1.7 Bakgrund
1.7.2 Bakgrundsinformation om migration från Sverige till Tyskland:
Bengt Gärdfors bok Tysklandsfararna beskriver mycket om hur migrationen såg ut. Han beskrev hur utvandringen till Tyskland såg ut, de svenskar som emigrerade och om agenternas speciella roll i det här sammanhang under perioden 1865–1914. Bakgrunden till emigrationen skildras, till exempel
arbetslösheten inom jordbruket, industrialiseringen, värnpliktstvång och religiösa orsaker.
Invandringsområdet var främst norra Tyskland. Utvandringen hade tyngdpunkten i södra Sverige. I norra Tyskland fanns det inte bara arbete inom jordbruket. Industrin var också ett mycket populärt område att söka arbete inom, mer specifikt inom varvsindustrin i Kiel och andra orter i norra Tyskland. Gärdfors skildra arbets- och levnadsförhållande i Tyskland, liksom spåren av svenskarna som fanns kvar långt efter deras emigration till Tyskland. Agenternas roll och deras verksamhet i Tyskland och Sverige hade en stor betydelse. Deras, ofta tvivelaktiga, metoder och deras nätverk skildras.Ombudens antal i södra Sverige ökade och det finns exempel på tidningsannonser i boken med kontaktadresser av ombuden för de intresserade.25 Agenternas ersättningar och hur transporten organiserades och genomfördes beskrivs av Gärdfors. Myndigheternas agerande, både på svenska sidan samt på tyska sidan, tas upp i boken med speciell syn på agenternas verksamhet.26 Emigrationsutredningen bilaga 20 från 1911 ger mycket bakgrundsinformation hur emigrationen till Tyskland såg ut. Denna utredning pågick mellan 1907 och 1913. Bilagan innehåller uppgifter rörande svenskars ställning i vissa främmande länder. Dessutom rekommenderar bilagan åtgärder för återvandring. Utredningen sattes i gång efter en motion i riksdagen den 13.4.1907. Arbetsförmedlingar i utlandet var i fokus och vilka åtgärder som skulle tas för att locka svenskarna tillbaka. Konsulatet i Berlin kom med svaret på efterfrågan, att svenska föreningar i
Tyskland skulle förmedla arbete i Sverige. Svenska arbetsgivare skulle vända sig direkt till föreningar, till exempel om man behöver en ingenjör på bruket skulle man vända sig till den föreningen i Duisburg.
Man hade funderingar om vilka lagliga och administrativa åtgärder som skulle ske för att underlätta för de hemkommande svenskarna. Till exempel om äktenskapet skedde i utlandet, rätten att äga fast
egendom, utöva näring och värnplikt i Sverige. Utredningen angående just Tyskland innehåller statistik om hur många personer som migrerade och vilka typer av yrken de hade. Den beskriver det svenska föreningslivet och de olika församlingarna över hela Tyskland. Arbetssituationen och hur agenter lurade folk beskrivs mycket noggrant. Arbetssökande beskrivs som handelsvara, hur de misshandlades och överbelastades under arbetet. Sedan berättar Lübecks konsul att de ordentliga och arbetsamma
svenskarna stannade i Tyskland och de sjuka, alkoholister, orkeslösa och brottslingar blev hemskickade till Sverige. Det beskrivs att svenska tjänsteflickor placeras i värdshus utanför Lübeck och var i
agenternas händer. Finansiellt blev migranterna också utnyttjade och de utlovade lönerna var mycket lägre. Samma finansiella utnyttjande gällde också för lantbruket. Arbetsvillkor och boende skildras på ett negativt sätt. Det nämns även några städer med svenska församlingar eller svenska föreningar i Emigrationsutredningen som är svenskkolonier, till exempel Berlin med Viktoriaförsamlingen, Hamburg med Gustav-Adolfskyrkan och Duisburg som hade en svensk förening.27
24 https://karlstad.se/globalassets/filer/uppleva/kultur/karlstads-historia/nyman-fran-hantverk-till-industri.pdf
