År 2005 fanns 415 000 barn och ungdomar i Stockholms län. Samma år föddes 25 300 barn, den högsta siff-ran sedan 1992. Enligt prognosen kommer antalet barn 0-9 år att öka med knappt 23 000 barn och antalet unga 10-17 år att minska med knappt 13 000 fram till år 2009.
Mycket god hälsa i stort med några undantag Svenska barn har mycket god hälsa, sett interna-tionellt. Spädbarnsdödligheten som är bland de lägsta i världen fortsätter att minska. Allt fler barn överlever svåra sjukdomar tack vare bättre vård enligt länets Folkhälsorapport 2003. Däremot har svenska barn bland den högsta förekomsten av diabetes i världen, allergisjukdomar minskar inte som i andra länder, fetma fortsätter att öka och den psykisk ohälsan är fortfarande hög.26
Skador är den vanligaste dödsorsaken bland barn och ungdomar. Bland unga män är självmord den vanligaste dödsorsaken, bland unga kvinnor den näst vanligaste.27 Att leva i en storstadsregion på-verkar barnens välbefinnande. Det är t ex vanliga-re hos barn i de tvanliga-re storstadsområdena (Stock-holm, Göteborg, Malmö) än i övriga landet att ha svårt att sova och att vara trött i skolan. Ett gott humör är också något vanligare bland barn som bor utanför storstadsregionerna.28. Enlig en under-sökning29 av 15-åringar i nio kommuner/stadsdelar i länet var flickor och pojkar stillasittande efter skol-tid i genomsnitt 4,6 resp. 4,9 timmar per dag på vardagarna. Andelen överviktiga flickor och pojkar i länet var enligt samma undersökning 11,2 pro-cent resp. 14,5 propro-cent.
Barn och ungdomar lever under olika lev-nadsförhållanden
Andelen barn mellan 0–6 år som har kontakt med BVC har ständigt ökat sedan 2001. Under 2004 har 99,6 procent av 158 000 barn och deras föräld-rar haft kontakt med BVC. Av barn som föddes 2002 är 98 procent vaccinerade. Andelen barn som ammas vid sex månaders ålder ökar och lig-ger nu runt 80 procent.
De geografiska skillnaderna inom länet är fortfa-rande stora, t ex på Kungsholmen ammas 90 pro-cent av barnen vid sex månaders ålder medan an-delen i Rinkeby är 66 procent. Anan-delen barn som utsatts för tobaksrök i hemmet minskar men den är mycket hög i vissa områden.
26 MPA, Barnsjukvård, Årsrapport 2004
27 Självmordsprevention i skolan, Nationellt och Stock-holms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, 2005
28 Barn-ULF, Undersökning av levnadsförhållanden, SCB 2002-2004
29 COMPASS-studien, Sydvästra sjukvårdsområdet, 2002
I Rinkeby bor drygt 40 procent av barnen i hemmil-jö där någon vuxen röker. Genomsnittet för länet är knappt 15 procent.
Unga kvinnor i länet röker mer men dricker mindre än unga kvinnor i riket
Andelen flickor i länet som uppger att de röker dagligen ökar och uppgår idag till 16 procent.
Diagram 41: Andel elever i årskurs 9 som uppgett att de röker dagligen/nästan dagligen, flickor och pojkar, 1990-2005
0 4 8 12 16 20 24 28
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
år
procent
Pojkar (riket) Flickor (riket) Pojkar (länet) Flickor (länet)
Källa: CAN, Centrum för alkohol och narkotika
Alkoholkonsumtionen i riket i årskurs nio minskar sedan år 2000. I länet minskar alkoholkonsumtio-nen hos pojkar och ligger nu på samma nivå som hos flickor. I genomsnitt dricker en 15-åring i Stockholms län motsvarande en halvlitersburk starköl per vecka, enligt en enkät från CAN.
