5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
5.1.4 Sammanfattning av resultatdiskussion
Det finns olika studier som visar att familjerna är i behov av stöd vid T1D. Resultatet i denna studie visar dock att det inte fullt ut verkar appliceras i verkligheten och
författarna tolkar att det behövs en förändring hur diabetesteamen arbetar med föräldrastödet för att minska lidandet och skapa en hållbar och hälsosam vardag.
Kanske skulle det vara värdefullt med experimentella studier som testar effekten av olika insatser eller implementerings studier för att eventuellt underlätta
implementering av nya metoder inom området för diabetesteamets stöd. Föräldrar som saknar psykosocialt stöd samt lider av sömnbrist kommer troligen att belasta samhällsekonomin ur den synpunkt att de inte kommer orka med sina arbeten och riskera en utbrändhet. Ur ett intersektionellt perspektiv finns en risk att stödet minskar ytterligare där exempelvis språkförbristning finns mellan team och familjer.
Det kan även finnas en svårighet i samspelet bland föräldragrupper på socialmedier som leder till ytterligare utanförskap och lägre psykosocialt stöd.
20 5.2 Metoddiskussion
Författarna har tidigt i skedet diskuterat sin förförståelse om tidigare kunskap gällande vårdförloppet vid insjuknandet och övergripande kunskap kring
diabetesteamets roll (Graneheim et al., 2017). Förförståelse handlar om tidigare kunskap och erfarenhet till områden och enligt Skott (2012) kan förförståelsen vid genomläsning av transkriberad text göra att författaren känner en förståelse för situationen och kan skapa en ny förståelse. Risken med förförståelse är att författarna tolkat och dragit slutsatser utifrån egna erfarenheter (Henricson, 2012). Författarna har valt att använda sig av citat i resultatet för att förstärka trovärdigheten i texten för mottagaren (Lundman & Graneheim, 2008). De har även diskuterat överförbarhet och reliabilitet till andra teamverksamheter.
5.2.1 Design
Studien genomfördes med kvalitativ metod med intervjuer vilket ansågs som en lämplig metod då erfarenheter och upplevelser undersöktes (Kvale,1997; Henricson &
Billhult, 2012). En nackdel med kvalitativ metod kan ses vid ett för litet urval och svårigheter kan uppstå vad gäller generaliseringar (Danielsson, 2012a; Kvale &
Brinkman, 2014).
5.2.2 Urval
Strategiskt urval användes för att hitta deltagare som kunde beskriva det upplevda fenomenet utifrån studiens syfte. Metoden kan ifrågasättas då det anses bli ett val av målgrupp för att lyckas fånga upp det som avses mätas vilket kan leda till missad relevant information till det samlade resultatet som kan vara relevant för
populationen (Henricson & Billhult, 2012). Studien genomfördes i samarbete med ett diabetesteam inom barn - och ungdomsvård som skickade brev till potentiella
deltagare. Nackdelen var att diabetesteamet självständighet har valt ut lämpliga deltagare vilket skulle kunna påverka tillförlitligheten till resultatet. Diabetesteamet strategi vid urval är oklart förutom att de följt studiens urval. Det finns även risk för urvalsbias då de som tackat ja kan vara personer som har ett större intresse av vården, vilket kan ge ett falskt positivt resultat (SCB, u.å.).
I studien deltog sex föräldrar och enligt Danielsson (2012b) kan de ge begränsad information vid innehållsanalys och inte vara generaliserande. Resultatet hade eventuellt mynnat ut i fler variationer vid ökat antal deltagare men författarna
21 upplevde att viss datamättnad uppnåtts och att fler intervjuer inte skulle bidra till större förändring på det övergripande resultatet i denna studie. Kvale & Brinkman (2014) menar på att datamättnad uppnåtts då ytterligare information ej bidrar till något mer. Författarna valde att inkludera ett krav på svenska språket i urvalet för att undvika språkförbristning vilket exkluderade möjliga deltagare som hade kunnat ha betydande erfarenheter som kunde ha påverkat resultatet. I övrigt har författarna ej gjort någon skillnad vad gäller klass, kön och etnicitet. Inte heller exkluderat
deltagare som visat intresse och stämt in på urvalet. En svaghet med studien är att det endast är mammor som deltagit i intervjuer. Det hade varit önskvärt att även pappor deltagit för att kunna visa på mer variationer, även ett bredare urval av etnicitet hade önskats.
