Telefonintervjun ägde rum 27 april 2020 och den person som intervjuades arbetar som Företagschef och ansvarar för företagsaffärer inom ett stort område i Västerbotten.
Respondenten har många års erfarenhet inom branschen och har arbetat inom sin befattning i tio år och har således arbetat med detta både före och efter avskaffandet av revisionsplikten.
Enligt respondenten väljer de flesta av deras större bolagskunder revisor. Insamlad empiri från offentliga uttalanden har även inhämtats.
4.3.1 Bank C:s roll som intressent
Enligt respondenten är Bank C med i ett företags alla skeenden, allt från uppstarten av ett aktiebolag till när företaget står inför ett viktigt investeringsbeslut vid tillväxt. De hjälper till med kreditgivning, sparande och betalningstjänster. Beroende på storleken och komplexiteten i företaget ser relationen mellan banken och bolaget olika ut. I ett mindre bolag med upp till fem miljoner kronor (mkr) i omsättning ges ingen specifik bankkontakt utan då uppmanas dessa att kontakta kontoret eller telefonbanken för att få hjälp av en företagsrådgivare. Större bolag från fem mkr och uppåt har däremot en egen namngiven bankkontakt, men ingen regel utan undantag menar Bank C. Respondenten svarar enligt följande när studiens författare undrar hur de ser på sin roll som intressent:
”Vi ser väl oss som en förhoppningsvis viktig intressent”
20 I rollen som intressent hjälper Bank C dem med rådgivning, med hur företagen kan jobba i sitt företag med produkter och tjänster för att vara så effektiva som möjligt med betalningar samt att de är rådgivande vid investeringsbeslut:
”Ofta hamnar vi i tidiga lägen och diskuterar med kunderna när man står inför en investering, det är klart att då kan vi förhoppningsvis vara med och hjälpa till med bra råd och om inte vi kan hjälpa till med bra råd kanske vi kan hjälpa till med att hitta kontakt till några konsulter och andra som kanske har genomgått samma process som företaget är på väg in i nu.”
Vid utlåning till företag ställs det informella och formella krav. De informella handlar om en relation och ett förtroende mellan Bank C och bolaget, dels en tro på affärsidén men också tron på representanten för företaget. När det gäller de formella kraven avseende finansiering menar respondenten att det finns några olika kriterier:
”Återbetalningsförmågan är det som är det viktigaste när vi tittar på kreditgivning. Vi tittar på bolagets kassaflöde och om det verkar uthålligt att klara av de åtagande man ska ta på sig samt med marginal för avvikelser.
Nummer två är att titta på hur vi kan säkerställa den här utlåningen. Finns det borgen från ägare, företagsinteckningar eller pantbrev.”
Enligt respondenten är det således viktigt med både ett förtroende sinsemellan men också med återbetalningsförmåga och säkerhet.
Bank C har tidigare uttalat sig i media där Bank C menar att det är en trygghet för intressenter att veta att det är ordning och reda i boksluten och att redovisningen sker med god kvalitet. De menade att revision är en kvalitetsstämpel.
4.3.2 Bank C:s syn på avskaffandet av revisionsplikt
Respondenten ställer sig positiv till reformen frivillig revision och uttrycker sig enligt följande:
”Vi tycker den är bra, det är en kostnad och har man inte ett allt för stort företag så blir revisionskostnaden procentuellt en rätt stor andel av kostnaderna. Har man inte en allt för komplicerad verksamhet, då tycker vi att det är ett bra sätt att kunna spara kostnader med att slippa att anlita en revisor och att man då anser att man har kompetensen själv eller tar hjälp av en redovisningskonsult.”
Bank C förklarar att i vissa fall anser de att ett bolag bör anlita en revisor. I situationer där det uppstår fluktuationer eller hög tillväxt är det önskvärt med revisor. I bolag med mindre omsättning som är relativt stabil år efter år tycker de inte att revision är nödvändigt, utan de menar då att det är klokt att avsäga sig revision.