25 Gärdfors, Bengt (2015). s.60-63
26 Gärdfors, Bengt (2015).
27 Emigrationsutredningen (1911) s.94–103
10
2 RESULTAT
Födelseår, yrken, vilka församlingar migranterna flyttade ifrån, civilstånd och kön hos de personer som flyttade från Värmland till Tyskland framgår i tabellerna 1–6 i bilaga 1. Under åren 1910–1915 flyttade 29 personer från Värmland till Tyskland. Det var elva män i ålder mellan 21 och 37 år, nio kvinnor mellan 21 och 32 år och nio barn och ungdomar under 21. Inom yrken som de utövade fanns det ett stort spektrum, men de flesta hade en specialutbildning inom handel, industri, hantverk eller arbetade i ett hushåll. Flytten till Tyskland skedde i stor del från stadsförsamlingarna i Arvika och Karlstad, det vill säga 20 av de 29 personerna flyttade därifrån. Sedan visade det sig att de flesta var ogifta när de lämnade Värmland, 25 ogifta och fyra gifta.
Tabellerna 7–11 i bilaga 2 visar samma kategorier under åren 1935–1940. Anmärkningsvärt är att 1937 flyttade ingen till Tyskland från Värmland. Under hela perioden var resultatet att det fanns 26 personer som flyttade under denna period från Värmland till Tyskland. Deras kön och ålder var följande: åtta män i ålder mellan 22 och 60 år, 13 kvinnor i åldern mellan 23 och 59 år och fem barn och ungdomar under åldern 21. Yrken de utövade var oftast lika specialiserade så som under åren 1910–1915 och lika utspridda i sina kategorier. Också under dessa år flyttade en knapp majoritet från stadsförsamlingarna i Arvika och Karlstad, det vill säga 14 av 26 personer. Skillnaden i civilstånd var något annorlunda, då var det 13 som var gifta och 13 som var ogifta.
I tabellerna 12–17 som finns i bilaga 3, finns det igen kategorier om antal, födelseår, yrken,
församlingen migranterna flyttade till, civilstånd och kön. Här finns det immigranter som flyttade från Tyskland till Värmland 1910–1915. Totalt flyttade 84 personer till Värmland från Tyskland, 34 män mellan åldern 22–55, 22 kvinnor mellan åldern 21–47 och 28 barn och ungdomar under åldern 21. Om man betraktar yrken som utövades av de immigranter, finns det igen många med specialutbildningar inom framför allt industri, hantverk och hushåll. När det gäller församlingar var det
Karlstadstadsförsamlingen som var överlägsen under den perioden för immigranter. 58 av de 84 immigranter flyttade till Karlstad. Civilstånden visar att 23 personer var gifta och 61 var ogifta. Men dessa siffror är lite vilseledande eftersom av de 61 ogifta var 28 barn och ungdomar under 21 år gamla.
Immigranter som flyttade från Tyskland till Värmland under åren 1935–1940 finns i bilaga 4 under tabell 18–23. Kategorierna är de samma som i bilaga 1–3 tabeller 1–17. Mellan 1935–1940 immigrerade total 36 personer från Tyskland till Värmland. Av dessa var det tolv män i åldern mellan 22-och 58, 19 kvinnor mellan 21–74 år och fem barn och ungdomar under åldern 21. I deras yrken finns det en större spridning om man ser på kategorierna handel, industri, hantverk, kontorsarbete och hushåll.
Församlingen som fick flest immigranter var återigen Karlstadstadsförsamlingen. 22 av de 36 bosatte sig i Karlstad. Om man betraktar civilståndet var det 16 personer som var gifta, två var änkor och 18 ogifta immigranter.
