Banklån

Banklån och bankkrediter har alltid varit den vanligaste källan till finansiering för företag.

Gröna finansieringslån ges av statsunderstödda finansiella institutioner (såsom Korea Technology Finance Corporation, KIBO och Korea Credit Guarantee Fund, KODIT) och vanliga kommersiella banker. I Sydkorea spelar statsunderstödda banker fortfarande en betydande roll. De står för totalt 75 procent av de gröna lånen medan kommersiella banker svarar för de återstående 25 procenten.

De tre lånemetoderna är direktlån, vidarelån och grön inlåning (grönt sparande). Vidarelån är ett politiskt lånesystem där staten allokerar kapital till kommersiella banker, och dessa banker tillhandahåller i sin tur kapital till miljöföretag. Detta tillvägagångssätt skiljer sig från direktlån där statsunderstödda banker lånar ut direkt till företagen.⁹⁷

97 Kim Hyung-tae, "System Architecture for Effective Green Finance in Korea", i Korea's Economy 2011, en publikation från Korea Economic Institute och Korea Institute for International Economic Policy, 20

Figur 4-1. Jämförelse av direkt utlåning och vidareutlåning i Korea

För närvarande använder Sydkorea i hög grad vidarelånemetoden eftersom landet anser sig ha tillräckligt väl fungerande kommersiella banker som kan granska, övervaka och tillhan-dahålla lån till miljöföretag. När det gäller vidarelånen är det framför allt genom Korea Finance Corporation (KoFC) som staten förmedlar kapital till kommersiella banker. KoFC är en särskild organisation i Sydkorea och utsågs 2010 till den ledande statsunderstödda institutionen för grön finansiering. Förutom att tillhandahålla lån deltar KoFC också som delägare i gröna riskkapitalfonder.

Figur 4-2. Beskrivning av systemet för grön inlåning

Ett annat lånesystem är den gröna inlåningen som är modellerad efter ett system utvecklat i Nederländerna. Staten är i det här fallet inte direkt inblandad i låneprocessen till skillnad från i vidarelånesystemet. Istället ger staten skattefördelar till sparare som därigenom kan tänka sig att spara sina pengar på bankkonton som ger en relativt låg ränta. I korthet bety-der det att kommersiella banker får tillgång till billigt kapital och kan låna ut detta till miljö företag med låg ränta. En viktig sak i sammanhanget är att kommersiella banker endast behöver fördela 70 procent av kapitalet till företag med så kallade "gröna certifikat".⁴ Det står bankerna fritt att använda de övriga 30 procenten till mer lönsamma projekt. Syftet med detta är att skapa incitament för bankerna att bedriva denna typ av utlåningsverksam-het, som troligtvis är förknippad med mer risk än bankernas ordinarie verksamhet.

Staten Staten

Statligt finansierade banker (Industrial Bank of Korea)

Statligt styrt finansiellt institut (Korea Finance

Corporation)

Grönt företag ₁ Grönt företag ₂ Grönt företag _n

Kommersiell bank ₁

Grönt företag ₁

Kommersiell bank ₂

Grönt företag ₂

Kommersiell bank _n

Grönt företag _n

Direkt utlåning Vidareutlåning

Sparare Kommersiella banker

Staten

Gröna företag Sparande med

låg ränta

Skattelättnader

Lån med förmånlig ränta

Utveckling och framsteg: lån

Enligt de uppgifter som framkommit förefaller utvecklingen gå framåt vad gäller gröna banklån i Korea. Exempelvis vet vi att Shihan Bank lanserade lån till förmånliga räntor till gröna företag från och med april 2009, och KB Kookmin Bank – Koreas största långivare – inrättade en liknande produkt strax därefter. KB Kookmin Bank har därtill tillkännagivit att de donerar 0,5 procent av låneräntorna till gröna företag.⁹⁸

De data som finns tillgängliga över gröna lån visar på en stadig ökning över tid. Fortfa-rande förefaller dock de gröna lånen endast utgöra en bråkdel av alla lån – i december 2009 uppges de gröna lånen ha utgjort 0,53 procent av alla lån till företag.⁹⁹ Det förefaller dessutom som att merparten av de lån som givits ut har tillhandahållits från de statligt ägda bankerna.

Figur 4-3. Gröna lån till företag, miljarder US-dollar

Källa: Hyoung-Tae Kim (2011) System Architecture for Effective Green Finance – Korea’s Case. Korea Capital Market Institute

Att döma av de uppgifter som framkommit förefaller det som att den koreanska staten har lyckats tillhandahålla lån till allt fler gröna företag, och därigenom ge dem finansiella möj-ligheter att utvecklas. Tydligt är dock att man ännu inte tycks ha fått till stånd ett själv-gående system av privat finansiering – vilket heller inte är rimligt att förvänta sig efter så pass kort tid förflutit sedan införandet.

Utveckling och framsteg: grönt sparande

Den gröna sparandemodellen som införts i Korea har ännu inte blivit den framgång man hoppades på. Den koreanska modellen utgick i hög grad från en likartad satsning i Neder-länderna, men i Korea förefaller man inte ha lyckats skapa tillräckliga incitament för att många ska välja att spara på detta vis. En förklaring som enligt en rapport förs fram som viktig är att i Nederländerna är inkomstskatten för privatpersoner ca 60 procent medan den

98 Korea Times, http://www.koreatimes.co.kr/www/news/biz/2010/09/123_62816.html

99 Koo, Junghan (2010) 3,3

5,4

7,0

1,7

2,3 2,2

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0

okt-09 dec-09 jan-10 mar-10 maj-10 jun-10 aug-10 sep-10 nov-10 jan-11 Statliga banker

Kommersiella banker

i Korea endast är 15,4 procent, vilket gör att en skattereduktion har mindre möjlighet att ge lika starka incitament i Korea som i Nederländerna.¹⁰⁰

Enligt tillgängliga rapporter uppgick andelen gröna bankinsättningar i december 2009 till 1,29 procent av de totala insättningarna, och 1,23 procent i februari 2010. En annan rapport anger att i februari 2010 uppgick de gröna insättningarna till 9,7 biljoner Won, motsva-rande ca 64 miljoner kronor.¹⁰¹

Det finns också exempel på att banker inrättat fler typer av gröna sparkonton, bland annat förmånliga konton för personer som på olika sätt eftersträvar en eko-livsstil, där höga spar-räntor erbjuds. Dessa sparprodukter bedöms vara förlustaffärer för bankerna, men bidrar istället till att ge bankerna en positiv image.¹⁰²

Ett närliggande problem är därtill att hittills har få företag erhållit grön certifiering, vilket gör att bankerna som inrättat gröna sparandeprogram kan ha svårt att hitta företag i vilka de kan investera de pengar som öronmärkts till gröna företag.