Migrationen under svåra tider

Migrationen under svåra tider

En jämförande studie om in- och utvandring mellan Värmland och Tyskland under 1910–15 och 1935–40.

Migration during difficult times

A comparative study of immigration and emigration between Värmland and Germany during 1910–15 and 1935–40.

Michel Brinckmann

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Historia med didaktisk inriktning III

C-Uppsats Delkurs 3 15 hp Handledare Ann-Kristin Högman Examinator Mikael Svanberg HT 2021

Sammanfattning

Många studier i ämnet historia handlar om migration till och från Amerika. Denna studie ska ge en liten inblick om migration mellan Värmland och Tyskland. Under åren 1910–1915 och 1935–1940 flyttade 14 412 människor från Sverige till Tyskland och vice versa. 165 män, kvinnor och barn migrerade från och till Värmland.

Syftet med studien är att belysa en liten del av vilka personer migrerade, vilka yrken, kön och

åldersklasser de tillhörde, deras familjära situation, från och till vilka orter de flyttade i Värmland. En stor del av tidigare studier jag har funnit av den tyska migrationen handlar om befolkningen i

landsbygdsområden med mycket jordbruk. Skillnaden här är att Värmland inte enbart är en

lantbruksregion utan också industriregion. Inom kön och yrken finns det stora skillnader mot de tidigare forskningar.

Eftersom de officiella svenska registren är den huvudkälla som används, är metoden i största omfattning kvantitativ. Huvudsakligt används material ur register från Statistiska centralbyrån och Kyrkböcker. Den kvalitativa metoden blir använd vid personer och familjer som kan följas mer i de registren. Resultaten visade vilka yrkesgrupper som flyttade, könsfördelning, civilstånd, familjära situation och

åldersfördelning bland migranterna. Genom fallstudier kunde man tolka vilka push och pull faktorer som eventuellt påverkade migrationen. En jämförelse med bakgrundsinformation, tidigare forskning och resultatet ledde till några slutsatser om vad som drev personerna till att flytta. Slutsatser som blir tagna är att det finns speciella yrken som sticker ut och som förklaras med dem geografiska och ekonomiska skillnaden och utvecklingen som fanns i Värmland under den tiden. Politiska omständigheter har säkert en betydelse, när man ser på resultaten, med det är bara spekulationer och kräver mer forskning inom området.

Nyckelord: Migration, Världskrigen, Värmland, Tyskland, Sverige.

Abstract

Many studies on the subject of history are about migration to and from America. This study will provide a little insight into migration between Värmland and Germany. During the years 1910–1915 and 1935–

1940, 14 412 people moved from Sweden to Germany and vice versa. 165 men, women and children migrated from and to Värmland.

The purpose of the study is to shed light on a small part of which people migrated, which occupations, gender and age classes they belonged to, their family situation, from and to which places they moved in Värmland. A large part of previous studies I have found of German migration are about the population in rural areas with a lot of agriculture. The difference here is that Värmland is not only an agricultural region but also an industrial region. Within gender and professions, there are major differences from previous research.

Since the official Swedish registers are the main source used, the method is largely quantitative.

Materials from the registers are from Statistics Sweden and church registers are mainly used. The qualitative method is used for individuals and families who can be followed more in those registers. The results showed which occupational groups moved, gender distribution, marital status and age

distribution among the migrants. Through case studies, it was possible to interpret which push and pull factors may have affected migration. A comparison with background information, previous research and the results led to some conclusions about what drove the people to move. Conclusions that are drawn are that there are special professions that stand out and that are explained with the geographical and

economic differences and the development that existed in Värmland during that time. Political circumstances certainly have significance, when you look at the results, but they are just speculations and require more research in the field.

Keywords: Migration, World Wars, Värmland, Germany, Sweden.

Innehåll

Sammanfattning ...

Abstract ...

1 INLEDNINGSKAPITEL ... 1

1.1 Problemformulering ... 1

1.2 Syfte och frågeställning ... 1

1.3 Avgränsning ... 1

1.4 Teori ... 2

1.4.1 Push-pullteorin, en teori som används inom migrationsforskning. ... 2

1.5 Metod och källor ... 3

1.6 Forskningsöversikt ... 4

1.7 Bakgrund ... 7

1.7.1 Bakgrundsinformation om den socioekonomiska situationen i Karlstad: ... 7

1.7.2 Bakgrundsinformation om migration från Sverige till Tyskland: ... 9

2 RESULTAT ... 10

3. SLUTDISKUSSION ... 13

3.1 Analys ... 13

3.2 Avslutning ... 15 Käll- och litteraturförteckning ...

Bilaga 1: Tabell 1–6 Emigranter från Värmland till Tyskland 1910–1915 ...

Bilaga 2: Tabeller 7–11 Emigranter från Värmland till Tyskland 1935–1940 ...

Bilaga 3: Tabeller 12–17 Immigranter från Tyskland till Värmland 1910–1915 ...

Bilaga 4: Tabeller 18–23 Immigranter från Tyskland till Värmland 1935–1940 ...

Bilaga 5: Tabeller 24–27 Yrkeskategorier för migranter mellan Värmland och Tyskland 1910–1915 samt 1935–

1940 ...

Bilaga 6: Tabell 28–31 Yrkesfördelning för migrationen från och till Värmland 1910-1915 respektive 1935-1940, fördelat på länder. ...

Bilaga 7:Tabell 32–35 församlingsvis fördelning av migranter från och till Värmland-Tyskland 1910–1915 samt 1935–1940 ...

Bilaga 8: Tabell 36-39 samtliga emigranter och immigranter från och till Värmland under perioderna 1910-195 och 1935-1940 ...

1

1 INLEDNINGSKAPITEL 1.1 Problemformulering

Det finns mycket forskning och litteratur om ut- och invandring i Sverige. En stor del handlar om utvandringen till Amerika under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet. I nutiden handlar migrationsforskningen mer om flyktingar från stora delar av Mellanöstern och Afrika. Forskningen och litteraturen om migration under 1800-talet och första halvan av 1900-talet som finns runtomkring Europa liknar mycket den svenska, eftersom många flyttade till Amerika och flydde från krig och hunger. Men det finns en del av migrationshistorien som man inte hört mycket av. Detta är migrationen mellan Sverige och Tyskland. Ett exempel på denna bortglömda migrationen är i den populärhistoriska litteraturen skriven av Bengt Gärdfors.¹ Migrationen av tyskar och svenskar som flyttar från och till Värmland och Tyskland finns nästan inget skriven om, speciellt under åren 1910–1915 och åren 1935–

1940. Under dessa åren var en mycket spänd tid både politiskt och ekonomiskt på grund av början av både första och andra världskrigen. Anledningen till att jag koncentrerar mig på detta forskningsområde är att det finns redan viss forskning i detta område men ej om Värmland och jag skulle gärna tillföra mina egna forskningresultat till detta forskningsområde. Sedan vill jag bidra med en insikt på hur migrationen gick till mellan Tyskland och Sverige men främst Värmland samt Karlstad.

För att forska om migrationen från och till Tyskland är materialet, som skulle behövas, mycket svår tillgängligt. Arkiv och bibliotek i Tyskland är stängda och digitaliserat material är starkt begränsat. Jag vill försöka att ge en liten översiktlig bild av vilka yrkesgrupper som flyttade mellan Tyskland och Värmland, speciellt till Karlstad och vilka yrkesmässiga möjligheter det fanns för migranterna.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med min studie är att undersöka om migration mellan Värmland och Tyskland innan världskrigen samt de första åren av dessa krig. Undersökningen koncentrerar sig på åren 1910–1915 och åren 1935–

1940. Denna forskning skulle kunna bidra till en bättre förståelse om varför personer flyttade under dessa tidsperioder. Till syftets hjälp kommer följande frågor att användas:

Vilken fördelning bland kön, yrken, civilstånd, ålder och familjer finns bland in- och utflyttarna från Tyskland till Värmland och vice versa?

Hur ser det tyska migrationsmönstret ut jämfört med det värmländska?

Vilka pull och push faktorer går att utläsa från de fördjupande fallstudierna?

1.3 Avgränsning

Jag väljer att undersöka migrationen av tyskar och svenskar som flyttar mellan Värmland och Tyskland under åren 1910–1915 och åren 1935–1940, det vill säga kort innan starten av världskrigen inklusive de första krigsåren. Valet av dessa två tidsperioderna sker för att det är speciellt intressant eftersom det är före två olika världskrig. Det är en politisk och ekonomisk spännande tid. Anledningen till att jag

1 Gärdfors, Bengt (2015). Tysklandsfararna, historien om en bortglömd utvandring

2 koncentrerar mig på det här forskningsområdet är att det finns redan viss forskning om det här området och jag skulle gärna tillföra mina egna forskningresultat till detta forskningsområde.

