Den första tidigare forskningen jag använder mig av är Migration och Identitet En studie av utvandringen från Blekinge till Danmark och Tyskland 1860–1914, en avhandling skriven av kulturgeografen Ann-Kristin Vernersson Wiberg. Vernersson Wiberg skriver om den glömda
utvandringen från Blekinge till Danmark och Tyskland. Blekinge utmärkte sig vid flytten till Europa, när man räknade säsongarbetare och de som inte hade råd med en biljett till Amerika. Studien visar Blekinges utvandring under perioden 1860–1914 och hur olika myndigheter, emigrantagenter och kvinnoorganisationer hade inflytande på migranter i Sverige och i utlandet. Historieundervisningen i skolan tar bara hänsyn till utvandringen till Amerika. Den inomeuropeiska migrationen lyfts fram av Vernersson Wiberg för att utöka bilden av migrationen under industrialiseringens första tider.
Vernersson Wiberg undersöker vilka personer, varifrån och vart de migrerade, varför de migrerade och hur man betraktade dem av olika organisationer. Svaren Vernersson Wiberg kom fram till var att den största delen av dem som lämnade Blekinge var unga, ogifta jordbrukare, som sedan fortsatte med samma sysselsättning i Mecklenburg-Vorpommern och Schleswig-Holstein. Vissa eftertraktade yrken, till exempel järnvägsarbetare, varvsarbetare och stenarbetare var knutna till arbetskraftvandringen.
Sedan fanns det en grupp som ville vidareutbilda sig i Tyskland, till exempel ingenjörer som ville lära sig nya tekniker inom industrin. Det visade sig att Blekinge skilde sig från andra län när det gällde andel ogifta kvinnor som emigrerade till Europas länder. Vernersson Wiberg framhäver att genom järnvägs- och ångbåtstrafik fanns det bättre möjligheter att förflytta sig, handelsrutter följdes oftast. Dansk polis och tull registrerade Blekinges emigranter och deras flyttningsmönster, de följde de arbetsvandrarna genom Danmark till Tyskland. Från hamnstäderna i Skåne fanns det regelbunden trafik till hamnen i Tyskland. Agenter organiserade resor åt jordbruksarbetare till Tyskland och Danmark för kontrakterade perioder. För att undvika hemfärden var giftermål för kvinnor ett vanligt sätt för att få medborgarskap i Tyskland. Det gällde inte för svenska män som gifte sig med tyska kvinnor. Kvinnor med oäkta barn utvisades däremot från Tyskland. Eftersom svenskarna oftast placerades på gårdar med andra nationers arbetare var de tvungna att lära sig det tyska språket och det existerande systemet. Enligt Vernersson Wiberg var huvudmotivet det stigande befolkningstalet och problem av försörjning för män och kvinnor på landsbygden under 1800-talet. Bättre arbetsvillkor inom bland annat jordbruket fanns i Danmark, Mecklenburg-Vorpommern och Schleswig-Holstein. Högre välstånd lockade arbetskraften till Danmark och Tyskland. Högre lön, kortare arbetstider, bättre kost och eget boende lovades i arbetsagentens annonser. Speciellt kvinnorna lockades på grund av deras låga löner i Sverige. Vernersson Wiberg beskriver också vilka ändringar i samhällsordningen som gjorde det lättare att flytta och hur överheten
5 och organisationen reagerade på migrationen. Dessutom visade hon vilka ställningar agenterna hade och deras ibland omoraliska agerande, speciellt när kvinnorna kom fram till Tyskland. 6
Orsaken till valet av den här uppsats är att ämnet, tidsperioden och att forskningen handlar om ett landskap gör att det blir lättare att jämföra resultat och se resultatet från andra perspektiv. Mycket som står i denna studie kan jag jämföra med mina resultat.
