3.1 Bakgrund
Under våren 2011 erhöll UB6 i uppdrag att:
” ta fram ett underlag till en övergripande inriktning för hur den kommunala räddningstjänsten bör utvecklas de kommande åren och MSB:s uppfattning om vad som kännetecknar effektiva räddningsinsatser.”
Enligt 3 kap. 3 och 8 §§ LSO ska kommunen anta handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningstjänst. Kommunerna kan välja att ha separata program för den förebyggande verksamheten och för
räddningstjänsten eller att använda sig av ett gemensamt dokument.
Enligt 3 kap. 3 och 8 §§ LSO ska båda programmen, handlingsprogrammet för förebyggande och handlingsprorammet för räddningstjänst, beskriva de risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser. Exempel på sådana risker är brand, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne, drunkning och översvämning.
5LSO 2003-778
6Utveckling av beredskap
Beskrivningen förutsätter att kommunen identifierar risker samt analyserar och bedömer konsekvenserna.
Utöver de två programmens gemensamma innehåll ska (enligt 3 kap. 8 § LSO) programmet för räddningstjänst även innehålla en beskrivning av kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser.
Den sammantagna riskbilden kan ligga till grund för när kommunen prioriterar och sätter upp mål, planerar den förebyggande verksamheten samt bedömer vilken förmåga kommunen bör ha för att genomföra räddningsinsatser.
Efter avstämning med GD gjordes ett s.k. tankepapper över ämnet effektiva räddningsinsatser. Arbete redovisades 2011-04-26 för MSB:s ledningsgrupp.
Ledningen gav därefter CUB i uppdrag att ta fram förslag på fortsatt arbete.
Därefter har CUB gett CUB-Utv i uppdrag att fortsätta arbetet effektiva räddningsinsatser och komma med förslag till aktiviteter/inriktning.
Vid UB:s ledningsgruppsmöte den 4 september 2012 redovisades förslag och Tankebanor till fortsatt arbete. UB:s ledningsgrupp beslutade vid mötet att förslag till projektdirektiv samt förslag till projektplan skall tas fram för området Effektiva räddningsinsatser. Ett förslag till projektdirektiv7 togs fram och beslutades av CUB-UTV 2013-02-11. Därefter togs förslag fram till
projektplan8som fastställdes 2013-10-27 av projektägaren CUB, Kjell Wahlbäck.
Under år 2013 och 2014 har det fortsatta arbetet bedrivis enligt det fastställda projektdirektivet och den fastställda projektplanen.
I detta delprojekt, förmågebeskrivning, har frågan om hur förmågan i förhållande till riskbilden kan beskrivas och vad den skall kunna innehålla.
3.2 Problembild
Ordet förmåga är ett begrepp som används i många sammanhang och som därför får olika betydelse och innehåll beroende på sammanhanget. I kommunens handlingsprogram för räddningstjänst ska det framgå vilken förmåga kommunen har eller har för avsikt att skaffa sig för att kunna genomföra räddningsinsatser. Förmågan ska stå i förhållande till de risker kommunen har identifierat.
Som en del i länsstyrelsens tillsyn över kommunerna ingår att bedöma den enskilda kommunens förmåga att genomföra räddningsinsats. Förmågan kan
7Diarienr 2013-844-1
8Diarienr 2013-844-4
delas in i flera faktorer. Dessa kan vara snabbhet, insatsförmåga och uthållighet. För att kunna gör en bedömning av förmågan krävs att
tillsynsmyndigheterna har tillgång till metoder och verktyg som medför att förmågan kan beskrivas, jämföras och mätas.
Det finns idag ingen standard för hur kommunerna bör beskriva sin förmåga till räddningsinsats. Detta medför att förmågebeskrivningarna varierar. En direkt följd av detta är att jämförelser av insatsförmågan mellan kommuner med liknande lokala förhållanden är svåra att göra.
Ett antal kommuner i landet har arbetat mer aktivt med att beskriva vilken förmåga kommunen har för att genomföra räddningsinsats. Även om likheter finns mellan dessa förmågebeskrivningar varierar de mycket i både kvalité och omfattning. Det saknas en nationell bild och kunskap om hur kommunernas beskrivningar ser ut.
3.3 Mål och syfte
Det övergripande målet med projektet ”Effektiva räddningsinsatser” är att det inom de olika skedena, före, under och efter insats, ska ske en utveckling och effektivisering av räddningsinsatsen.
I detta delprojekt ska resultatet bestå av förslag till ett verktyg för beskrivning av metodförmågor samt bedömning av den totala insatskapaciteten i en räddningstjänstorganisation vad avser utförande av räddningsinsats.
3.4 Avgränsning, metod och genomföranade
Arbetet med att ta fram ett verktyg för förmågebeskrivning är avgränsat till förmåga till räddningsinsats och till den del som hänför sig till lagen om skydd mot olyckor, dock har arbetsgruppen inte sett några hinder i att ett
vidareutvecklat verktyg kan används för andra förmågor inom samhällsskydd och beredskap.
Förmågan kan delas in i flera faktorer. Dessa kan vara snabbhet, insatsförmåga och uthållighet. I det fortsatta arbetet med förmågeverktyget har vi inte tagit hänsyn till faktorerna snabbhet och uthållighet. Dessa är dock också viktiga faktorer när förmågan till räddningsinsats ska beskrivas.
I arbetet har vi som utgångspunkt för olika s.k. typhändelser använt oss av de benämningarna av olyckstyper som finns angivna i den nya versionen av insatsrapporteringssystem9 som MSB tagit fram.
9Framtaget av avdelningen för Utveckling och lärande
Kommunen kan också beskriva sina materiella resurser som är nödvändiga för att uppnå en viss förmåga. Denna del ingår inte i detta arbete.
Innehållet i rapporten baseras på tidigare framtaget tankepapper och tankebanor NKI-undersökning10 samt andra utredningar.
Arbetet inleddes med ett öppet dialogmöte i Stockholm med 60-talet deltagare från olika kommuners räddningstjänstorganisationer.
Därefter gick en inbjudan till SKL samt Sveriges brandbefäl att utse varsin representant i arbetsgruppen. Inbjudan har också gått till räddningstjänster att delta i arbetet. Arbetsgruppen har därmed varit väl representerad av personer som arbetar inom räddningstjänstområdet. I arbetsgruppen har också
representant från UB-UTB, UB-TILLS, Sandö, Centrum för lärande och media, CLM samt Revinge ingått.
Arbetet har drivits genom att gemensamma arbetsgruppsmöten har
genomförts vid 9 tillfällen. Där emellan har arbetet mestadels drivits av MSB tillsammans med enskilda gruppmedlemmar.
Öppna referensgruppsmöten har också genomförts vid 1 tillfällen.
Följande personer har ingått i arbetsgruppen:
Lars-Gunnar Strandberg MSB, UB-RTJ
Michael Carlsson Räddningstjänsten Eksjö Ronny Lindberg Räddningstjänsten Luleå Frida Billström MSB, UL-TILLS
Lars-Inge Johansson Räddningstjänsten Halmstad Jörgen Eriksson Räddningstjänsten Jämtland Jonas Holmgren Räddningstjänsten Östra Götaland