5.2.3 Datainsamlingsmetod
Semistrukturerad intervjumetod har använts. Nackdel med vald metod är att den är tidskrävande samt kräver viss erfarenhet och kunskap för att öka validiteten och reliabiliteten. Begränsad erfarenhet av intervjuer kan även ses som en svaghet i studien även om författarnas intervjuteknik förbättrades för varje intervju (Danielsson, 2012a). Fördel med metoden är att deltagarna kunde prata fritt då frågorna kan anpassas i vad som kommer upp under intervjun. För att säkerställa att författarna fick svar på samtliga frågor användes en intervjuguide samt medlyssnare som kunde ställa eventuella stödfrågor för att få den mättnad som behövdes
(Danielsson, 2012a, Graneheim & Lundman, 2004).
Pilotintervju genomfördes med person som har erfarenhet av ämnet, den
inkluderades ej i resultatet då urvalskriterierna ej uppfylldes. Ytterligare en svaghet till studien var att författarna endast intervjuade sex personer. Tillgängligheten av deltagare visade sig svår med få intresserade samt att det krävdes en person mellan deltagare och författare som avkodade deltagarna. Författarna ansåg att
mättnadspunkten var nådd i insamlat material och tiden ej tillräcklig att vänta ut fler.
Författarna valde att använda sig av utökat urval vilket resulterade i en högre nuvarande ålder (Kvale & Brinkman, 2014).
Intervjuerna genomfördes digitalt pga. rådande pandemi. Enligt Skärsäter & Ali (2012) kan man se att riktlinjer kring digital kommunikation fortfarande är ganska otydliga, det vanliga är att utgå från de etiska aspekterna som gäller för det fysiska
22 mötet även om inte kan jämställas eller vara exakt lika. Enligt Danielsson (2012a) bör plats för intervju väljas av deltagaren, men utifrån det digitala upplägget har
författarna varit flexibla med val av tid på dygnet för att deltagarna själva ska kunna välja en trygg plats för samtal.
5.2.4 Dataanalys
Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys via induktiv ansats då förhållningssättet bör vara neutralt samt att författarna valt att utgå från innehållet i texten (Danielson, 2012b). Metoden är lämplig vid mindre datamängd och när man vill undersöka likheter och skillnader i det insamlade materialet för att sedan ta ut det manifesta innehållet för att vidare titta på det latenta innehållet. En utmaning vid denna analysmodell är att behålla den röda tråden genom hela processen, detta bör beaktas för att uppnå trovärdighet (Graneheim et al., 2017).
Författarna valde att öka tillförlitligheten på studien genom att tillsammans
analysera insamlat material för att minska risken för individuella tolkningar av det latenta innehållet i texten som är det man brukar benämna ”läsa mellan raderna”
(Graneheim et al.,2017). Tillförlitligheten i studien stärktes ytterligare genom att författarna redovisade de analyserade stegen tydligt (Danielsson, 2012b).
5.3 Forskningsetisk diskussion
Författarna ser en nackdel i att inte fått vara delaktiga i processen med deltagarna.
Genom att urvalet skett via diabetesteam och att det flesta intervjufrågor är kopplade till relationen med diabetesteamet kan ämnet vara känsligt. Deltagarna vet att deras kontaktsjuksköterska har vetskap om deras deltagande och kan då vara rädda att gå ut med information som kan göra att de känner sig utpekade. Författarna har inför varje intervjutillfälle varit tydliga med att de inte kommer vidarebefordra vem som sagt vad till diabetesteamet för att minska risken av påverkan i resultatet. Detta kan även ha resulterat i lägre deltagarantal. Resultatet upplevs trots detta inneha
reliabilitet samt är relevant då samtliga deltagande föräldrar i stort var eniga om vad som fungerade bra och vad som fungerade mindre bra.
Författarna har sett till att försöka motverka etiska problem genom att bekräfta att ingen obehörig kan höra samtalet samt att de skett ostört. Maktförhållandet har även diskuterats då de varit två vid intervjutillfället och att det råder en viss
maktasymmetri. Författarna har inför varje intervju presenterat sig för deltagaren för
23 att sen endast vara en person i bild för att minska känslan av makt och hierarki. Det ligger i intervjuarens uppgift att det blir ett bra möte samt att hålla ett neutralt förhållningssätt, lyssna och vara följsam på deltagaren (Kvale, 1997).
