en process med inten- sivt fältarbete.23 Jag befann mig nära elever och lärare i deras samtal
och handlingar och talade med dem, samtidigt valde jag att hålla en distans för att inte skapa en alltför personlig relation. Jag ville inte att eventuella emotioner skulle hindra att genomföra analysen med ett kritiskt förhållningssätt. En del av denna distans inbegrep att inte aktivt delta i idrottsrelaterade undervisningstillfällen. Gratton och Jones menar att det kan vara en nackdel att inte aktivt delta i det som observeras.24 I kontrast till det som jag möjligen missade genom
att inte vara ”i” aktiviteten, såg och hörde jag förmodligen andra
20 Tracy, 2010, s. 843.
21 Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 181; Tracy, 2010, s. 843. 22 Detta beskrivs i kapitel 2.
23 Aspers 2013, s. 38–39, 66–68. 24 Gratton & Jones, 2010, s. 176.
saker genom att observera aktiviteten från sidan.25 Det var ändå ett
deltagande genom att vara där. Jag nyttjade mina erfarenheter att ha upplevt liknande situationer innan.
Ytterligare ett sätt att hålla distans till eleverna var att jag inte närvarade i något omklädningsrum. Genom att inte vistas i elevernas omklädningsrum var jag medveten om att jag sannolikt skulle gå miste om deras tal, gester, kroppsspråk och jargonger som kunde ha bidragit till att svara på avhandlingens syfte. Det finns forskning om svensk pojk-, tjej-, herr-, och damlagidrott och betydelsen av om- klädningsrummet som kan nyttjas som referenspunkter för det ele- verna berättar om omklädningsrummet.26
Distansen till personalen var emellertid svårare. Jag valde att inte tillbringa för mycket tid i personalrummen, jag valde att tillbringa så mycket tid som möjligt med eller i närheten av eleverna. Jag var alltid välkommen och visst talade jag med personalen, tog en kaffe, åt någon lunch ihop, följdes åt på väg till eller från ett klassrum. De informella samtal jag hade med lärarna kom att bli betydelsefulla. Jag ville emellertid undvika att känna mig som en kollega, för min egen del var det viktigt att vara forskaren. Ett exempel på hur per- sonalen ofta behandlade mig som en lärarkollega i allmänhet utspe- lade sig under en lektion i årskurs 7. Lektionen närmade sig slutet, när jag satt längst bak i klassrummet och antecknade:
”Och eftersom Marie är här”… läraren gör en paus, jag tittar upp och ler eftersom jag hör mitt namn. Klassen vänder sig mot mig, läraren fortsätter ”… kan jag gå 10 minuter tidigare och inte invänta Maggan som kommer hit 20 över, eftersom hon är prov- vakt på nationella provet”.27
Detta sa läraren till klassen utan att ha frågat mig i förväg om det gick bra att jag var ensam med eleverna tills nästa lärare kom. Jag nickade och sa att det gick bra, samtidigt som jag funderade över vad det var som faktiskt hände här. Jag förstår det som att läraren
25 Jfr Andreasson, 2007, som var en del av det lagidrottskollektiv han studerade; Rönn-
bäck, 2015, som deltog i resor till matcher och läger i det basketbollag hon studerade; se även Bjärsholm, 2020, som deltog i fotbollsaktiviteter med de informanter han studerade.
förväntade sig att jag, i egenskap av utbildad lärare, kunde ta över hennes position och ansvar. Detta är en intressant och relevant del av den etnografiska ansatsen och för min studie, hur jag acceptera- des och av flera lärare fick ett varmt välkomnande varje gång jag kom till Toppskolan inför en längre period av fältarbete.
Idrottstränarna mötte jag inte lika kontinuerligt som lärarna, utan i direkt anslutning till de perioder jag observerade de valda idrot- terna. De tog, liksom lärarna, ofta egna initiativ att tala med mig. Det var något lättare att hålla distansen till idrottstränarna, möjligen för att vi enbart möttes i respektive idrottsfacilitet och inte på skolan eller i ett personalrum. Relationen blev ändå god, vi träffades flera gånger i veckan under några veckors tid under de observerade lekt-