1.4 Teori

1.4.1 Push-pullteorin, en teori som används inom migrationsforskning.

Det finns många teorier när det gäller att hitta olika typer av migrationsmönster. En vanlig teori inom ämnet migration är push and pull. Push and pullteorin används för att se skillnaderna på varför folk förflyttar sig. Med andra ord, vilka faktorer som påverkade personer att lämna sina hemländer eller vilka faktorer som drog personer till sitt inflyttningsland.

Denna teori är baserad på Everett S. Lees teori, A Theory of Migration. I denna teori överväger migranter för- och nackdelar mellan hem- och migrationsorten. För varje individ och familjer är bedömningsfaktorerna olika betydelsefulla.

Prof. Dr. Petrus Han beskriver i sitt verk, Soziologie der Migration, Lees betydelse för migrationsteorier.

Professor Han framställer push faktorer som de faktorer som gör att migranter lämnar sin hemort respektive hemland och tvingar dem att emigrera. Det kan vara ekonomiska kriser, krig av olika slag, naturkatastrofer, religiösa eller politiska skäl för att visa några exempel. Pull faktorer är de faktorer som är skäl till att migrera till respektive land. Politisk stabilitet, demokratiska sociala strukturer,

religionsfrihet, ekonomiskt välstånd och bättre utbildningsmöjligheter kan vara exempel på pull faktorer.²

Till exempel, för en familj med barn kan skolan och utbildning vara mer viktig än för en ensamstående.

De push och pull faktorer som kan ha påverkat migrationen från och till Tyskland under tidsperioden 1910–1915 och 1935–1940 kan finnas till största delen inom ekonomi, politik, arbetsmarknad eller religion. Under Hitlerregimen fanns det säkert många faktorer som avgjorde att människor flyttade från Tyskland. Men också kan vissa ha flyttat till Tyskland eftersom de delade den nationalsocialistiska ideologin.

3

Den här teorin kommer användas i analysen av de resultat som har kommit fram i den här forskningen.

Anledningen till att använda den här teori är att några av de tidigare forskningarna som används i den forskaröversikten har tillämpat den här teorin. Teorin visar sig att vara effektiv inom

migrationsforskning.

2 Han, Petrus (2016). Soziologie der Migration

3 Demography Vol. 3, No. 1 (1966), PP. 50

3 Genom att använda denna teori samt metoden och resultatet som kom fram i min studie kommer jag kunna framställa tänkbara orsaker till att migranterna inom vissa yrken flyttade till Karlstad.

1.5 Metod och källor

Professor i historia Anders Florén beskriver i sin bok att många studier som är mer kvalitativa, innehåller kvantitativa moment. ⁴ Detta kan också vara åt andra hållet, kvantitativa studier innehåller kvalitativa moment.⁵ De tabeller som finns i bilagorna är den kvantitativa delen av min studie och visar i huvudsak siffrorna som är framtagna ur olika emigrations- och immigrationsregister sammanställda av SCB och i Kyrkböcker där emigration och immigration registrerats. I dessa register kan man följa olika personer och deras migration, inte bara under den tidsperiod som är relevant för denna studie. Den kvantitativa metoden innehåller den mängd personer som migrerade mellan Tyskland och Sverige samt andra länder, från och till vilka orter och församlingar de flyttade i Värmland, ålder, civilstånd, kön, yrke och yrkeskategorier. Första steget var att räkna alla migranter mellan Tyskland och Värmland, som sedan delas upp efter kön, ålder, civilstånd, yrke och yrkeskategorier. För att underlätta resultatet kategoriserade jag migranternas yrken i de följande kategorierna: Handel, Industri, Lantbruk, Hushåll, Samhälle, Konst, Kontor, Militär, Sjöfart och Hantverk. Det här var det logiska sättet för mig att kategorisera yrken. Sedan utvärderade jag deras yrken och från och till vilka församlingar migranterna flyttade. Jag gjorde en beräkning av antal familjer och deras barn och utgjorde en

genomsnittsålderberäkning av alla migranter. Valet av åldern 21 som åldersgräns mellan barn och vuxna gjordes efter de gränser som varade till 1969. Detta kan vara en bristfällig faktor eftersom

vuxenåldersgränsen har ändrat sig under tiden. Sedan räknade jag antalet utvandrare till USA, Norge och Tyskland i jämförelse. Det här skall vara en studie som visar på hur det såg ut i samhället och hur

migrationsmönster såg ut före båda världskrigen. Jag valde att använda den här metoden på grund av att jag känner den passade bäst in på det källmaterial jag har och de frågeställningar som används i denna studie. Resultatdelen är en tolkning och en sammanfattning av de olika tabellerna och en jämförelse av de olika tidsperioderna med varandra. I de exempel av personer som migrerade fram och tillbaka mellan Tyskland och Värmland kommer också den kvalitativa metoden till användning, eftersom det finns lite mer information om de olika personerna. Det här gjordes genom att texttolka informationen som fanns i de olika registren. Under granskning av de olika registren var det vissa personer som väckte

uppmärksamhet, till exempel att de flyttade fram och tillbaka flera gånger mellan Tyskland och

Värmland eller genom deras yrken. I de registren kunde man sedan konstruera deras flyttningsmönster och delvis deras familjers. Definitionen av familj i den här undersökningen är föräldrar med sina barn eller mödrar med sina barn. Yrken och arbetstillfälle kan visa vilka pullfaktorer som ledde till att de flyttade. Bristfälliga faktorer var att vissa namn var felstavade eller att kön på vissa personer var

uppenbarligen fel skrivna men också att vissa personer inte hade en ort varifrån de kom. Jag korrigerade de uppenbarliga felstavningar och könsbestämningar själv i mitt resultat. En brist i källmaterialet är att det inte står vilken ort i Tyskland personer flyttade till och ibland från.

Resultatet är taget ur informationen som finns på EmiWeb och de register och Kyrkböcker som finns tillgängliga där. EmiWeb är en hemsida där olika register är samlade från olika arkiv och

släktforskningsföreningar. Där finns främst information om immigranter och emigranter som är registrerad i SCB- och svenska Kyrkböckerna, passagerarlistor och agentarkiv. Dessutom innehåller

4 Florén, Anders (2018). Historiska undersökningar, grunder i historisk teori, metod och framställningssätt

5Florén, Anders (2018). s. 59

4 websidan information ur norska, danska och amerikanska databaser inklusive fotosamlingar och

tidningsannonser. Dessa databaser innehåller mest information om migranter till Amerika. I Kyrkböcker för migranter finns det oftast mer information om personer och deras familjer, till exempel var de är födda och från vilka ställen/städer de flyttade ifrån eller till. Tyvärr är inte alla personer med i

Kyrkböcker för migranter. Orsaken till det kan tyvärr bara spekuleras om, antingen att någon glömde anmäla sig eller att man glömde skriva in dem. Det som är anmärkningsvärt är att det saknas alla anteckningar om personer mellan Tyskland och Värmland i obefintlighetsboken för de olika

församlingarna under året 1910. I obefintlighetsböcker blev personer som inte varit anträffbara mellan två folkräkningar inskriven. Det vill säga personer som utan officiellt flyttningsbetyg bosatte sig i utlandet.

1.6 Forskningsöversikt

Den första tidigare forskningen jag använder mig av är Migration och Identitet En studie av utvandringen från Blekinge till Danmark och Tyskland 1860–1914, en avhandling skriven av kulturgeografen Ann-Kristin Vernersson Wiberg. Vernersson Wiberg skriver om den glömda

utvandringen från Blekinge till Danmark och Tyskland. Blekinge utmärkte sig vid flytten till Europa, när man räknade säsongarbetare och de som inte hade råd med en biljett till Amerika. Studien visar Blekinges utvandring under perioden 1860–1914 och hur olika myndigheter, emigrantagenter och kvinnoorganisationer hade inflytande på migranter i Sverige och i utlandet. Historieundervisningen i skolan tar bara hänsyn till utvandringen till Amerika. Den inomeuropeiska migrationen lyfts fram av Vernersson Wiberg för att utöka bilden av migrationen under industrialiseringens första tider.