Diagram 42: Genomsnittliga årskonsumtionen i decili-ter alkohol 100 procent i årskurs 9, flickor och pojkar, 1990-2005
0 10 20 30 40 50 60
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
år
deciliter alkohol 100 procent
Pojkar (riket) Flickor (riket) Pojkar (länet) Flickor (länet)
Källa: CAN, Centrum för alkohol och narkotika
Drygt var tredje pojke och drygt var fjärde flicka uppger att de vet någon som kan ge eller sälja nar-kotika, samt har haft möjlighet att pröva narnar-kotika, enligt CAN. Andelen i länet är större än i riket. Nio procent av eleverna i årskurs nio uppger att de har prövat narkotika någon gång vilket är högre än i riket. Detta gäller både för pojkar och för flickor.
Diagram 43: Andel elever i årskurs 9 som uppgett att de någon gång prövat narkotika, flickor och pojkar, 1990-2005
0 2 4 6 8 10 12
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
år
procent Pojkar (riket)
Flickor (riket) Pojkar (länet) Flickor (länet)
Källa: CAN, Centrum för alkohol och narkotika
Några ytterligare livsstilsrelaterade riskfakto-rer
Sedan år 2000 har det skett en snabb ökning av elever som saknar betyg efter årskurs nio, särskilt bland flickor och bland elever med utländsk bak-grund i länet.30 Enligt Skolverkets data från 2005 var 10,5 procent av eleverna i länet inte behöriga till gymnasieskolan, och 25 procent hade inte upp-nått målen dvs. saknar betyg i minst ett ämne.
Övergång från gymnasium till universitet och hög-skola i länet har däremot ökat från 45 procent till 51 procent.31 Övergångsfrekvensen är högre för flickor än för pojkar.
Flickor under 19 år i Stockholms län har haft högst andel aborter i riket sedan mitten av 1980-talet, ca 20-30 aborter per 1 000 flickor.32 Mellan 1995 och 2002 har antalet ökat men data för 2003 och 2004 visar på att svag minskning, vilket kan var ett trendbrott.
30 Områdesdatabasen, övergångar 2003
31 Områdesdatabasen, övergångar 2001
32 Socialstyrelsens statistikdatabaser, 1987-2005
Stor ökning av öppen psykiatrisk vård för unga 15-19 år
Med undantag för primärvård och öppen psykiat-risk vård har alla former av vårdkonsumtion för barn och ungdomar i länet minskat under de se-naste tre åren, både totalt och per 1 000 invånare.
Ökningen i primärvården och i psykiatri kan bero på ökningen av den psykiska ohälsan hos ungdo-mar och/eller ökningen av vårdutbudet vid barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar.
Tabell 9: Antal besök per 1 000 invånare 0-19 år i psykiatri samt förändring, efter ålder, 2002-2005
Ålder 2002 2003 2004 2005 05/02 (%)
0-04 år 99 99 106 86 -12,5
05-09 år 274 273 277 250 -8,6 10-14 år 333 363 370 367 10,3 15-19 år 549 624 685 714 30,1 Alla 0-19 308 335 355 353 14,5
Källa: VAL-databasen
I högre tonåren är det fler flickor som söker vård på grund av psykiska problem och i yngre åldrar är det pojkar som är fler.
Depressiva symtom förekommer hos ca 10 pro-cent av eleverna i årskurs 9. Förekomsten för-dubblas hos flickor fram till 16-17-års ålder33. Några iakttagelser:
– Det finns en låg andel barn som ammas och hög andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet i socioekonomiskt svaga områden.
– Andelen flickor i länet som uppger att de röker dagligen ökar.
– En negativ utveckling av vissa livsstilsrelaterade riskfaktorer kan vara ett tecken på försämrat psy-kisk välbefinnande.
– Övervikt och fetma hos barn och ungdomar ökar.
– Vårdkonsumtionen av öppen psykiatrisk vård för unga 15-19 år ökar
33 DISA - Metod att förebygga psykisk ohälsa, Centrum för folkhälsa, 2002
Äldre
I Stockholms län bor 266 000 invånare över 65 år. Enligt Folkhälsorapporten 2002 har hälsan bland äldre för-bättrats under de senaste 20 åren. Medellivslängden har ökat, äldres rörelse- och synförmåga har blivit bättre och andelen som klarar sina dagliga sysslor har ökat. För majoriteten av äldre är ålderdomen en period av relativt god hälsa, relativt god ekonomi, en aktiv tid med goda kontakter med släkt och vänner. SCB:s under-sökningar av levnadsförhållanden visar att äldre i länet har bättre fysisk hälsa än i resten av riket. Andelen invånare över 65 år i länet år 2005 var 14,1 procent, mot 17 procent i riket. Enligt prognosen kommer antalet äldre att öka med 30 000 fram till 2009 och andelen i den totala befolkningen förväntas öka till 15 procent.