6. Betydelse för omvårdnad & Konklusion
När ett barn drabbas av en kronisk sjukdom så drabbas hela familjen. Diagnosen innebär en helt ny roll som familj då det innebär en stor utmaning och ett stort ansvar. Den ständiga kontakten med vården kräver att det finns en förståelse från vårdpersonalen om familjens situation. Målet är att bidra till en ökad förståelse för hur det är att ha kontakt med tvärprofessionella team samt eventuellt utvecklings- och förbättringsarbete kring omvårdnaden av dessa familjer.
Författarna kopplar många delar till Joyce Travelbee när det gäller utveckling och skapande av relation. Även i yrkesrollen som sjuksköterska ingår det att visa empati och sympati för en annan person även om man inte alltid kan sätta sig in i deras situation eller inneha egen upplevd erfarenhet i ämnet. En slutsats som kan dras är att en sjuksköterska som är en god lyssnare kan komma långt utan egna erfarenheter.
Sammanfattningsvis uppskattade familjerna i studien teamets lugn och struktur och alla kände sig sedda vilket mynnade ut i en positiv helhetsbild. Föräldrarna i studien är mycket nöjda med det samarbete de har med diabetesteamet även om de önskade att de hade fått mer stöd av vissa yrkeskategorier som är mindre framträdande, exempelvis dietist och kurator. Föräldrarna hade haft nytta av psykosocialt stöd, men upplevde även en förståelse för att den vård som erbjuds är riktad till barnen. För att möta upp föräldrarnas behov av stöd behövs en förändring kring diabetesteamens arbete. En mer individanpassadomvårdad, där även föräldrars psykosociala behov inkluderas vilket gynnar hela familjen.
24
7. Referenser
American Diabetes Assosication. (2018). Children and Adolescents: Standards of medical care in Diabetes. Diabetes Care, 42(1), 148-164.
https://doi:10.2337/dc19-S013
Angel, S & Vatne, S. (2017). Vulnerability in patients and nurses and the mutual vulnerability in the patient-nurse relationship. J Clin Nurse, 26(9-10), 1438-1437. https://doi.org/10.11/jocn.13583
Berne, C. (2012). Läkaren. I K.Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes (s. 49-58).
Studentlitteratur.
Boman, Å., Borup, I., Povisen, L & Dahlborg-Lyckhage, E. (2011). Föräldrars
diskursiva resurser: Analys av diskurser i svenska, danska och norska riktlinjer för vård av barn med diabetes typ 1. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(2), 363-371. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2011.00942.x
Carlsson, A., & Forsander, G. (2020) Diabetes. I K. Hanséus, M. Jägervall & N.
Norman (Red.), Barnmedicin (s. 765-777). Studentlitteratur.
CastensØe-Seidenfaden, P., Teilmann, G., Kensing, F., Hommel, E., Olsen, B-S., &
Husted, G-R. (2017). Isolated thoughts and feelings and unsolved concerns:
adolescents’ and parents’ perspectives on living with type 1 diabetes - a
qualitative study using visual storytelling. J Clin Nurse, 26(19-20), 3018-3030.
https://doi:10.1111/jocn.13649
Codex (u.å.). Att hantera personuppgifter. https://codex.uu.se/forskning-pa-manniskor/att-hantera-personuppgifter/ Hämtad: 2021-02-25.
Danielsson, E. (2012a). Kvaltativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.
163-174). Studentlitteratur.
Danielsson, E. (2012b). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red).
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.
330-343). Studentlitteratur.
Döger, E., Bozbulut, R., Acar Soysal, A., Ercan, S., Ugurlu, A., Akbas, E., Bideci, A., Camurdan, O., & Cinaz, P. (2019). Effect of Telehealth System on Glycemic Control in Children and Adolescents with Type 1 Diabetes. Journal of Clinical Research in Pediatric Endocrinology, 11(1), 70-75.
https://doi:10.4274/jcrpe.galenos.2018.2018.0017
25 Eide, H., & Eide, T. (2019). Omvårdnadsorienterad kommunikation –
personorientering, samarbete och etik. Studentlitteratur.
Graneheim, UH., & Lundman,B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
https://doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, UH., Lindgren, BM., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse education Today.
https://doi:10.1016/j.nedt.2017.06.002
Hanås, R., Eriksson, M., & Särnblad, S. (2010). Diabetes – ketoacidos, hyperglykemi och hypoglykemi. I S. Norgren, F.J. Ludvigsson & M. Norman (Red.), Akut Pediatrik (s. 253-269). Liber AB.