I resultatet visar det sig att yrken som de tyska in- och utvandrarna utövade är utspridda över många olika specialområden och det krävdes oftast en specialistutbildning. Detta visas i bilaga 5 under tabell 24–27. Om man jämför detta med de länder som sticker mest ut inom emigrations- och
immigrationsregister för tiden mellan 1910–1915 och 1935–1940, USA och Norge, visar det sig att trots migrationen från Tyskland bara utgjorde en liten del av hela migrationen i Värmland, var yrken som tyskarna utövade väldigt eftertraktade. Speciellt ingenjörer under 1910–1915 är framträdande. 15 av 37 kom under den tiden från Tyskland. Detta visas i bilaga 6 under tabell 28–31.
11 Detaljerade tabeller om de församlingar migrationen skedde från och till under åren 1910–1915 och åren 1935–1940 finns under bilaga 7 i tabeller 32–35. Stadsförsamlingar i Karlstad och Arvika visar sig vara prioriterade församlingar när det gäller migrationsmönster i allmänhet. Under 1910–1915 flyttade 1016 personer från Karlstad och 471 från Arvika, under perioden 1935–1940 var det 387 från Karlstad och 51 från Arvika. Det var 611 personer som flyttade till Karlstadsförsamlingen under 1910–1915 och 267 flyttade till Arvika. 1935–1940 var det 620 personer som bosatte sig i Karlstadsförsamlingen och 197 i Arvika.
Antalet familjer som flyttade från Värmland till Tyskland och vice versa är också anmärkningsvärd.
Speciellt att nio familjer kom mellan 1910–1915 från Tyskland till Värmland, jämfört med två familjer som kom mellan 1935 och 1940. Bara en familj flyttade till Tyskland mellan 1910–1915, och två familjer och två mödrar med sina barn under perioden 1935–1940.
För samtliga migranter som flyttade från och till Värmland under perioden 1910–1915 och 1935–1940 finns en sammanställning i bilaga 8, tabell 36–39. Det största antalet personer migrerade till eller från USA, näst största antal till eller från Norge. De som migrerade från eller till Tyskland är bara en mindre del av denna tids migration, bara 175 personer jämfört med det totala migration antalet i Värmland av 18 409. Sedan visar det sig att migrationen under tidsperioden 1910–1915 är mycket större än under åren 1935–1940. Under 1910–1915 migrerade 11 824 personer, varav 113 personer flyttade från eller till Tyskland. mellan 1935 och 1940 migrerade totalt 6585 personer från och till Värmland, varav 62 personer flyttade till eller från Tyskland.
Exempel på personer som migrerade fram och tillbaka mellan Tyskland och Värmland
De nedanstående personerna är migranterna valda för den fördjupande fallstudien som kan visar vilka push och pull faktorer möjligen finns.
T(h)eodor Schmitz var född 1877-06-17 i Rhenprovinsen Hardt, Tyskland/Preussen. Han flyttade in och ut ur Sverige sju gånger. Immigrationsåren är1901, 1911, 1914 och 1931 och dokumenterade
emigrationsåren är 1912 och 1919. Mellan 1901 och 1911 saknas det ett dokumenterat år i
migrationsregistret. Han arbetade som ingenjör. 1901 när han flyttade första gången till Karlstad var Mekaniska Werkstad hans angivna inflyttningsadress.
Ragnhild Bergliot Stöckert född 1896-05-17 i Östra Gausdal, Norge. Maria Stöckert var hennes mor som flyttade med tre barn 1908 till Karlstad. Maria var änka och hon föddes i Gräsmark/Värmland.
Ragnhilds äldsta syster flyttade 1911 efter dem till Karlstad från Norge och hon flyttade till USA 1958.
Deras bror var född i Kassel/Tyskland 1890. Han flyttade tillbaka till Norge 1909. Ragnhild själv
flyttade året 1912 till Hamburg/Tyskland och återvände samma år till Värmland. Sedan flyttade hon året 1913 till Saβnitz/Tyskland och återvände till Karlstad 1915.