Äldre med utsatt hälsosituation
Kvinnorna lever längre, men männens medellivs-längd ökar snabbare. Äldre som är utrikesfödda, låginkomsttagare, äldre med stora omsorgsbehov och äldre anhörigvårdare har sämre hälsa än ge-nomsnittet. Kvinnornas hälsa försämras och de rapporterar i högre grad smärtor/besvär samt oro/nedstämdhet.34 Äldre 80-84 år med hög in-komst har bättre hälsa än äldre 65-69 år med låg inkomst. Äldre med låg inkomst konsumerar öp-penvård i mindre utsträckning än äldre med hög inkomst. Äldreomsorg är betydligt vanligare bland låginkomsttagare.35
Enligt behovsanalyser av äldres hälsa i länet är det trygga miljöer, social gemenskap och god kontinui-tet med hälso- och sjukvård som är avgörande för äldres hälsa och livskvalitet.
Förekomst av kroniska sjukdomar ökar med ål-dern. Enligt prognosen36 kommer antalet äldre med cancer, osteoporos (höftfraktur), hjärtinfarkt och stroke att öka. Förekomst av demens och psy-kiska sjukdomar hos äldre antas också öka. Ök-ningarna är ett resultat av både ökningen av anta-let äldre samt ökningen av sjukdomsriskerna.
Två av tre besök i primärvården görs av äldre Äldre över 65 år står för 34 procent av alla besök i öppenvården i länet under 2005.
Tabell 10: Antal och andel besök i öppenvården, per vårdgren och per vårdkategori, 65 år och äldre, 2005 Vårdgren Antal
besök (tusen)
Andel (pro-cent)
Antal lä-karbesök
(tusen)
Andel (pro-cent)
Primärvård 3 189 68 997 47
Somatisk
specialistvård 1 296 28 1 089 51
Geriatrik 143 3 23 1
Psykiatri 64 1 24 1
Övrigt 20 0 3 0
Totalt 4 711 100 2 137 100
Källa: VAL-databasen
34 Folkhälsoenkäten, 2002
35 Äldres hälsa och välbefinnande, ÄldreCentrum, 2001
36 Den framtida ohälsan, Centrum för folkhälsa, 2005:3
Äldre besökte vården 18 gånger under år 2005
Under år 2005 gjorde personer över 65 år i ge-nomsnitt 18 besök i öppenvården av dessa var 8 läkarbesök. Skillnaderna mellan kommuner-na/stadsdelarna i länet varierar från 11 besök i Ny-kvarn till 27 besök i Värmdö. Data är åldersstan-dardiserade vilket betyder att skillnaderna inte be-ror på patienternas ålder utan på andra faktorer som hälsotillstånd, vårdutbud etc. Vid jämförelser bör hänsyn tas till eventuell förekomst av avvikel-ser i registreringsrutinerna hos olika vårdgivare.37 Diagram 44: Antal besök i öppenvården per invånare över 65 år, per kommun/stadsdel och vårdnivå, efter länsdel, justerat för ålder, 2005
18,5 27,0 16,718,3 15,215,3 15,014,9 10,913,0
20,822,6 20,520,5 19,019,4 18,918,9 18,518,8 17,818,4 17,417,5 17,217,3 16,416,9 16,1
18,920,9 18,218,3 16,817,2 16,616,6 15,816,0 13,615,2 11,913,3
17,6
0 5 10 15 20 25 30
Värmdö NynäshamnSödertäljeHuddingeBotkyrkaHaningeNykvarnTyresöSalemNacka Maria-Gamla St.Spånga-TenstaEnskede-ÅrstaKatarina-SofiaHässelby-Väll.KungsholmenSkärholmenÖstermalmLiljeholmenSkarpnäckHägerstenNorrmalmBrommaRinkebyVantörFarstaEkeröÄlvsjöKista SundbybergÖsteråkerSolna Upplands VäsbyUpplands-BroSollentunaVallentunaDanderydVaxholmNorrtäljeSigtunaJärfällaLidingöTäby Länet
antal besök / inv över 65 år Närsjukvård Som. specialistvård Öppenvård totalt
Källa: VAL-databasen
37 Läs mer i kapitlet Förklaringar och begrepp
75 procent av vårdtillfällen av äldre sker i somatisk specialistvård
Äldre över 65 år står för över 40 procent av alla vårdtillfällen i slutenvården i länet år 2005. Under 2005 har personer över 65 år haft 434 vårdtillfällen per 1 000 invånare. Skillnaderna mellan kommu-nerna/stadsdelarna i länet varierar från 347 vård-tillfällen i Sigtuna till 539 i Rinkeby, räknat per 1 000 invånare. Data är åldersstandardiserade vil-ket betyder att skillnaderna inte beror på patienter-nas ålder utan på andra faktorer som hälsotill-stånd, vårdutbud etc. l diagram 45 visas antalet vårdtillfällen exkl. sjukhusansluten hemsjukvård.