Helsingforsdeklarationen. (1964). WMA Deckaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involvning Human Subjects. Uppdaterad 2018.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ Hämtad: 2021-03-04.
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig Teori och Metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 471-478).
Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I Henricson, M (Red.), Vetenskaplig Teori och Metod – Från idé till examination inom omvårdnad (s. 129 - 137). Studentlitteratur.
Henter, J-I. (2020). Etik och att lämna svåra besked. I K. Hanséus, M. Jägervall & M.
Norman (Red.), Barnmedicin (s. 272-284). Studentlitteratur.
Herbert, L., Monaghan, M., Cogen, F., & Streisand, R. (2015). The impact of parent´s sleep quality and hypoglycemia worry on diabetes self-efficacy. Behav Sleep Med, 13(4), 308-323. https://doi:10.1080/15402002.2014.898303
Holmström Risning, M., Häggström, M., & Söderberg,S. (2018) Expericenxes from Paretns to Childern with Diabetes Type 1. JSM Health Educarion & Primary Helth Care, 3(2), 1044. ISSN:2578-3777
Huus, K., & Enskär, K. (2007). Adolescents' experience of living with diabetes.
Pediatric Nursing, 19(3), 29–31. https://doi:10.7748/paed.19.3.29.s24
26 Hämel, K., & Vössing, C. (2017). The collaboration of general practitioners and nurses
in primary care: a comparative analysis of concepts and practices in Slovenia and Spain. Primary Health Care and Reaserach & Development, 18 (5), 492-506. https://doi:10.1017/S1463423617000354.
Jones, A., & Jones ,D. (2010). Improving teamwork, trust and safety: An ethnographic study of an interprofessional initiative. Journal of Interprofessional Care, 25(3), 175-181.
https://doi.org/10.3109/13561820.2010.520248
Karlsson, K., Rydström, I., Enskär, K., & Englund, A-C. (2014). Nurses’ perspectives on supporting children during needle-related medical procedures.
International Journal of Qualitative Studies in Health and Well-being, 9 (12), https://doi:10.3402/qhw.v9.23063
Kelo, M., Eriksson, E., & Ericsson, I. (2013). Perceptions of patient education during hospital visit – described by school-age children with a chronic illness and their parents. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(4), 894-904.
https://doi.org/10.1111/scs.12001
Kirkevold, M. (1994). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering.
Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2012) Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examintion inom omvårdad (s. 69-90). Studentlitteratur.
Kvale, S.(1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitaiva forskningsintervjun (3 uppl.).
Studentlitteratur.
Lethagen, Å. (2002). Clinicla, Genetic and Mateabolic Characterisation of LADA (Latene Autoimmune Diabetes in Adults). Lunds Universitet.
https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/clinical-genetic-and-
metabolic-characterisation-of-lada-latent-autoimmune-diabetes-in-adults(b71f1d28-a67d-4d5a-992d-fdc33acac2bc).html#Overview Hämtad:
2021-02-25.
Lind, M., Picodic, A., Svensson, A-M., Ólafsdóttir F.A., Wedel, H., & Ludvigsson, J.
(2019). HbA1c level as a risk factor for retinopathy and nephropathy in childern and adults with type 1 diabetes: Swedish population based cohort study. BMJ, 366(i4894). https://doi.org/10.1136/bmj.l4894
27 Lundman, B., & Graneheim, UH. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär &
B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forksning inom hälso- och sjukvård (s.159-172). Studentlitteratur.
Lozano, P., & Houtrow, A. (2018). Supporting Sel-Managment in Children and Adolescents With Complex Chronic Conditions. Pediatrics, 141(3), 233-241.
https://doi.org/10.1542/peds.2017-1284H
Macaulay, G., Boucher, S., Yogarajah, A., Galland, B., & Wheeler, B. (2019). Sleep and Night-time Caregivning in Parents of Childern and Adolescents with Type 1 Diabetes Mellitus - A Qualitative Study. Behav Sleep Med, 18(5), 622-636.