I ett uttalande från Bank C rekommenderade de sina kunder att behålla revisorn. Å andra sidan menade de vid uttalandet att de i vissa fall får bättre information från en redovisningskonsult i och med deras löpande relation under året. De betonade dock att de inte tror att det nödvändigtvis är billigare med redovisningskonsulter än revisorer.
21 Vid utlåning menar respondenten att det tas in en hel del material. Det kan vara senaste bokslutet eller exempelvis delårsrapporter i form av balans- och resultaträkningar eller kassaflödesrapporter. Respondenten menar att tillit är viktigt:
”Så det är klart att materialet som vi kräver in är viktigt att vi känner en viss tillit till”
Respondenten anser inte att revisionen är avgörande för att få tillit till materialet. Respondenten menar istället att de har andra metoder för att säkerställa tillförlitligt material. Det kan vara så att de på dessa bolag som omfattas av frivillig revision nästan alltid ställer krav på personlig borgen. Ett åtagande som visar att bolagets ägare är beredd att ta egen risk i finansieringen, vilket stärker tillit till siffrorna. Vid andra tillfällen då redovisningsinformationen inte känns pålitlig kan det ställas krav på att en auktoriserad redovisningskonsult upprättar bokslutsrapporten. Respondenten menar att det ger en kvalitetsstämpel.
Respondentens uttalande om revision stämmer överens med andra uttalanden från samma bank.
Ytterligare en person från Bank C uttalar sig i media om att det inte kommer ställas några krav på revisor utan att kreditgivningen handlar mycket om den relation som banken har till kunden samt vem som upprättat bokslutet. Ytterligare en annan källa från samma bank betonar i ett offentligt uttalande att oavsett om bolaget har revisor eller inte, kommer deras arbete kring kreditbedömningar inte att påverkas. De kommer fortsättningsvis göra individuella bedömningar utifrån tidigare parametrar.
4.3.3 Bank C:s syn på företags legitimitet
Respondenten för Bank C anser att legitimitet handlar om personlighet, erfarenhet och material som ett företag presenterar. Om personen som står bakom företaget och är den som söker finansiering är någon som banken har positiv erfarenhet av sedan tidigare och har en bra relation till, anser respondenten att detta ökar legitimiteten på företaget, de vet vem de har att göra med. Utöver dessa mer informella kriterier för ett företags legitimitet ser Bank C även på mer formella kriterier för ökad legitimitet, detta säger respondenten om det:
“(…) det här med att om man då pratar om siffror, historik där man ser att de här har levererat tidigare, de har gjort det under en längre tid, då är det också ett bevis för legitimitet för bolaget (…)”
Det är inte revision som påverkar legitimiteten för Bank C utan det är främst andra kriterier, såsom nämnt ovan. Respondenten säger också att banken inte har sett någon skillnad i legitimiteten hos ett företag som tidigare haft revision och sedan valt att avsäga sig den i och med införandet av reformen. Så här säger respondenten för Bank C:
“(…) en befintlig kund som har fortsatt att leverera utifrån som man gjorde även innan man avskaffade sin revisor, så ser vi nog på företag precis på samma sätt.”
När Bank C tar in en ny företagskund, som de inte har någon tidigare relation till ställs något högre krav. Här säger respondenten att de inte direkt ställer krav på en revisor men att de gärna ser att någon kunnig kontrollerar rapporterna för att se till att de är korrekta. Legitimitet blir i
22 detta läge också otroligt viktigt, då i form av att känna tillit till företagets ägare och att de anses tillförlitliga vid första mötena. Om inte känslan finns, säger respondenten såhär:
“Känner vi inte legitimitet eller tilltro till bolaget eller bolagets ägare då väljer vi ju att avstå att göra affärer med den typen av kunder.”
Dock anser respondenten att om det är en kund som är känd sedan tidigare och som banken har gjort bra affärer tidigare med, så blir tillförlitligheten högre:
“Det är ju precis som i vardagslivet, att någon som man har känt länge, och man har förtroende för, är man beredd att kanske hjälpa och stötta ännu mer än vad man är beredd att göra med någon som man inte har någon lång relation med.”