Familjen Kamm bestod av fyra vuxna och fem barn. De flyttade från Tyskland till Sverige året 1912.
Familjen bestod av två gifta par med sina barn. (2+3/2+2) Glasgjutmästaren Josef Kamm född 1883 i Böhmen/Österrike flyttade 1912 till Karlstad med sin fru, född 1883 Eschweiler/Tyskland, och sina två barn. De flyttade från Köln. Hyttmästaren Conrad Kamm född 1874 i Böhmen/Österrike, flyttade sex veckor senare till Karlstad med sin fru. Hon var född 1865 i Böhmen/Österrike. Av deras tre barn var den äldsta dottern född i Sachsen och de andra två barnen var födda i Köln. Denna familj flyttade också
12 från Köln. Familjen finns med i emigrationsregistret 1916 i Obefintlighetsboken, detta betyder att
familjen hade försvunnit ur folkbokföringen.
Tagelspinnare Wilhelm Reinicke född 1872 i Lüneburg/Tyskland, flyttade 1912 med sin fru och sina fyra barn till Karlstad. De måste ha flyttat tillbaka till Tyskland någon gång, eftersom de återfinns i immigrationsregistret 1917. Där flyttade de igen från Lüneburg till Karlstad, denna gång med sex barn.
De yngsta barnen var födda 1912 och 1914 i Karlstad.
Godsägaren Lauritz Caspersen född 1878 i Harrislee/Danmark (nuförtiden Schleswig-Holstein), flyttade 1914 med sin fru Jensine, född 1881 i Outrup/Danmark, och sina tre barn från Schottburg/Schleswig-Holstein/Tyskland till Persbol/Visnum. 1920 flyttade familjen, nu med fem barn, till
Skodborg/Danmark.
Pianostämmaren/orgelfabriksarbetaren Gustaf Adolf Fischer född 1892 i Leipzig/Tyskland, flyttade 1926 från Leipzig/Tyskland till Arvika/Värmland med sin fru, född 1892 i Leipzig/Tyskland, och sonen, född 1919 i Leipzig/Tyskland. 1935 flyttade familjen tillbaka till Tyskland.
Alfred Ernst och Josepha Julia Stein flyttade 1934 till Säffle från Chemnitz Tyskland, och flyttade tillbaka dit 1935. Alfred Ernst var kemist. Det som är intressant är att de inte stod med i Kyrkböckerna för migranter bara i SCB:s migrationsregister.
I boken Karlstad Mekaniska Werkstad, av Anders Blomqvist finns det bilder av anställda. Bland annat en bild från 1917 28där det finns namnen Christensen och Riedel, likadant finns det en bild av
ritningskontoret, 29där dessa namn är också nämnda. I registret finns en ingenjör som heter Friedrich Alfred Riedel som 1914 flyttade till Karlstad. 1912 flyttade en Peder Otto Nikolai Christensen till Karlstad som också var ingenjör.
Det finns namn som kan tyda på att det fanns judar som flyttade till Värmland. I en berättelse om den Mosaiska församlingen i Karlstad nämns till exempel Simansky som släktnamn, dessutom finns detta efternamn på gravstenar på den Mosaiska gravplatsen i Karlstad. 30 1935 flyttade Abraham Simansky med sin fru Antonia Ingeborg från Tyskland till Karlstad. Det mest konkreta beviset för den judiska invandringen är Margarete Sue Landsberger som finns begravd på den Mosaiska gravplatsen. Hon dog den 13 maj 1942. Hennes efternamn förekommer några gånger i immigrantregistret från 1935 till 1940 där en familj, Landsberger, flyttade 1938 till Karlstad och Margarete Sue Landsberger flyttade 1939 till samma adress.
28 Blomqvist, Anders (2014) KMW:s historia. s.69
29 Blomqvist, Anders (2014). S.119
30 https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%c3%a4rfiler/Filer/Info_Mosaiska.pdf S.1
13