Vid jämförelser bör hänsyn tas till avvikelser i regi-streringsrutinerna hos olika vårdgivare.
Diagram 45: Antal vårdtillfällen i slutenvården per 1000 invånare över 65 år, per kommun/stadsdel och vårdgren, efter länsdel, justerat för ålder, 2005
494
antal vårdtillfällen / inv över 65 år Somatisk specialistv. Geriatrik Psykiatri Övrig vård SV totalt
Källa: VAL-databasen
Multisjuka/multisviktande38 har största behov Det finns ca 5 000 multisjuka och ca 25 000 mul-tisviktande äldre i länet.39 Enligt Äldrecentrums rapport fungerar vården och omsorgen till multisju-ka äldre som bor kvar i egna hemmet i många av-seende dåligt, och bilden från tidigare granskning-ar består. Äldre behöver tillgång till sammanhållna vårdkedjor där bedömning, behandlingsåtgärder, omvårdnad och rehabilitering kan ske snabbt och i ett sammanhang, helst i eller nära hemmet. En effektiv och kvalitativ vård förutsätter inte bara ett lyckat samspel mellan primärvård, somatisk och psykiatrisk specialistvård, geriatrik, basal och avancerad hemsjukvård och rehab utan även samspel med kommunal vård och omsorg.40
Antalet vårdtillfällen per tusen invånare är nästan oförändrat sedan 2002 medan antalet besök per invånare i öppenvård har ökat. Hela ökningen kan tillskrivas närsjukvården. De förändringarna kan förklaras med att vårdtillfällena har blivit allt korta-re, och antalet särskilda boenden i kommunerna har minskat. Detta kan också betyda att patienter i hemsjukvården har allt större behov av täta vård-kontakter.
Tabell 11: Antal besök per invånare resp. antalet vårdtillfällen per 1 000 invånare i länet, 2002-2005 Vårdhändelse 2002
antal 2003 antal 2004
antal 2005
antal 05/04 i
pro-cent Besök i
närsjuk-vård /inv. 10,1 11,0 12,0 12,8 26 Besök i som.
spe-cialistvård /inv. 4,9 5,1 4,9 4,9 -2 Vtf i geriatrik
/1000 inv. 96 100 102 104 8
Vtf i som.
specia-listvård/ 1000 inv. 347 342 331 335 -3
Källa: VAL-databasen
Några iakttagelser:
– Antalet äldre 65-79 år ökar med 17 procent eller med 30 000 personer fram till år 2009.
– Förekomst av kroniska sjukdomar hos äldre kommer att öka.
– Skillnader i vårdkonsumtion mellan kommu-ner/stadsdelar som inte beror endast på skillnader i ålder är stora.
– Nedläggningarna av kommunala äldreboenden påverkar äldres totala behov av hälso- och sjuk-vårdsresurser.
– Registreringsrutinerna av öppenvård i allmänhet och hemsjukvård och vård i särskilda boenden i synnerhet är ojämna.
38 Definitioner finns i kapitlet Förklaringar och begrepp
39 ”Styckevis och delt”, Äldrecentrum, Rapport 19/2005
40 MPA, Äldrevård, Årsrapport 2004