Ytterligare en forskning som kommer till användning är Tyskar i Kalmartrakten En etnologisk studie av berättelser om historia, identitet och tillhörighet skriven av fil.dr. i etnologi Barbro Johnsson. Johnsson utvärderade intervjuer av tio personer med tyskt ursprung om deras uppväxt under nazitiden eller efterkrigstiden samt vilken rollmötena med svenskar har spelat för deras sätt att skildra sin uppväxt och sin tillhörighet. Speciell tyngdpunkt lades på hur deras historia berättades, vilka pronomen användes (man, jag, vi eller dem). Johnssons utgångsfrågor handlar mycket om personliga upplevelser. Frågorna omfattade tiden innan och efter de flyttade till Sverige. Johnsson fick svaren genom personers berättelser om deras uppväxt och upplevelse i Tyskland och mottagningen i Sverige. De intervjuade berättade om uppväxten i Tyskland. Vilka skillnader det fanns i sociala samband i familjen, skolan och
fritidsaktiviteter. Skillnaden mellan uppväxten i Öst- och Västtyskland framhävdes. Speciell information om vad som hände under Nazitiden var olika beroende på i vilken del av landet de växte upp. Johnsson berättar att en av de intervjuade kvinnorna beskriver situationen under 30-talet på följande sätt:
Vi hade två judiska flickor i våran skola, men de emigrerade med sina familjer redan 1934. Det räddade säkert deras liv. Om judarna visste vi inte så mycket. Men 1938 kom pogromen också till våran stad. Deras bostäder förstördes. Men vi som flickor hade inte del i detta.7
De intervjuade personerna berättade om sin mottagning i Sverige och hur de oftast blev trakasserade.
Hur viktigt språket är och av vilken anledning de blev svenska medborgare framhävdes av de intervjuade i samband med hemkänslan i Sverige. 8
Denna uppsats är relevant på grund av tidsperioden som Johnsson skriver om. Sedan kommer den ge ett bredare perspektiv till varför man flyttade från Tyskland innan, under och efter andra världskriget.
De följande två forskningar behandlar migrationsfrågor och deras orsaker till att personer flyttade till Amerika och tillbaka.
Lars-Göran Tedebrand är svensk historiker. I sin avhandling, Västernorrland och Nordamerika 1875–
1913, tar Tedebrand först upp situationen om migration i hela Sverige och speciellt den norrländska utvandringen mellan 1870-talet till 1900-talets början. Undersökningen delas in i olika avsnitt, olika områden med sina näringsliv och vilken påverkan detta hade på migrationsmönstret.
Befolkningsutveckling och omflyttning inom Västernorrlands olika socioekonomiska områden undersöktes och vilka effekter det hade på migrationen. Utvandringen till Nordamerika inom de olika näringslivsområden analyserades inom den ovannämnda tidsperioden och hur expansion och stagnation inom konjunkturen påverkade utvandringen. Tedebrands undersökning beskriver också köns-, ålders- och civilståndsfördelning samt yrkesstrukturer av de som utvandrade. Han forskade om utvandrarens väg till Amerika och vilka hamnar de valde vid migrationen. Sedan beskriver han återinvandringen från
6 Vernersson Wiberg, Ann-Kristin (2016). Migration och Identitet En studie av utvandringen från Blekinge till Danmark och Tyskland 1860–1914
7 Johnsson, Barbro (2009). Tyskar i Kalmartrakten En etnologisk studie av berättelser om historia S.62
8 Johnsson, Barbro (2009).
6 Nordamerika i internationella, nationella och regionala omfång. Här tar han igen upp köns-, ålders- och civilståndsfördelning. I sista delen forskar han om befolkningsutbytet med icke-Nordamerikanska länder mellan 1875–1913; de näringslivsutvecklingar som påverkade flytten och hur andelen var jämfört med Amerikautvandringen forskade han om. Köns- och åldersfördelningen jämfördes och utvandrarnas civilstånd med de övriga länderna. Invandringen från icke-Nordamerikanska länder till Västernorrland beskrivs och deras orsaker inom konjunkturella utvecklingen i de olika invandringsområden.