Vernersson Wiberg undersöker vilka personer, varifrån och vart de migrerade, varför de migrerade och hur man betraktade dem av olika organisationer. Svaren Vernersson Wiberg kom fram till var att den största delen av dem som lämnade Blekinge var unga, ogifta jordbrukare, som sedan fortsatte med samma sysselsättning i Mecklenburg-Vorpommern och Schleswig-Holstein. Vissa eftertraktade yrken, till exempel järnvägsarbetare, varvsarbetare och stenarbetare var knutna till arbetskraftvandringen.

Sedan fanns det en grupp som ville vidareutbilda sig i Tyskland, till exempel ingenjörer som ville lära sig nya tekniker inom industrin. Det visade sig att Blekinge skilde sig från andra län när det gällde andel ogifta kvinnor som emigrerade till Europas länder. Vernersson Wiberg framhäver att genom järnvägs- och ångbåtstrafik fanns det bättre möjligheter att förflytta sig, handelsrutter följdes oftast. Dansk polis och tull registrerade Blekinges emigranter och deras flyttningsmönster, de följde de arbetsvandrarna genom Danmark till Tyskland. Från hamnstäderna i Skåne fanns det regelbunden trafik till hamnen i Tyskland. Agenter organiserade resor åt jordbruksarbetare till Tyskland och Danmark för kontrakterade perioder. För att undvika hemfärden var giftermål för kvinnor ett vanligt sätt för att få medborgarskap i Tyskland. Det gällde inte för svenska män som gifte sig med tyska kvinnor. Kvinnor med oäkta barn utvisades däremot från Tyskland. Eftersom svenskarna oftast placerades på gårdar med andra nationers arbetare var de tvungna att lära sig det tyska språket och det existerande systemet. Enligt Vernersson Wiberg var huvudmotivet det stigande befolkningstalet och problem av försörjning för män och kvinnor på landsbygden under 1800-talet. Bättre arbetsvillkor inom bland annat jordbruket fanns i Danmark, Mecklenburg-Vorpommern och Schleswig-Holstein. Högre välstånd lockade arbetskraften till Danmark och Tyskland. Högre lön, kortare arbetstider, bättre kost och eget boende lovades i arbetsagentens annonser. Speciellt kvinnorna lockades på grund av deras låga löner i Sverige. Vernersson Wiberg beskriver också vilka ändringar i samhällsordningen som gjorde det lättare att flytta och hur överheten

5 och organisationen reagerade på migrationen. Dessutom visade hon vilka ställningar agenterna hade och deras ibland omoraliska agerande, speciellt när kvinnorna kom fram till Tyskland. ⁶

Orsaken till valet av den här uppsats är att ämnet, tidsperioden och att forskningen handlar om ett landskap gör att det blir lättare att jämföra resultat och se resultatet från andra perspektiv. Mycket som står i denna studie kan jag jämföra med mina resultat.

Ytterligare en forskning som kommer till användning är Tyskar i Kalmartrakten En etnologisk studie av berättelser om historia, identitet och tillhörighet skriven av fil.dr. i etnologi Barbro Johnsson. Johnsson utvärderade intervjuer av tio personer med tyskt ursprung om deras uppväxt under nazitiden eller efterkrigstiden samt vilken rollmötena med svenskar har spelat för deras sätt att skildra sin uppväxt och sin tillhörighet. Speciell tyngdpunkt lades på hur deras historia berättades, vilka pronomen användes (man, jag, vi eller dem). Johnssons utgångsfrågor handlar mycket om personliga upplevelser. Frågorna omfattade tiden innan och efter de flyttade till Sverige. Johnsson fick svaren genom personers berättelser om deras uppväxt och upplevelse i Tyskland och mottagningen i Sverige. De intervjuade berättade om uppväxten i Tyskland. Vilka skillnader det fanns i sociala samband i familjen, skolan och

fritidsaktiviteter. Skillnaden mellan uppväxten i Öst- och Västtyskland framhävdes. Speciell information om vad som hände under Nazitiden var olika beroende på i vilken del av landet de växte upp. Johnsson berättar att en av de intervjuade kvinnorna beskriver situationen under 30-talet på följande sätt:

Vi hade två judiska flickor i våran skola, men de emigrerade med sina familjer redan 1934. Det räddade säkert deras liv. Om judarna visste vi inte så mycket. Men 1938 kom pogromen också till våran stad. Deras bostäder förstördes. Men vi som flickor hade inte del i detta.⁷

De intervjuade personerna berättade om sin mottagning i Sverige och hur de oftast blev trakasserade.

Hur viktigt språket är och av vilken anledning de blev svenska medborgare framhävdes av de intervjuade i samband med hemkänslan i Sverige. ⁸

Denna uppsats är relevant på grund av tidsperioden som Johnsson skriver om. Sedan kommer den ge ett bredare perspektiv till varför man flyttade från Tyskland innan, under och efter andra världskriget.

De följande två forskningar behandlar migrationsfrågor och deras orsaker till att personer flyttade till Amerika och tillbaka.

Lars-Göran Tedebrand är svensk historiker. I sin avhandling, Västernorrland och Nordamerika 1875–

1913, tar Tedebrand först upp situationen om migration i hela Sverige och speciellt den norrländska utvandringen mellan 1870-talet till 1900-talets början. Undersökningen delas in i olika avsnitt, olika områden med sina näringsliv och vilken påverkan detta hade på migrationsmönstret.

Befolkningsutveckling och omflyttning inom Västernorrlands olika socioekonomiska områden undersöktes och vilka effekter det hade på migrationen. Utvandringen till Nordamerika inom de olika näringslivsområden analyserades inom den ovannämnda tidsperioden och hur expansion och stagnation inom konjunkturen påverkade utvandringen. Tedebrands undersökning beskriver också köns-, ålders- och civilståndsfördelning samt yrkesstrukturer av de som utvandrade. Han forskade om utvandrarens väg till Amerika och vilka hamnar de valde vid migrationen. Sedan beskriver han återinvandringen från

6 Vernersson Wiberg, Ann-Kristin (2016). Migration och Identitet En studie av utvandringen från Blekinge till Danmark och Tyskland 1860–1914

7 Johnsson, Barbro (2009). Tyskar i Kalmartrakten En etnologisk studie av berättelser om historia S.62

8 Johnsson, Barbro (2009).

6 Nordamerika i internationella, nationella och regionala omfång. Här tar han igen upp köns-, ålders- och civilståndsfördelning. I sista delen forskar han om befolkningsutbytet med icke-Nordamerikanska länder mellan 1875–1913; de näringslivsutvecklingar som påverkade flytten och hur andelen var jämfört med Amerikautvandringen forskade han om. Köns- och åldersfördelningen jämfördes och utvandrarnas civilstånd med de övriga länderna. Invandringen från icke-Nordamerikanska länder till Västernorrland beskrivs och deras orsaker inom konjunkturella utvecklingen i de olika invandringsområden.

Anmärkningsvärt var att återinvandringen från Europa jämfört med Nordamerika var mycket högre under åren 1904 och 1911. Regional invandring, köns-, ålders- och civilståndsfördelning inom de olika regioner beskrivs med hänsyn till arbetskraftsmigrationen. ⁹

Hans Norman är en svensk historiker och har gjort en studie om utvandring och bosättningsförhållande hos migranter från Örebro, Karlskoga socken och Kumla socken i Nordamerika.¹⁰ Näringsliv och konjunktur är i fokus inom jordbruk och industrin. Norman beskriver utvandringsmönster ifrån Örebro och de mer agrara sockarna i jämförelse med det övriga Sverige. Han studerade också migrationsandelen till Europa och andra världsdelar. Civilstånds-, ålders- och könsfördelning undersöktes, med speciellt fokus på andelen av familjer som utvandrade inom de tre undersöknings områdena. Yrkesfördelning hos utvandrarna till Nordamerika under åren 1853–1854 är beskriven. Sociala tillhörighet undersöktes och hur detta påverkade utvandringen. Arbetargruppen som arbetade inom jordbruk utgjorde den största delen innan 1880, men mellan 1880–1900 ökade andelen av de högre sociala grupperna, till exempel tjänsteman och småföretagare. I sin studie undersökte Norman om konjunkturfluktuationer påverkade utvandringen. Han hänvisade till den amerikanska ekonomin som pullfaktor och den europeiska ekonomin som push faktor. Annonser, artiklar och referat ur brev från Amerika samt påverkan av agenter tas upp och utvärderas. Regionala skillnader som berodde på näringsliv och ekonomin beskrivs, men också det geografiska läget, inrikes flyttningsmönster och emigration. En närmare undersökning om flyttningsintensitet under 1880-talet gjordes om Värmlands län, Örebro län och Västmanlands län och jämfördes med varandra. Norman undersöker den geografiska rörligheten och sociala mobiliteten med hänsyn till människors ursprung/födelseort, kön och sociala klasstillhörighet. I sista delen av studien undersöker han bosättningen i Amerika med speciell tyngdpunkt på svenskar i Worcester. Deras sociala strukturer, yrkesfördelning och boendesituationer i Amerika tas upp.¹¹

Jag använder Normans och Tedebrands avhandlingar eftersom deras migrationsforskning är relevant inom arbetskraftmigration. Sedan tar de båda upp olika kategorier som jag också har gjort, det vill säga kön, födelseort osv som kan jämföras med min studie.