https://doi:10.1080/15402002.2019.1647207
Machado, N.A., Nóbrega, da M.V., Silva Amorim, de E.M., Franca, de L.B.D., Reichert Silva, de P.A., & Collet, N. (2018). Chronic disease in children and adolescents:
professional-family bond for the promotion of social support. Gaúcha Enferm, 39. https://doi:10.1590/1983-1447.2018.2017-0290
Mather, CA., & Cummings, E. (2019). Developing and sustaining digital
professionalism: a model for assessing readiness of healthvare environments and capability of nurses. BMJ Health Care Inform, 26(1).
https://doi:10.1136/bmjhci-2019-100062
Mayer-Davis, E., Kahkoska, A., Jefferies, C.,Dabelea, D., Balde, N., Gong,C.X.,
Aschner, P., & Craig M. (2018). ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2018: Definition, epidemoilogy, and classification of diabetes in children and adolescents. THE LANCET, Diabetes & Endocrinology, 7(1), 52-64.
https://doi:10.1038/s41390-019-0665-4
Mechanic, O., Persaud, Y., & Kimball, A. (2020). Telehealth Systems. StatPearls Publishing. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK459384/ Hämtad:
2021-04-21.
Miller, E., & Gupta, A. (2017). Type 1 Diabetes Mellitus: Pediatric Team-Based Learning Module. MedEd Portal, 5 (13), https://doi:10.15766/mep_2374-8265.10598
Moore, J.,Everly, M., & Bauer, R. (2016). Multigenerational Challenges: Team-Building for Positive Clinical Workforce Outcomes. The Online Journal och Issues in Nursing, 21(2). https://doi:10.3912/OJIN.Vol21No02Man03 Nevo-Shenker, M., Philip, M., Nimri, R., & Shalitin, S. (2020). Type 1 diabetes
mellitus management in young children: implmentation of current
28 technologies. Peadiatric Reserch, 31(3), 624-629.
https://doi.org:10.1038/s41390-019-0665-4
Olivieri, L., & Chasm, R. (2013). Diabetic Ketoacidosis in the Peadiatric Emergency Department. Emergency Medicine Clinics of North America, 31(3), 755-773.
https//doi:10.1016/j.emc.2013.05.004
Owerbach, D. (2000). Physical and Genetic Mapping of I D D M 8 on Chromosome 6q27. Diabetes, 49, 506-512. https://doi:10.2337/diabetes.49.3.508
Rawshani, A. (2017). Historien om typ 1 diabetes. Diabetesförbundet.
https://diabetes.nu/typ-1-diabetes-historia/ Hämtad: 2021-03-04.
Regnell, S., & Lernmark, Å. (2017). Early prediction of autoummyne (type 1) diabetes.
Diabetologia, 60, 1370-1381. https://doi.org/10.1007/s00125-017-4308-1 Rifshana,F., Breheny, M., Tylor, J., & Ross, K. (2017). The parental experience of
caring for a child with Type 1 Diabetes. Journal of Child & Family Studies, 26(11), 3226-3236. https://doi.org/10.1007/s10826-017-0806-5
SCB – Statistikmyndigheten. (u.å.). Fel i statistiken.
https://www.scb.se/dokumentation/statistikguiden/kvalitet-i-statistiken/fel-i-statistiken/ Hämtad: 2021-04-29.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2003:460
SFS 2018:218. Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2018218-med-kompletterande-bestammelser_sfs-2018-218
SFS 2019:1144. Lag om ändring i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
https://www.lagboken.se/Lagboken/start/skoljuridik/lag-2003460-om- etikprovning-av-forskning-som-avser-manniskor/d_3806030-sfs-2019_1144- lag-om-andring-i-lagen-2003_460-om-etikprovning-av-forskning-som-avser-manniskor
Skärsäter, I., & Ali, L. (2012). Att använda internet vid datainsamling. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examintion inom
omvårdnad (s.251-265). Studentlitteratur.
Svensk MeSH. (u.å.). Kronisk sjukdom. https://mesh.kib.ki.se/term/D002908 Hämtad: 2021-02-20.
29 Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor Swediabkidz. (2019). Årsrapport 2019.
https://www.ndr.nu/pdfs/Arsrapport_Swediabkids_2019.pdf
Sörman, E. (2012). Diabetessjuksköterskan. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes (s. 59-66). Studentlitteratur.
Tiberg, I., & Wennick, A. (2012). Barn med typ 1-diabetes. I I. Hallström & T.
Lindberg (Red.), Pediatrisk Omvårdnad (s. 267-274). Liber.
