Psykisk ohälsa i befolkningen i länet har haft en uppåtgående trend enligt flera studier. Enligt PART-studien, som beskriver länsinvånarnas psykiska ohälsa i slutet av 90-talet, uppfyllde 22 procent av alla vuxna personer i länet, eller 320 000 personer, kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Inget tyder på att trenden har vänt sedan dess. Enligt studien om Psykiatrisk vårdkonsumtion i Stockholms län 1998-2004 är det 6 procent av länets invånare över 18 år, eller 85 000 personer, som under år 2004 har haft kontakt med beroendevården och/eller den psykiatriska vården. Enligt en studie från år 2000 om husläkarmottagningarna i nordöstra delen av länet var det ca 6 procent av de vuxna patienter som besökt husläkare under ett år som fått en psykiatrisk diagnos.
Detta betyder att det finns ett stort gap mellan antalet invånare i behov av psykiatrisk behandling och antalet invånare som har haft kontakt med vården och fått psykiatrisk diagnos.
Psykisk ohälsa och riskfaktorer
Genetisk sårbarhet som riskfaktor visas vid schizo-freni, depression och ångesttillstånd. Hjärnskador före, under och efter förlossningen är också en riskfaktor. En uppväxt som kännetecknas av affek-tionslös kontroll, kärlekslöshet, otrygghet och sex-uella övergrepp och familjens dåliga ekonomi un-der uppväxtåren ökar risken för att utveckla psy-kisk ohälsa. Problem med etableringen i vuxenli-vet, som t ex att skaffa arbete och bostad, samt socialt stöd och negativa livshändelser s.k. stres-sorer bidrar till uppkomst av psykisk ohälsa eller sjukdom. 41
Riskfaktorerna för psykisk ohälsa/sjukdom är mångfacetterade och samverkar med varandra.
Eftersom vissa riskfaktorer har minskat och andra ökat under 1990-talet har förändringar i förekoms-ten inte varit lika stora för alla befolkningsgrupper.
De grupper i samhället som uppvisar nedsatt väl-befinnande är arbetslösa, förtidspensionerade, en-samboende och personer med ekonomiska pro-blem. Kvinnorna rapporterar lägre psykisk välbe-finnande än män. Det är unga vuxna, speciellt unga kvinnor, som rapporterar en snabb ökning av psykisk ohälsa. Självmord hos vuxna har minskat totalt sett sedan 1990 men inte hos unga 18-24 år.42
34 procent kvinnor och 24 procent män i lä-net har nedsatt psykiskt välbefinnande43 Rinkeby har störst andel både kvinnor och män med nedsatt psykiskt välbefinnande i länet. Skill-naderna mellan kön är minst i Katarina-Sofia. På Kungsholmen däremot är skillnaden störst, där är andelen kvinnor dubbelt så stor som andelen män.
41 Psykisk hälsa hos unga, Centrum för folkhälsa, 2004
42 Folkhälsan i Stockholms län, 2003
43 Frågor 33-44 i Folkhälsoenkäten 2002. Avser personer som har svarat negativt på 12 frågor om psykisk hälsa och trygghet
Diagram 46: Andel 18-84 år som uppger nedsatt psy-kiskt välbefinnande (procent), kvinnor och män, per kommun/stadsdel, efter länsdel, 2002
34
Källa: Folkhälsoenkät 2002
20 procent av personer med psykisk ohälsa får sina behov tillgodosedda
Endast drygt en tredjedel av de som var i behov av psykiatrisk vård har haft kontakt med vården enligt PART-studien från 2001. Efter behandlingen har endast hälften fått sina behov tillgodosedda. Del-tagarnas och de professionellas bedömningar sammanfaller.
Diagram 47: Kontakt med sjukvården, resp. tillgodo-sedda/ ej tillgodosedda behov, den professionella intervjuarens bedömning, 1998-2000
Ej kontakt/
Icke tillgodosedda
vårdbehov
Kontakt/
Tillgodosedda vårdbehov
Kontakt/ Icke tillgodosedda vårdbehov
Ej kontakt/
Tillgodosedda vårdbehov 18 %
18 %
4 % 60 %
Källa: PART-studien
5 procent av befolkningen har kontakt med allmänpsykiatrin och trenden är ökande 44 År 2004 hade 70 000 personer kontakt med öppen och 7 000 med sluten allmänpsykiatri. Antal per-soner i slutenvården minskade fram till 2002. Anta-let personer i öppenvård har ökat med 20 procent totalt och med 40 procent räknat per tusen invåna-re under perioden 1998-2004. Både i sluten och i öppenvård är det flest kvinnor som är patienter.
Ungas vårdkonsumtion följer sjukligheten. Unga kvinnors och mäns öppenvårdskontakter i allmän-psykiatrin har ökat med 69 procent och antalet da-gar i slutenvård ökade med 26 procent mellan åren 1998 – 2004.