Sista forskningen jag använder är en internationell forskningsartikel som heter Norwegian Emigration in the Ninteenth Century är skriven av fil. dr Ingrid Semmingsen som finns i tidskriften Scandinavian Economic History Review. Semmingsen skrev om emigrationen och de statistiska problemen före 1867.

Efter 1867 ändrade sig statistiken eftersom alla emigranter i Norge registrerades via skeppsägaren eller de som hyrde skeppen som transporterade dem. Inte bara antal men också kön, ålder och härkomsten (land- eller stadsområde) blev registrerade. Efter 1876 fanns det också de manliga emigranternas yrken i statistiken. Hon skildrar de tidigaste emigrationerna, 1825, till Amerika och anledningen till detta. Trots varningar från myndigheternas sida utvecklade sig emigrationen och efter 1865 fanns det tre stora vågor av emigration till Amerika fram till 1910. Under den tiden flyttade över 561 000 människor, det vill säga

9 Tedebrand, Lars-Göran (1972). Västernorrland och Nordamerika 1875–1913

10 Norman, Hans (1974). Från Bergslagen till Nordamerika.

11 Norman, Hans (1974).

7 mellan 60–75% fler än det föddes barn i Norge. Den ekonomiska bakgrundinformationen och sociala bindningen hos yngre personer jämfört med deras föräldrars generation tas upp. För flyttningen inom Norge finns inte dokumentation men många flyttade från landet till mindre eller stora städer.

Emigrationen från Norge var präglad av den långsamma industriella utvecklingen i landet och kan jämföras med den från Irland och Skottland. Bara under de sista åren innan det första världskriget finns det en anmärkningsvärd reducering av emigranter. Skillnader mellan olika yrken och personers liv är framtagen och hur till exempel sjömän och fiskare blev påverkad av nya maskiner och metoder.

Skillnaden mellan stad- och lantbefolkningen och deras migrationsbeteende framhävs. Före 1900 var det 98% av emigranter som flyttade till Amerikas Mellanvästern och 80% av de flyttade till sex olika stater.

Först under sista decenniet av 1800-talet flyttade de över större delen av Amerika och Canada, speciellt fiskare och sjömän flyttade till ost- och västkusten inte bara till de stora sjöarna. Semmingsen tar också upp utvecklingen av åldersgruppen under de olika emigrationsperioder. Att allt yngre personer flyttade kan bero på att mer information om Amerika var tillgänglig. Sedan skriver hon om återinvandrare och hur antalet stiger fram till 1920. ¹²

Denna internationella forskning använder jag eftersom den är relevant för migrationsforskning och tar upp några orsaker varför man flyttade från Norge. Detta kan man jämföra med mitt resultat.

1.7 Bakgrund

1.7.1 Bakgrundsinformation om den socioekonomiska situationen i Karlstad:

Många av de migranterna i resultatet migrerar från eller till Karlstad. I början av 1900-talet fanns det en del mindre- och mellanstora industriverksamheter i Karlstad. Allmänna fakta om Karlstads näringsliv under första halvan av 1900-talet finns det bland annat i broschyren utgiven av Karlstads

Drätselkammare.¹³ I den här broschyren beskrivs de sociala förutsättningar inom skol- och hälsoväsen, kommunikationer på sjö och land, handel och industri som redan fanns i Karlstad. En sammanställning av alla industriella anläggningar som fanns 1924 med antal anställda inom de olika branscherna finns i en tabell. ¹⁴ Utvecklingen av näringslivet i Karlstad mellan 1900–1960 finns det dokumenterat av det Stads- och kommunhistoriska Institutet. I deras tabeller återfinns bland annat de absoluta talen av den arbetande befolkning eller den procentuella andelen av befolkningens sysselsättning inom de olika näringslivsbranscher. Antalsmässigt stiger siffrorna på grund av tilltagande stadsbefolkningssiffror, men procentuellt visar det sig inom till exempel industribranschen blir det inte så stora skillnader. Mellan 1900–1960 var det mellan 42,2% och 48,1% som arbetade inom industrin i Karlstad. Den största andelen är just året 1920 men 1940 är det den näst lägsta andelen med 42,8%. ¹⁵ Mer detaljerad information kan man hitta i böcker om Karlstads stadshistoria. Del III behandlar tiden mellan 1815–

1949 och där finns en sammanfattning om näringslivet och de förutsättningar som fanns under tiden efter den stora branden 1865 fram till 1945. En tabell visar inom vilka verksamhetsområden

befolkningen i Karlstad var sysselsatt, hur könsfördelning och hur antal personer inom de olika verksamhetsområden såg ut. ¹⁶ I avsnittet om den industriella utvecklingen efter 1890 finns det mer detaljerad information om de olika anläggningar och fabriker som fanns. Bland annat KMW, Wennbergs

12 Semmingsen, Ingrid (1960). Norwegian Emigration in the Ninteenth Century

13 Karlstads Drätselkammare (1926). Karlstad och dessa förutsättningar som handels- och industriort 1926

14 Karlstads Drätselkammare (1926). Karlstad och dessa förutsättningar som handels- och industriort 1926, s.29

15 http://ortshistoria.se/stad/karlstad/naringsliv#4

16 Dalgren, Lars, Moberg, Ove (1954). Karlstads stadshistoria, del III, 1815–1949, s.235

8 Mekaniska Werkstad, tobaksfabriken, textilfabriken, väveri- och spinnerifabriken och glasbruket nämns och deras framgång men också bakslag, speciellt under 1920–1930-talet. Speciellt nedläggningen av yllefabriken, glasbruket och tobaksfabriken var hårda bakslag för utvecklingen av näringslivet i Karlstad. ¹⁷

Här är fyra exempel som kan ge en bild om vilka yrkesinvandringar det kanske behövdes under tidsperioden 1910–1915 och 1935–1940.

Karlstad Mekaniska Werkstad grundades 1860 av Gustav Adolf Andersson och var i början en

repslagarbana och en mindre smedja med gjuteri. Det tillverkades kökskärl, stekpannor, kaminer, spisar, takfönster och liknade gods som tillverkades av gjutjärn. Verkstaden på Herrhagen byggdes ut och 1900 hade de 300 arbetare och tillverkade till exempel ångbåtar. 1902 specialiserade man sig i tillverkning av maskiner för trämassa- och pappersindustrin. 1916–1917 utvidgades verksamheten med laboratorium som utvecklade nya maskintyper. 1949 var industrin så omfattande att man flyttade till nya lokaler på Lamberget. Herrhagens lokaler lämnades och såldes till Karlstads kommun 1970. 1986 köpte Valmet, ett finskt företag, den pappersmaskin delen, som 1999 ingick i en fusion med Rauma och bildade Metso koncernen. KMW blev tidigt en av Värmlands största industrier. ¹⁸

Karlstads Glasbruks AB grundades 1897 och var beläget i Herrhagen. Vid sekelskiftet hade man 80 anställda som tillverkade fönsterglas. Efter en brand 1904 byggdes verksamheten upp igen, 1905 var produktionen igång igen. Så småningom ändrades produktionen till råglas, ornaments- och

katedralglastillverkning, 1912 var Karlstads Glasbruks AB den enda som tillverkade detta i Sverige.