Umpierrez, G., & Korytkowski, M. (2016). Diabetic emergencies – ketoacidosis, hyperglycamic hyperosmolar state and hypoglycaemina. Nature Reviws, Endogrinology, 12(4), 368-389. https//doi:10.1038.nrendo.2016.15
Wennick, A., & Hallström, I. (2006). Swedish families´lived experience when a child is first dignosed as having insulin-dependet diabetes mellitus: An ongoing learning process. Journal of Family Nusing, 12(4), 368-389.
https://doi:10.1177/1074840706296724
Wikblad, K. (2012). Det multiprofessionella diabetesteamet. I K. Wikblad (Red.), Omvårdnad vid diabetes (s. 27-28). Studentlitteratur
Ziegler, R., & Neu, A. (2018). Diabetes in childhood and adolescence – A Guideline-Based Approach of Diagnosis. Treatment, and Follow-Up. Deutsches
Ärzteblatt International, 115 (9), 146-156.
https://doi:10.3238/arztebl.2018.014
8. Bilagor
Bilaga 1
Umeå 9 januari 2021 Bilaga 1
Informationsbrev till föräldrar och berörda personer på Barnmottagningen NUS.
Barn- och Ungdomscentrum vill tillsammans med två legitimerade sjuksköterskor från Barn och Ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus och läser Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, vid Umeå Universitet genomföra en intervjustudie. Intervjustudien kommer fokusera på diabetesteamets arbete mot familjer. Intervjuer kommer att hållas med föräldrar till barn och ungdomar med Typ 1 Diabetes i åldern 10–14 år, som har fått sin diagnos efter sin 7årsdag.
Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelse av stöd från tvärprofessionella diabetesteam.
Diabetessjuksköterskorna vid barnmottagningen kommer att välja ut kandidater enligt urvalet för att genomföra intervjuer. Efter genomförda intervjuer analyseras materialet genom kvalitativ
innehållsanalys. Intervjuerna kommer att genomföras online pga rådande pandemi och spelas in på ljudfil genom Zoom. Insamlat material kommer att behandlas konfidentiellt och inga personer
förutom författarna kommer ha tillgång till insamlat material. Allt material kodas och avidentifieras så att ingen deltagare kommer kunna identifieras i det slutgiltiga examensarbetet. Transkriberingen sker kort efter avslutad intervju och kort därefter raderas ljudfilerna. Transkriberat material kommer förvaras på lösenordskyddad dator samt extern hårddisk i 2 år innan materialet förstörs. Underskrivet samtycke krävs, även dessa sparas på en skyddad plats i 2 år innan de förstörs. Materialet är planerat att användas till en magisteruppsats men kan eventuellt komma att användas till en artikel.
Intervjun beräknas ta ca 20 – 30 minuter och planeras in på tid som passar Er inom snar framtid.
Allt deltagande är frivilligt och det innebär att du som deltagare kan när som helst utan att uppge skäl avbryta ditt deltagande och ta tillbaka ditt samtycke. De data som har inhämtats dessförinnan får dock användas i arbetet.
Vid ytterligare frågor eller intresse av att delta i studien vänligen kontakta Ingela Lavin.
Ingela Lavin xxx@xxxxx.se
Studenter: Therese Doverstål, legitimerad sjuksköterska. Barn- och ungdomscentrum. xxx@xxxxx.se. 073- 05x xx xx.
Therese Gustavsson, legitimerad sjuksköterska. Barn- och ungdomscentrum. xxx@xxxxx.com. 073-04x xx xx.
Handledare: Susanne Ragnarsson. Skolsköterska, Medicine doktor. Institutionen för epidemiologi och globalhälsa/Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet. xxx@xxxxxse. 090-786 00 00.
Bilaga 2
Intervjuguide Bakgrund
· Mamma/Pappa/Annan
· Familjestatus (barnet bor med mamma/pappa, växelvis boende etc)
· Hur gammal var barnet när hon/han fick diabetes?
· Hur gammal är hon/han idag?
· Hur ofta har ni kontakt med mottagningen (1 gång veckan – 1 gång månader – mer sällan)
· Hur ofta besöker ni mottagningen.
Intervjufrågor
Familjestöd
· Berätta om första kontakten med diabetesteamet (DT).
· Hur var er upplevelse av DT bemötande vid sjukdomsdebuten. (Om föräldrarna upplevde mkt olika
· Hur var er upplevelse av DT bemötande vid sjukdomsdebuten. (Om föräldrarna upplevde mkt olika