Anmärkningsvärt var att återinvandringen från Europa jämfört med Nordamerika var mycket högre under åren 1904 och 1911. Regional invandring, köns-, ålders- och civilståndsfördelning inom de olika regioner beskrivs med hänsyn till arbetskraftsmigrationen. 9
Hans Norman är en svensk historiker och har gjort en studie om utvandring och bosättningsförhållande hos migranter från Örebro, Karlskoga socken och Kumla socken i Nordamerika.10 Näringsliv och konjunktur är i fokus inom jordbruk och industrin. Norman beskriver utvandringsmönster ifrån Örebro och de mer agrara sockarna i jämförelse med det övriga Sverige. Han studerade också migrationsandelen till Europa och andra världsdelar. Civilstånds-, ålders- och könsfördelning undersöktes, med speciellt fokus på andelen av familjer som utvandrade inom de tre undersöknings områdena. Yrkesfördelning hos utvandrarna till Nordamerika under åren 1853–1854 är beskriven. Sociala tillhörighet undersöktes och hur detta påverkade utvandringen. Arbetargruppen som arbetade inom jordbruk utgjorde den största delen innan 1880, men mellan 1880–1900 ökade andelen av de högre sociala grupperna, till exempel tjänsteman och småföretagare. I sin studie undersökte Norman om konjunkturfluktuationer påverkade utvandringen. Han hänvisade till den amerikanska ekonomin som pullfaktor och den europeiska ekonomin som push faktor. Annonser, artiklar och referat ur brev från Amerika samt påverkan av agenter tas upp och utvärderas. Regionala skillnader som berodde på näringsliv och ekonomin beskrivs, men också det geografiska läget, inrikes flyttningsmönster och emigration. En närmare undersökning om flyttningsintensitet under 1880-talet gjordes om Värmlands län, Örebro län och Västmanlands län och jämfördes med varandra. Norman undersöker den geografiska rörligheten och sociala mobiliteten med hänsyn till människors ursprung/födelseort, kön och sociala klasstillhörighet. I sista delen av studien undersöker han bosättningen i Amerika med speciell tyngdpunkt på svenskar i Worcester. Deras sociala strukturer, yrkesfördelning och boendesituationer i Amerika tas upp.11
Jag använder Normans och Tedebrands avhandlingar eftersom deras migrationsforskning är relevant inom arbetskraftmigration. Sedan tar de båda upp olika kategorier som jag också har gjort, det vill säga kön, födelseort osv som kan jämföras med min studie.
Sista forskningen jag använder är en internationell forskningsartikel som heter Norwegian Emigration in the Ninteenth Century är skriven av fil. dr Ingrid Semmingsen som finns i tidskriften Scandinavian Economic History Review. Semmingsen skrev om emigrationen och de statistiska problemen före 1867.
Efter 1867 ändrade sig statistiken eftersom alla emigranter i Norge registrerades via skeppsägaren eller de som hyrde skeppen som transporterade dem. Inte bara antal men också kön, ålder och härkomsten (land- eller stadsområde) blev registrerade. Efter 1876 fanns det också de manliga emigranternas yrken i statistiken. Hon skildrar de tidigaste emigrationerna, 1825, till Amerika och anledningen till detta. Trots varningar från myndigheternas sida utvecklade sig emigrationen och efter 1865 fanns det tre stora vågor av emigration till Amerika fram till 1910. Under den tiden flyttade över 561 000 människor, det vill säga
9 Tedebrand, Lars-Göran (1972). Västernorrland och Nordamerika 1875–1913
10 Norman, Hans (1974). Från Bergslagen till Nordamerika.
11 Norman, Hans (1974).
7 mellan 60–75% fler än det föddes barn i Norge. Den ekonomiska bakgrundinformationen och sociala bindningen hos yngre personer jämfört med deras föräldrars generation tas upp. För flyttningen inom Norge finns inte dokumentation men många flyttade från landet till mindre eller stora städer.
Emigrationen från Norge var präglad av den långsamma industriella utvecklingen i landet och kan jämföras med den från Irland och Skottland. Bara under de sista åren innan det första världskriget finns det en anmärkningsvärd reducering av emigranter. Skillnader mellan olika yrken och personers liv är framtagen och hur till exempel sjömän och fiskare blev påverkad av nya maskiner och metoder.
Skillnaden mellan stad- och lantbefolkningen och deras migrationsbeteende framhävs. Före 1900 var det 98% av emigranter som flyttade till Amerikas Mellanvästern och 80% av de flyttade till sex olika stater.
Först under sista decenniet av 1800-talet flyttade de över större delen av Amerika och Canada, speciellt fiskare och sjömän flyttade till ost- och västkusten inte bara till de stora sjöarna. Semmingsen tar också upp utvecklingen av åldersgruppen under de olika emigrationsperioder. Att allt yngre personer flyttade kan bero på att mer information om Amerika var tillgänglig. Sedan skriver hon om återinvandrare och hur antalet stiger fram till 1920. 12
Denna internationella forskning använder jag eftersom den är relevant för migrationsforskning och tar upp några orsaker varför man flyttade från Norge. Detta kan man jämföra med mitt resultat.