1922 gick fabriken i konkurs och efter några försök att rädda fabriken, lades fabriken ner 1929. ¹⁹ Brukets rekrytering och arbetsförhållande visar att många tyska arbetade året 1903 inom glasbruket, ibland ett flertal personer ur samma släkt. Under 1920-talet fanns det till exempel åtta medlemmar av familjen Kästel vid bruket. Det kan vara en hänvisning till de tyska glasarbetare i register under åren 1910–1915 och att Tyskland var landet man rekryterade personal ifrån. ²⁰

Tagelspinneriet i Karlstad etablerades 1904 av Adolf Nylén och var belägen i Tormestad. Det var Sveriges enda tagelspinneri och tillverkade först och främst madrasser och möbelstoppningar. Spinneriet ingick i KSW, Karlstads Spinneri och Väveri AB. Produktionen pågick fram till 1980-talet. ²¹

Karlstads Spinneri och Väveri AB grundades 1897 av Gustav A. Devold, som kom från Lilleströms väveri i Norge och C.A. Lundborg från Stockholm. Det tillverkades framför allt mattor, men även möbeltyger, frotté och yllegarn fanns med i produktionen. Verksamheten lades ned 1980 och byggnaden vid Klarälven används nu av Wermlandsoperan. ²²

Under sekelskiftet fanns det dessutom flera andra industriverksamheter. På Orrholmen fanns det mellan 1854 och 1956 ett sågverk med olika ägare under åren. Mellan 1875 och 1915 fanns tobaksfabriker i Karlstad. 1915 etablerades Svenska Tobaksmonopolet och samtliga av Karlstads tobaksfabriker lagdes ned. ²³ 1865 startade instrumentmakaren J.P. Nyström sitt företag i Karlstad. Mest tillverkades upp till

17 Dalgren, Lars, Moberg, Ove (1954). s.182–191

18 https://karlstadhistoria.wordpress.com/2010/04/02/karlstads-mekaniska-werkstad-och-gustav-adolf-andersson/

19 https://karlstadhistoria.wordpress.com/tag/glasberget/

20 Fogelberg, Torbjörn (1982). Forshaga fönsterglasbruk och Karlstads Glasbruk, s.65-67

21 https://www.carlstads-gillet.se/_files/ugd/0ff361_bb8ec638f69c49d3a3479080e108e6db.pdf

22 https://www.carlstads-gillet.se/_files/ugd/0ff361_bb8ec638f69c49d3a3479080e108e6db.pdf

23 https://karlstad.se/globalassets/filer/uppleva/kultur/karlstads-historia/nyman-fran-hantverk-till-industri.pdf

9 142 orglar och en mindre sorts piano. Efter hans död tog sonen över och grundade J.P. Nyströms Orgel och Piano Fabrik AB. Produktionen steg upp till 2000 tillverkade instrument fram till 1949, men efter detta sjönk efterfrågan och 1962 upphörde tillverkningen.²⁴

1.7.2 Bakgrundsinformation om migration från Sverige till Tyskland:

Bengt Gärdfors bok Tysklandsfararna beskriver mycket om hur migrationen såg ut. Han beskrev hur utvandringen till Tyskland såg ut, de svenskar som emigrerade och om agenternas speciella roll i det här sammanhang under perioden 1865–1914. Bakgrunden till emigrationen skildras, till exempel

arbetslösheten inom jordbruket, industrialiseringen, värnpliktstvång och religiösa orsaker.

Invandringsområdet var främst norra Tyskland. Utvandringen hade tyngdpunkten i södra Sverige. I norra Tyskland fanns det inte bara arbete inom jordbruket. Industrin var också ett mycket populärt område att söka arbete inom, mer specifikt inom varvsindustrin i Kiel och andra orter i norra Tyskland. Gärdfors skildra arbets- och levnadsförhållande i Tyskland, liksom spåren av svenskarna som fanns kvar långt efter deras emigration till Tyskland. Agenternas roll och deras verksamhet i Tyskland och Sverige hade en stor betydelse. Deras, ofta tvivelaktiga, metoder och deras nätverk skildras.Ombudens antal i södra Sverige ökade och det finns exempel på tidningsannonser i boken med kontaktadresser av ombuden för de intresserade.²⁵ Agenternas ersättningar och hur transporten organiserades och genomfördes beskrivs av Gärdfors. Myndigheternas agerande, både på svenska sidan samt på tyska sidan, tas upp i boken med speciell syn på agenternas verksamhet.²⁶ Emigrationsutredningen bilaga 20 från 1911 ger mycket bakgrundsinformation hur emigrationen till Tyskland såg ut. Denna utredning pågick mellan 1907 och 1913. Bilagan innehåller uppgifter rörande svenskars ställning i vissa främmande länder. Dessutom rekommenderar bilagan åtgärder för återvandring. Utredningen sattes i gång efter en motion i riksdagen den 13.4.1907. Arbetsförmedlingar i utlandet var i fokus och vilka åtgärder som skulle tas för att locka svenskarna tillbaka. Konsulatet i Berlin kom med svaret på efterfrågan, att svenska föreningar i

Tyskland skulle förmedla arbete i Sverige. Svenska arbetsgivare skulle vända sig direkt till föreningar, till exempel om man behöver en ingenjör på bruket skulle man vända sig till den föreningen i Duisburg.

Man hade funderingar om vilka lagliga och administrativa åtgärder som skulle ske för att underlätta för de hemkommande svenskarna. Till exempel om äktenskapet skedde i utlandet, rätten att äga fast

egendom, utöva näring och värnplikt i Sverige. Utredningen angående just Tyskland innehåller statistik om hur många personer som migrerade och vilka typer av yrken de hade. Den beskriver det svenska föreningslivet och de olika församlingarna över hela Tyskland. Arbetssituationen och hur agenter lurade folk beskrivs mycket noggrant. Arbetssökande beskrivs som handelsvara, hur de misshandlades och överbelastades under arbetet. Sedan berättar Lübecks konsul att de ordentliga och arbetsamma

svenskarna stannade i Tyskland och de sjuka, alkoholister, orkeslösa och brottslingar blev hemskickade till Sverige. Det beskrivs att svenska tjänsteflickor placeras i värdshus utanför Lübeck och var i

agenternas händer. Finansiellt blev migranterna också utnyttjade och de utlovade lönerna var mycket lägre. Samma finansiella utnyttjande gällde också för lantbruket. Arbetsvillkor och boende skildras på ett negativt sätt. Det nämns även några städer med svenska församlingar eller svenska föreningar i Emigrationsutredningen som är svenskkolonier, till exempel Berlin med Viktoriaförsamlingen, Hamburg med Gustav-Adolfskyrkan och Duisburg som hade en svensk förening.²⁷

24 https://karlstad.se/globalassets/filer/uppleva/kultur/karlstads-historia/nyman-fran-hantverk-till-industri.pdf

25 Gärdfors, Bengt (2015). s.60-63

26 Gärdfors, Bengt (2015).

27 Emigrationsutredningen (1911) s.94–103

10

2 RESULTAT

Födelseår, yrken, vilka församlingar migranterna flyttade ifrån, civilstånd och kön hos de personer som flyttade från Värmland till Tyskland framgår i tabellerna 1–6 i bilaga 1. Under åren 1910–1915 flyttade 29 personer från Värmland till Tyskland. Det var elva män i ålder mellan 21 och 37 år, nio kvinnor mellan 21 och 32 år och nio barn och ungdomar under 21. Inom yrken som de utövade fanns det ett stort spektrum, men de flesta hade en specialutbildning inom handel, industri, hantverk eller arbetade i ett hushåll. Flytten till Tyskland skedde i stor del från stadsförsamlingarna i Arvika och Karlstad, det vill säga 20 av de 29 personerna flyttade därifrån. Sedan visade det sig att de flesta var ogifta när de lämnade Värmland, 25 ogifta och fyra gifta.

Tabellerna 7–11 i bilaga 2 visar samma kategorier under åren 1935–1940. Anmärkningsvärt är att 1937 flyttade ingen till Tyskland från Värmland. Under hela perioden var resultatet att det fanns 26 personer som flyttade under denna period från Värmland till Tyskland. Deras kön och ålder var följande: åtta män i ålder mellan 22 och 60 år, 13 kvinnor i åldern mellan 23 och 59 år och fem barn och ungdomar under åldern 21. Yrken de utövade var oftast lika specialiserade så som under åren 1910–1915 och lika utspridda i sina kategorier. Också under dessa år flyttade en knapp majoritet från stadsförsamlingarna i Arvika och Karlstad, det vill säga 14 av 26 personer. Skillnaden i civilstånd var något annorlunda, då var det 13 som var gifta och 13 som var ogifta.