Diagram 48: Förändringar i vårdkonsumtion av all-mänpsykiatri, per ålder, 1998-2004
32 50
29 42
177 273
53 56 49 49
223 220
0 50 100 150 200 250 300
18-24 år 25-44 år 18-24 år 25-44 år 18-24 år 25-44 år Patienter med kontakt
med psykiatri totalt
Patienter med kontakt med öppen psykiatri
Vårddagar i slutenvård
antal / 1000 inv
1998 2004
Källa: Centrum för folkhälsa
44 Psykiatrisk vårdkonsumtion i Stockholms län 1998-2004, Centrum för folkhälsa, 2005
Knappt 1 procent av befolkningen har kontakt med privatläkare med psykiatri som specialitet. Andelen kvinnor i kontakt med privata psykiatriker är högre än andelen män. Personer 45-64 år har högre an-tal kontakter än övriga åldersgrupper. Anan-talet pati-enter är oförändrat.
1,7 procent av männen vårdas i beroende-vården
Dubbelt så många män som kvinnor vårdas inom beroendevården. Till skillnad från den allmänpsy-kiatriska slutenvården ser man inte en minskning av patientantalet inom beroendevården sedan år 1998.
Den öppna beroendevården har ökat med 50 pro-cent totalt och med 100 propro-cent för de unga vuxna (18-24 år) under samma period.
Diagram 49 Antalet patienter i allmänpsykiatrin och beroendevården i länet, 1998-2004
0 2 4 6 8 10 12 14
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
antal pat. i beroendevården/1000 inv
0 10 20 30 40 50 60 70
antal pat. i allmenpsykiatrin/100 inv
Allmenpsykiatrin Beroendevården
Källa: Centrum för folkhälsa, 2005
Den akuta beroendeverksamheten i Stockholms län har noterat en kraftig ökning av antalet svåra fall av delirium tremens, skrumplever och buk-spottskörtelinflammation.45 Missbruk är den största diagnosgruppen bland män, och missbruk, de-pressioner och psykossjukdomar är vanligast bland kvinnor.46
Några iakttagelser:
– Kunskapen om gapet mellan andel invånare i behov av och andel invånare som får psykiatrisk behandling bör fördjupas.
– Psykisk ohälsa ökar hos unga. Levnadsvanor försämras hos unga kvinnor. Självmord hos unga män minskar inte.
– Stor ökning av antalet svåra fall av alkoholrelate-rade akuta tillstånd har rapporterats i beroende-vården.
– Öppen psykiatrisk vård, särskild för unga vuxna ökar.
45 MPA, Psykiatri, Årsrapport 2004
46 Psykiatrisk vårdkonsumtion i Stockholms län 1998-2004, Centrum för folkhälsa, 2005
Metod
Rapporten ger en helhetsbild av befolkningens be-hov i Stockholms län samt pekar på eventuella gap mellan tillgodosedda och icke tillgodosedda behov av hälso- och sjukvård.
Det viktigaste urvalskriteriet var att presentera data som är relevanta för beskrivningen av skillnader i befolkningsutveckling, befolkningens hälsa, lev-nadsförhållanden, levnadsvanor, upplevelser av och uppfattningar om hälso- och sjukvården, vård-utnyttjande och kostnader mellan ålders-, befolk-nings- eller behovsgrupper. Ytterligare krav ställs att data som visas utgår ifrån befolknings-, med-borgar- eller patientperspektiv och inte från exem-pelvis produktionsperspektiv.
Data i rapporten kommer från interna och externa databaser som Stockholms läns landsting vårdda-tabas, Folkhälsoenkäten, Vårdbarometern, Områ-desdatabasen och Socialstyrelsens statistikdata-baser, eller från statistiska och epidemiologiska rapporter från Statistiska centralbyrån, Regionpla-ne- och trafikkontoret, Centrum för folkhälsa, Me-dicinskt programarbete, Centrum för alkohol och narkotika, Äldrecentrum m fl.
Under sammanställningen har inga egna under-sökningar gjorts. Alla data som presenteras har hämtats från befintliga databaser eller från rappor-ter, undersökningar, enkäter eller annat offentligt material. En del resultat som redovisas i rapporten är hämtade från Folkhälsoenkäten 2002 eftersom nyare data saknas.
Datapresentationen är utformad för att visa föränd-ringar och skillnader mellan kön, åldersgrupper, geografiska områden, mellan invånare med svensk eller utländskt bakgrund eller mellan olika vårdgrenar.
Data som presenteras per länsdel, närsjukvårds-område eller kommun/stadsdel kommer från olika typer av källor. Vissa data visar faktiskt utnyttjande under en viss period, medan andra beskriver män-niskors uppfattning av sakers tillstånd. Ibland visas data som avser hela befolkningen och ibland data som baseras på ett statistiskt urval. Vid läsningen bör särskild uppmärksamhet tas till dessa faktorer.
Det är också viktigt att vid analysen ta hänsyn till befolkningsstorleken i länets kommuner/stadsdelar särskilt om data inte redovisas per tusen invånare.
Vid tolkningen av de geografiska skillnaderna i vårdkonsumtion och kostnader ska hänsyn tas till att data inte är köns- eller åldersstandardiserade i flertal tabeller och diagram.
Förklaringstexter om de viktigaste iakttagelserna står alltid före resp. tabell, diagram eller karta i kortfattad form. Oftast ges endast en beskrivning av förändringar eller skillnader och deras absoluta eller relativa omfattning. När viktiga resultat från rapporter eller slutsatser från vetenskapliga under-sökningar citeras finns alltid en hänvisning till källa.
Beskrivning av variabler och begrepp ges som fot-noter eller, när de tar mer plats, under sista kapitlet Förklaringar och begrepp.