Hinder för Miljöinnovation

Osäker marknadsefterfrågan och avkastning samt finansiella hinder upplevs som allvarligast

I studien presenterades fjorton potentiella hinder för miljöinnovationer för respondenterna.

De ombads att ta ställning till huruvida dessa var ett allvarligt eller mycket allvarligt hinder för upptagandet av miljöinnovationer inom företaget.

Hindren som presenterades var följande rangordnade efter upplevd allvarlighetsgrad:

 Osäker marknadsefterfrågan

 Osäker avkastning (ROI)

 Avsaknad av intern egenfinansiering.

 Otillräcklig access till subventioner och fiskala incitament

 Existerande strukturer ger inte incitament för miljöinnovationer

 Avsaknad av extern finansiering

 Att sänka energianvändning är inte en prioritering

 Teknologiska inlåsningar

 Avsaknad av kvalificerad personal

 Marknad dominerad av etablerade företag

 Att reducera materialanvändning är inte en innovationsprioritering

 Begränsad tillgång till information

 Brist på bra samarbetspartners

 Brist på forskningssamarbeten

Listan över hinder för miljöinnovation toppas av osäker marknadsefterfrågan och osäker avkastning tätt följd av finansiella hinder av olika slag.

Två tredjedelar av alla respondenter angav att osäker marknadsefterfrågan var ett allvarligt hinder för miljöinnovationsupptagning i deras företag och ungefär lika många svarade att osäker avkastning vara ett lika allvarligt hinder (Figur 3-5).

En nästan lika stor andel, 60 procent, tyckte att frågor kopplade till finansiering såsom tillgång till egenfinansiering, otillräcklig tillgång till subventioner eller fiskala incitament var allvarligt till mycket allvarligt. Svenska företag är generellt mindre känsliga för hinder än övriga EU.

I likhet med genomsnittet inom EU anger en hög andel av de svenska företagen osäker marknadsefterfrågan och avkastning på investeringar som ett allvarligt hinder.

Sverige rankar dock hinder relativt likvärdigt med de europeiska företagen.

Den mest slående skillnaden mellan Sverige och EU ifråga om syn på hinder är att genom-gående betydligt färre svenska företag jämfört med genomsnittet inom EU27 som betraktar hindren i undersökningen som allvarliga.

Figur 3-5. Total sammanställning av hur svenska företag ser på hinder för miljöinnovationsupptagning jämfört med EU27 samt Finland och Danmark.

Den andra stora skillnaden mellan EU och Sverige är att en majoritet av respondenterna på EU-nivå upplevde att varje hinder som anknöt till finansiering var ett allvarligt eller mycket allvarligt hinder. Till exempel ansåg 60 procent av respondenterna att otillräcklig tillgång till subventioner eller fiskala incitament var allvarligt till mycket allvarligt. Två tredjedelar av alla respondenter sa även att tillgång till egenfinansiering eller extern finan-siering var ett allvarligt hinder för miljöinnovationsupptagning i deras företag. Betydligt färre svenska företag upplevde tillgång till finansiering som ett hinder.

Relativt andra hot rankar svenska företag brister på kvalificerad personal och andra humankapitalsrelaterade aspekter högt.

Efterfrågan och avkastning de allvarligaste hindren för svenska bolag oavsett industri och storlek

Som tidigare poängterats är det stora likheterna mellan rankning av hindrens allvarlighets-grad mellan Sverige och EU. Samma tendens återfinns även i jämförelser mellan företags-storlek, sett till både antal anställda samt omsättningsföretags-storlek, omsättningsriktning och sektor. Det finns dock vissa skillnader värda att notera.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

DK FI SE EU 27

Figur 3-6. Total sammanställning av hur svenska företag enligt omsättningsstorlek ser på hinder för miljöinnovationsupptagning.

För stora företag i Sverige var brist på extern finansiering det minst allvarliga hotet, medan det för EU rankades som det sjätte allvarligaste. Mindre företag i Sverige låg visserligen närmare det europeiska genomsnittet ifråga om fokus på finansieringsrelaterade hinder men tenderade att bedöma brist på humankapital inom de egna organisationerna som ett av de allvarligaste hindren – efter hinder som relaterade till finansiella kostnader och fördelar (osäker ROI och efterfrågan).

Företagsledare i små företag var också mer benägna jämfört med stora att beskriva hindren som presenterades för dem som allvarliga eller mycket allvarliga. Sorterat efter omsättningsriktning vittnar prioriteringsordningen om likartade magnituder men företag med minskande omsättning har en tendens att lägga större vikt vid finansieringsrelaterade hinder – även om de konsekvent tenderar att betrakta alla hindren som mer vidkommande.

Generellt uppvisar svenska företag med minskande omsättning tydligare likheter med EU 27 än andra företag.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

< €2 million

€2‐10 million

€10‐50 million

>€50 million

Figur 3-7. Total sammanställning av hur svenska företag enligt omsättningsriktning ser på hinder för miljö-innovationsupptagning

Det är relativt stor variation mellan olika sektorer hur de bedömde de presenterade hindren.

Jordbrukssektorn skattade överlag hindren som allvarliga eller mycket allvarliga i större utsträckning. För företag inom jordbrukssektorn var utan tvivel osäker avkastning (ROI) det mest allvarliga hindret för miljöinnovationsupptagning. Avsaknad av finansiering, brist på utbildad personal, teknologi och information, osäker marknadsefterfrågan, teknologisk inlåsning samt att marknaden dominerades av etablerade aktörer rankades som likvärdigt allvarliga hinder därefter.

Företag inom vatten och renhållningssektorn, samt sektorn för mat och dryck, beskrev genomgående hindren som mindre allvarliga jämfört med jordbrukssektorn. Det hinder som uppfattas som störst var osäker efterfrågan. Detta hinder betraktades som dubbelt så allvarligt jämfört med, i princip, alla resterande 13 hinder. Osäkerhet tillgång till sub-ventioner var över huvud taget inte en faktor som skulle kunna utgöra ett hinder för denna industri. Respondenter inom byggbranschen skiljer sig från övriga sektorer genom att uppge brist på utbildad personal var ett något större hinder än osäker marknadsefterfrågan och osäker ROI.

Inom tillverkningsindustrin betraktades osäker avkastning (ROI) som det allvarligaste hindret, följt av osäker efterfrågan och brist på utbildad personal.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

ökande omsättning oförändrad omsättning minskande omsättning

Figur 3-8. Total sammanställning av hur svenska företag enligt sektor ser på hinder för miljöinnovationsupptagning

Överlag är det dock konsekvent mindre än 50 procent av respondenterna som var benägna att beskriva hindren som allvarliga eller mycket allvarliga.

Undantaget är osäker avkastning på investeringar (ROI) som cirka 70 procent av respon-denterna ansåg vara ett hinder förr miljöinnovationsupptag.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

jordbruk/fiske Bygg

Vatten- och renhållning Tillverkningsindustri Mat och dryck