I tabellerna 12–17 som finns i bilaga 3, finns det igen kategorier om antal, födelseår, yrken,

församlingen migranterna flyttade till, civilstånd och kön. Här finns det immigranter som flyttade från Tyskland till Värmland 1910–1915. Totalt flyttade 84 personer till Värmland från Tyskland, 34 män mellan åldern 22–55, 22 kvinnor mellan åldern 21–47 och 28 barn och ungdomar under åldern 21. Om man betraktar yrken som utövades av de immigranter, finns det igen många med specialutbildningar inom framför allt industri, hantverk och hushåll. När det gäller församlingar var det

Karlstadstadsförsamlingen som var överlägsen under den perioden för immigranter. 58 av de 84 immigranter flyttade till Karlstad. Civilstånden visar att 23 personer var gifta och 61 var ogifta. Men dessa siffror är lite vilseledande eftersom av de 61 ogifta var 28 barn och ungdomar under 21 år gamla.

Immigranter som flyttade från Tyskland till Värmland under åren 1935–1940 finns i bilaga 4 under tabell 18–23. Kategorierna är de samma som i bilaga 1–3 tabeller 1–17. Mellan 1935–1940 immigrerade total 36 personer från Tyskland till Värmland. Av dessa var det tolv män i åldern mellan 22-och 58, 19 kvinnor mellan 21–74 år och fem barn och ungdomar under åldern 21. I deras yrken finns det en större spridning om man ser på kategorierna handel, industri, hantverk, kontorsarbete och hushåll.

Församlingen som fick flest immigranter var återigen Karlstadstadsförsamlingen. 22 av de 36 bosatte sig i Karlstad. Om man betraktar civilståndet var det 16 personer som var gifta, två var änkor och 18 ogifta immigranter.

I resultatet visar det sig att yrken som de tyska in- och utvandrarna utövade är utspridda över många olika specialområden och det krävdes oftast en specialistutbildning. Detta visas i bilaga 5 under tabell 24–27. Om man jämför detta med de länder som sticker mest ut inom emigrations- och

immigrationsregister för tiden mellan 1910–1915 och 1935–1940, USA och Norge, visar det sig att trots migrationen från Tyskland bara utgjorde en liten del av hela migrationen i Värmland, var yrken som tyskarna utövade väldigt eftertraktade. Speciellt ingenjörer under 1910–1915 är framträdande. 15 av 37 kom under den tiden från Tyskland. Detta visas i bilaga 6 under tabell 28–31.

11 Detaljerade tabeller om de församlingar migrationen skedde från och till under åren 1910–1915 och åren 1935–1940 finns under bilaga 7 i tabeller 32–35. Stadsförsamlingar i Karlstad och Arvika visar sig vara prioriterade församlingar när det gäller migrationsmönster i allmänhet. Under 1910–1915 flyttade 1016 personer från Karlstad och 471 från Arvika, under perioden 1935–1940 var det 387 från Karlstad och 51 från Arvika. Det var 611 personer som flyttade till Karlstadsförsamlingen under 1910–1915 och 267 flyttade till Arvika. 1935–1940 var det 620 personer som bosatte sig i Karlstadsförsamlingen och 197 i Arvika.

Antalet familjer som flyttade från Värmland till Tyskland och vice versa är också anmärkningsvärd.

Speciellt att nio familjer kom mellan 1910–1915 från Tyskland till Värmland, jämfört med två familjer som kom mellan 1935 och 1940. Bara en familj flyttade till Tyskland mellan 1910–1915, och två familjer och två mödrar med sina barn under perioden 1935–1940.

För samtliga migranter som flyttade från och till Värmland under perioden 1910–1915 och 1935–1940 finns en sammanställning i bilaga 8, tabell 36–39. Det största antalet personer migrerade till eller från USA, näst största antal till eller från Norge. De som migrerade från eller till Tyskland är bara en mindre del av denna tids migration, bara 175 personer jämfört med det totala migration antalet i Värmland av 18 409. Sedan visar det sig att migrationen under tidsperioden 1910–1915 är mycket större än under åren 1935–1940. Under 1910–1915 migrerade 11 824 personer, varav 113 personer flyttade från eller till Tyskland. mellan 1935 och 1940 migrerade totalt 6585 personer från och till Värmland, varav 62 personer flyttade till eller från Tyskland.

Exempel på personer som migrerade fram och tillbaka mellan Tyskland och Värmland

De nedanstående personerna är migranterna valda för den fördjupande fallstudien som kan visar vilka push och pull faktorer möjligen finns.

T(h)eodor Schmitz var född 1877-06-17 i Rhenprovinsen Hardt, Tyskland/Preussen. Han flyttade in och ut ur Sverige sju gånger. Immigrationsåren är1901, 1911, 1914 och 1931 och dokumenterade

emigrationsåren är 1912 och 1919. Mellan 1901 och 1911 saknas det ett dokumenterat år i

migrationsregistret. Han arbetade som ingenjör. 1901 när han flyttade första gången till Karlstad var Mekaniska Werkstad hans angivna inflyttningsadress.

Ragnhild Bergliot Stöckert född 1896-05-17 i Östra Gausdal, Norge. Maria Stöckert var hennes mor som flyttade med tre barn 1908 till Karlstad. Maria var änka och hon föddes i Gräsmark/Värmland.

Ragnhilds äldsta syster flyttade 1911 efter dem till Karlstad från Norge och hon flyttade till USA 1958.

Deras bror var född i Kassel/Tyskland 1890. Han flyttade tillbaka till Norge 1909. Ragnhild själv

flyttade året 1912 till Hamburg/Tyskland och återvände samma år till Värmland. Sedan flyttade hon året 1913 till Saβnitz/Tyskland och återvände till Karlstad 1915.

Familjen Kamm bestod av fyra vuxna och fem barn. De flyttade från Tyskland till Sverige året 1912.

Familjen bestod av två gifta par med sina barn. (2+3/2+2) Glasgjutmästaren Josef Kamm född 1883 i Böhmen/Österrike flyttade 1912 till Karlstad med sin fru, född 1883 Eschweiler/Tyskland, och sina två barn. De flyttade från Köln. Hyttmästaren Conrad Kamm född 1874 i Böhmen/Österrike, flyttade sex veckor senare till Karlstad med sin fru. Hon var född 1865 i Böhmen/Österrike. Av deras tre barn var den äldsta dottern född i Sachsen och de andra två barnen var födda i Köln. Denna familj flyttade också

12 från Köln. Familjen finns med i emigrationsregistret 1916 i Obefintlighetsboken, detta betyder att

familjen hade försvunnit ur folkbokföringen.

Tagelspinnare Wilhelm Reinicke född 1872 i Lüneburg/Tyskland, flyttade 1912 med sin fru och sina fyra barn till Karlstad. De måste ha flyttat tillbaka till Tyskland någon gång, eftersom de återfinns i immigrationsregistret 1917. Där flyttade de igen från Lüneburg till Karlstad, denna gång med sex barn.

De yngsta barnen var födda 1912 och 1914 i Karlstad.

Godsägaren Lauritz Caspersen född 1878 i Harrislee/Danmark (nuförtiden Schleswig-Holstein), flyttade 1914 med sin fru Jensine, född 1881 i Outrup/Danmark, och sina tre barn från Schottburg/Schleswig- Holstein/Tyskland till Persbol/Visnum. 1920 flyttade familjen, nu med fem barn, till

Skodborg/Danmark.

Pianostämmaren/orgelfabriksarbetaren Gustaf Adolf Fischer född 1892 i Leipzig/Tyskland, flyttade 1926 från Leipzig/Tyskland till Arvika/Värmland med sin fru, född 1892 i Leipzig/Tyskland, och sonen, född 1919 i Leipzig/Tyskland. 1935 flyttade familjen tillbaka till Tyskland.

Alfred Ernst och Josepha Julia Stein flyttade 1934 till Säffle från Chemnitz Tyskland, och flyttade tillbaka dit 1935. Alfred Ernst var kemist. Det som är intressant är att de inte stod med i Kyrkböckerna för migranter bara i SCB:s migrationsregister.

I boken Karlstad Mekaniska Werkstad, av Anders Blomqvist finns det bilder av anställda. Bland annat en bild från 1917 ²⁸där det finns namnen Christensen och Riedel, likadant finns det en bild av

ritningskontoret, ²⁹där dessa namn är också nämnda. I registret finns en ingenjör som heter Friedrich Alfred Riedel som 1914 flyttade till Karlstad. 1912 flyttade en Peder Otto Nikolai Christensen till Karlstad som också var ingenjör.

Det finns namn som kan tyda på att det fanns judar som flyttade till Värmland. I en berättelse om den Mosaiska församlingen i Karlstad nämns till exempel Simansky som släktnamn, dessutom finns detta efternamn på gravstenar på den Mosaiska gravplatsen i Karlstad. ³⁰ 1935 flyttade Abraham Simansky med sin fru Antonia Ingeborg från Tyskland till Karlstad. Det mest konkreta beviset för den judiska invandringen är Margarete Sue Landsberger som finns begravd på den Mosaiska gravplatsen. Hon dog den 13 maj 1942. Hennes efternamn förekommer några gånger i immigrantregistret från 1935 till 1940 där en familj, Landsberger, flyttade 1938 till Karlstad och Margarete Sue Landsberger flyttade 1939 till samma adress.

28 Blomqvist, Anders (2014) KMW:s historia. s.69

29 Blomqvist, Anders (2014). S.119

30 https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%c3%a4rfiler/Filer/Info_Mosaiska.pdf S.1

13

3. SLUTDISKUSSION 3.1 Analys

Syftets frågor för att få fram resultaten är:

Vilken fördelning bland kön, yrken, civilstånd, ålder och familjer finns bland in- och utflyttarna från Tyskland till Värmland och vice versa?

Hur ser det tyska migrationsmönstret ut jämfört med det värmländska?

Vilka pull och push faktorer går att utläsa från de fördjupande fallstudierna?

I mitt resultat finns det några paralleller till studien av Vernersson Wiberg. ³¹ Detta beror säkert på att den tidsperiod hon har undersökt i sin studie ligger nära den första tidsperioden jag själv valde. Men det finns skillnader mellan kön och yrken som kan förklaras genom geografiska och ekonomiska skäl. I resultatet som kom fram i min forskning visar det sig att det var fler män som migrerade, men vissa år var det fler kvinnor än män som migrerade. I Vernersson Wibergs studie är det fler kvinnor än män som migrerar. Det visar sig också att hela familjer flyttade, vilket Vernersson Wiberg inte tar ställning till.

Skillnaden i kön är också annorlunda eftersom i mitt resultat visar det sig att migranters yrke är oftast bunden till industrin där män var verksamma. Åldersfördelningen är liknande i mitt och Vernersson Wibergs resultat. De flesta var mellan 16 och 35 år gamla. I min studie ser man att det är fler personer som migrerade från Tyskland än till Tyskland under åren 1910–1915 och åren 1935–1940, men den allmänna migrationen stämmer överens med Vernersson Wibergs studie. De flesta som flyttade från och till Värmland kom ifrån eller flyttade till Karlstad eller Arvika. Generellt visar det sig att de yrken som utövades var mer anpassade till stadslivet, vilket förklarar antalet migranter speciellt till Karlstad.

Dessutom är dessa yrken oftast inom industrin, vilket gav en bättre möjlighet att försörja en familj. En sådan skildring gör Semmingsen också i sin artikel.³² Hon framhäver skillnaden mellan stads- och landsbygdsbefolkningen och deras migrationsbeteende. Semmingsen menar att arbetsmarknaden hade ett stort inflytande på migrationsbeteendet inom Norge och till USA. Anledningen till migrationen

beskriver Vernersson Wiberg följande: ” I samband med värnpliktens införande i Preussen hade många yngre invånare i Schleswig-Holstein tagit möjligheten att utvandra till USA. Därför blev behovet av arbetskraft ännu större i detta område.”³³ Med detta framhäver Vernersson Wiberg att Schleswig- Holstein området hade en bra pull-faktor. Detta kan leda till att vissa av de som utvandrade från

Värmland till Tyskland bosatte sig i Schleswig-Holstein. Vernersson Wiberg skriver om att Kiel var en svenskkoloni på den tiden.

Svenskarna inhystes i baracker som utgjorde deras enkla bostäder, i stadsdelen Kiel Gaarden invid Kielkanalen.

Här bildades så småningom en svensk minikoloni, med skola och kyrka, den sistnämnda med en svensk präst, som skulle sköta den utlandsförsamling där svenskar av skiftande slag ingick.³⁴

Det här var en av de orter de flyttade till när de utvandrade från Sverige. En av den kanske största anledningar att flytta till Tyskland 1910–15 var att ingenjörer kanske ville utbilda sig vidare, vilket var en klok idé tack vare att Tyskland var mer industrialiserat än många andra länder. Detta tog

31 Vernersson Wiberg, Ann-Kristin (2016).

32 Semmingsen, Ingrid (1960).

33 Vernersson Wiberg, Ann-Kristin (2016) s.87.

34 Vernersson Wiberg, Ann-Kristin (2016). s.87.

14 Emigrationsutredningen (1911) upp: ” Ingeniörer och affärsmän uppsöka i synnerhet Rhenlandet och Westfalen”.³⁵ Det här faktum stämmer inte när det gäller Värmland. Det fanns bara en ingenjör som flyttade fram och tillbaka mellan Tyskland och Värmland. Men det fanns 15 ingenjörer med

tyskklingande efternamn som flyttade till Värmland från Tyskland. Emigrationsutredningen (1911) visar också skillnader i arbetsvandringen om man jämför detta med mitt resultat från Värmland. Vernesson Wiberg nämnde också att ingenjörer flyttade till Tyskland för utbildningssyfte. Antagligen var tyska ingenjörsutbildning eftertraktad och rekryteringen av färdigutbildade ingenjörer från Tyskland var också eftertraktad eftersom industrin i början av 1900-talet var i stor utveckling. Resultatet av min studie visar att inom yrkeskategorin hushåll är det endast ogifta kvinnor som arbetar. Sedan är kategorin industri fylld med endast män, eftersom ingenjörsyrket var då ett så kallat ”mansyrke”. Inom yrkeskategorin hantverk är det liknande som kategorin industri där alla är män, men det är flera som är gifta än ogifta. I kategorin lantbruk finns det en jämn fördelning bland män och kvinnor inom enkla yrken, så som piga och jordbruksarbetare, och alla är ogifta. Bara två män som är gifta var godsägare. En trolig pull-faktor är på grund av emigration till Amerika fanns det arbetskraftbrist här i Sverige, vilket var en lockande orsak till att flytta till Sverige eftersom arbetskraftbristen gjorde att immigranter fick lättare jobb. Både Tedebrand och Norman använder konjunktursvängningar som push och pullfaktor för migration i sina avhandlingar. Konjunktursvängningar kan antagligen vara en anledning till att man migrerade från och till Tyskland. Många svenskar som utvandrade till Tyskland flyttade till platser där det fanns många svenskar sedan tidigare. En faktor som kan ha påverkat flytten till Tyskland kan vara att det redan fanns familjer där eller att det fanns kolonier av svenskar redan på plats. Emigrationsutredningen tog upp några exempel på så kallade svenska kolonier så som, Viktoriaförsamlingen i Berlin, Gustav-

Adolfkyrkan i Hamburg. ³⁶ Pull-faktor: under 1930-talet fanns det mer politisk frihet i Sverige, vilket var väldigt lockande för vissa personer. Den politiska och ekonomiska situationen i Tyskland utgjorde en stor Push-faktor. Under 1930-talet var den tyska valutan mycket svag. Det här var en mycket trolig anledning till att flytta till Sverige. I Sverige kunde de tjäna mer pengar och handla mycket för sina pengar. Politiken i Tyskland var också en stor push-faktor. Push-faktorn angående politiken i Tyskland påverkade främst judar under Nazitiden. Jag antar det här efter som migranten Margarete Sue

Landsberger flyttade till Karlstad 1939 som sedan dog 1942, men hennes efternamn förekommer några gånger i registren. Levnadsvillkor framhäver Johnsson var en anledning till att flytta från Tyskland vid denna tid.³⁷ Det flyttade fler ogifta personer än äkta par eller familjer. Det fanns också en hel del personer och familjer som följde efter en person som redan hade flyttat till respektive land. Troligtvis flyttade personen för att säkra ett arbete och boende för familjen. En troligtvis anledning till att så många ogifta kvinnor flyttade till Tyskland och Sverige var för att söka efter giftermål. Eftersom det inte finns direkta bevis på det som kom fram i resultatet kan jag bara spekulera om vissa sammanhang. Till exempel när det gäller yrken kan det finnas ett samband med flytten till Karlstad. På grund av den växande industrialiseringen i början av 1900-talet fanns det säkert ett stort behov av ingenjörer inom alla fabriker och industrier som fanns etablerade, speciellt i Karlstad. Sedan kan det ha funnits behov av specialister inom de tillverkningsföretagen, som i glasbruket, spinneriet, väveriet och så vidare.

När det gäller politiska skäl att flytta kan jag också bara försöka hitta ett samband. Det finns heller inget bevis i mitt källmaterial när man till exempel letar efter religionstillhörighet. Sedan kan man dra

slutsatser när det gäller de tyska efternamnen. Många av de tyskar som emigrerade från Värmland kan

35 Emigrationsutredningen (1911). s. 96.

36 Emigrationsutredningen (1911). s.94–103.

37 Johnsson, Barbro (2009). s.122-124

15 ha återvänt hem efter en period i Sverige till sin släkt i Tyskland. Om man ser på till exempel Ragnhild Bergliot Stöckert så verkar det som att hon flyttade i korta perioder till sin släkt i Tyskland. Att hon hade släkt i Tyskland visas troligtvis genom att hennes äldsta brors födelseort var i Tyskland och att hennes efternamn låter tyskt.

3.2 Avslutning

Den här uppsatsen ger en liten inblick i migrationen mellan Värmland och Tyskland under de speciella tiderna för de två världskrigen. Många frågor lämnas öppna. Vilka var de verkliga anledningar att lämna sitt land? Fanns det politiska eller ekonomiska skäl som gjorde att människor flyttade på sig eller var det släkt som drog dem mot ett annat land? Hur var den aktiva sökningen efter arbetskraften i de länder? Är annonser, agenter och deras ombudsmän också en faktor som påverkade migrationen? Hur såg

mottagningen och acceptans för de migranterna ut i de respektive länder? Vilka sociala och

arbetsrelaterade situationer hamnade de i och hur såg deras levnadssituation ut efter flytten? Svaren på dessa frågor kan ge nya anledningar att forska vidare inom området om migration. Sist men inte minst skulle det vara intressant att forska om individer och deras anledningar till att migrera i en ekonomisk och politisk orolig tid.

16

Käll- och litteraturförteckning

Källmaterial

EmiWeb, SCB Emigranter och Immigranter https://emiweb.se/

EmiWeb, Svenska Kyrkböcker för Emigranter och immigranter via EmiWeb,https://emiweb.se/

Litteratur

Blomqvist, A. (2014). KMW:s historia: företagets tillkomst och de tekniska landvinningar som gjordes mellan 1854 fram till 1936. Hammarö: Guskknektarnas ekonomiska förening.

Dalgren, L. & Moberg, O. (red.) (1954). Karlstads stadshistoria D. 3 Omfattande tiden 1815–1949.

Karlstad.

Demography Vol. 3, No. 1 (1966), pp. 47-57. Published by: Duke University Press on behalf of the Population Association of America

Emigrationsutredningen (1911). Emigrationsutredningen Bil. 20 Uppgifter rörande svenskarnas ställning i vissa främmande länder : äfvensom uttalanden angående åtgärder för återvandringen.

Stockholm: Nordiska bokh..

Fogelberg, T. (1982). Forshaga fönsterglasbruk och Karlstads glasbruk. Karlstad: Värmlands mus..

Gärdfors, B. (2015). Tysklandsfararna: historien om en bortglömd utvandring. Halmstad: Utblick media.

Han, P. (2016). Soziologie der Migration. UTB, Stuttgart

Johnsson, B. (2009) Tyskar i Kalmartrakten En etnologisk studie av berättelser om historia, identitet och tillhörighet. Umeå universitet

Karlstads Drätselkammare (1926) Karlstad och dessa förutsättningar som handels- och industriort 1926. Diss. Nya Wermlands Tidningens AB

Norman, H. (1974). Från Bergslagen till Nordamerika: studier i migrationsmönster, social rörlighet och demografisk struktur med utgångspunkt från Örebro län 1851-1915 = [From Bergslagen to North America] : [studies in migration pattern, social mobility and demographic structure on the basis of Örebro county, 1851- 1915]. Diss. Uppsala: Univ.

Tedebrand, L-G. (1972). Västernorrland och Nordamerika 1875-1913: utvandring och återinvandring = [Emigration from Västernorrland county to North America and re-immigration to Västernorrland county, 1875-1913]. Stockholm: Läromedelsförl.

Semmingsen, I. (1960) Norwegian emigration in the nineteenth century, Scandinavian Economic History Review

Vernersson Wiberg, Ann-Kristin. (2016) Migration och Identitet En studie av utvandringen från Blekinge till Danmark och Tyskland 1860–1914. Uppsala University.

17 Websidor:

https://www.carlstads-gillet.se/_files/ugd/0ff361_bb8ec638f69c49d3a3479080e108e6db.pdf https://karlstad.se/globalassets/filer/uppleva/kultur/karlstads-historia/nyman-fran-hantverk-till- industri.pdf

https://karlstadhistoria.wordpress.com/tag/glasberget/

https://karlstadhistoria.wordpress.com/2010/04/02/karlstads-mekaniska-werkstad-och-gustav-adolf- andersson/

http://ortshistoria.se/stad/karlstad/naringsliv#4

https://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bin%c3%a4rfiler/Filer/Info_Mosaiska.pdf

18

Bilaga 1: Tabell 1–6 Emigranter från Värmland till Tyskland 1910–1915

Tabell 1 Emigranter från Värmland till Tyskland 1910

Emigranter 1910

Nummer Födelseår Yrke/titel Utfl

församling

Destination Civilstånd Kön Nationalitet

1 1883 Smedmästare Frykerud Tyskland Gift M -

2 1886 Hustru Frykerud Tyskland Gift K -

3 1906 son Frykerud Tyskland Ogift M -

4 1890 Bildhuggare Arvika

(köpingen)

Tyskland Ogift M -

Antal: 4 personer

2 yrken, 2 titlar 2 orter 2 gifta, 2

ogifta

3 Män, 1 Kvinna Källa: EmiWeb, SCB Emigranter

Tabell 2 Emigranter från Värmland till Tyskland 1911

Emigranter 1911

Nummer Födelseår Yrke/titel Utfl församling Destination Civilstånd Kön Nationalitet

1 1895 Hemmadotter

(postexpeditör)

Arvika stadsförsamling

Tyskland Ogift K -

2 1891 Elektromontör Karlstad

stadsförsamling

Tyskland Ogift M -

3 1879 Piga Karlstad

stadsförsamling

Tyskland Ogift K -

4 1877 Ingenjör Karlstad

stadsförsamling

Tyskland Ogift M -

Antal: 4 personer

3 yrken, 1 titel 2 orter 4 ogifta 2

Män , 2 Kvin nor Källa: EmiWeb, SCB Emigranter

Tabell 3 Emigranter från Värmland till Tyskland 1912

Emigranter 1912

Nummer Födelseår Yrke/titel Utfl församling Destination Civilstånd Kön Nationalitet

1 1893 Vävare Karlstads

stadsförsamling

Tyskland, Sachsen

Ogift M -

2 1891 Verkmästare

vid yllefabrik

Karlstads stadsförsamling

Tyskland Ogift M -

3 1883 Gymnast Stora Kil Tyskland,

Dresden

Ogift K -

4 1896 Spinnmästarens

dotter

Karlstads stadsförsamling

Tyskland Ogift K -

5 1877 Ingenjör Karlstads

stadsförsamling

Tyskland Ogift M (står K i register)

- Antal: 5

personer

4 yrken, 1 titel 2 orter 5 ogifta 3 Män, 2

Kvinnor Källa: EmiWeb, SCB Emigranter

Tabell 4 Emigranter från Värmland till Tyskland 1913

Emigranter 1913

Nummer Födelseår Yrke/titel Utfl församling Destination Civilstånd Kön Nationalitet

1 1891 Fru

(bruksingenjör)

Färnebo Tyskland Gift K -

2 1866 Skräddare Gillberga Tyskland Ogift M -

3 1882 Handelsbiträdande Arvika

Stadsförsamling

Tyskland Ogift K -

4 * 1896 Spinnmästarens

dotter

Karlstads stadsförsamling

Tyskland Ogift K -

5 1890 Piga Karlstads

stadsförsamling

Tyskland Ogift K -

6 1892 Hemägarensdotter Eda Tyskland Ogift K -

7 1891 Guvernant Karlstads

stadsförsamling

Tyskland Ogift K (står som M i register)

- Antal: 7

personer

4 yrken, 3 titlar 5 orter 1 gift, 6

ogifta

1 Man, 6 Kvinnor Källa: EmiWeb, SCB Emigranter