Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv

(1)

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv

Avdelningen för befolkningsperspektiv

Mars 2006

(2)

Innehållsförteckning

Inledning 3

Sammanfattning 4

Befolkningen i länet 5

Levnadsförhållanden 8

Levnadsvanor 11

Befolkningens hälsa 13

Befolkningens syn på sjukvården 16

Konsumtion av hälso- och sjukvård 19

Kostnader för hälso- och sjukvård 22

Barn och ungdomar 24

Äldre 26

Psykisk ohälsa 28

Metod 30

Förklaringar och begrepp 31

__________________________________________________________________

Rapporten är sammanställd av Milan Knezevic, Avdelningen för befolkningsperspektiv.

Kapitlet Kostnader för hälso- och sjukvård har sammanställts av Michael Högberg, Närsjukvård norra länet.

Data från Folkhälsoenkäten 2002 och Vårdbarometern har tagits fram av Avdelningen för befolkningsperspektiv.

Data om vårdkonsumtionen i länet samt kartorna över länet har tagits fram av Avdelningen för Verksamhetsstyr- ning och uppföljning.

En referensgrupp har vid två tillfällen lämnat sina synpunkter på rapporten.

Vid sammanställningen har ett flertal medarbetare på Beställare Vård bidragit med synpunkter.

(3)

Inledning

En effektiv styrning av hälso- och sjukvården krä- ver beskrivningar och analyser av förhållanden som påverkar befolkningens behov av hälso- och sjukvård i dag och i framtiden.

Denna rapport är en sammanställning på länsnivå av olika uppgifter som enligt vår bedömning är viktiga för denna styrning. Utgångspunkten är ett befolkningsperspektiv. De områden som redovisas är demografisk utveckling, levnadsförhållanden, levnadsvanor, befolkningens hälsa, invånarnas syn på sjukvården, vårdkonsumtion samt kostnader.

För att kunna göra jämförelser mellan olika delar av länet är det mesta uppdelat på kommun- och stadsdelsnivå.

Vidare lämnas i tre separata avsnitt redovisningar för de tre prioriterade grupperna: barn och ungdomar, äldre samt psykisk ohälsa. I dessa avsnitt lämnas också några iakttagelser som inte gör an- språk på att vara heltäckande för den aktuella be- hovsgruppen, men ändå känns viktiga att framhål- la.

Sedan år 2002 har Beställare Vård årligen tagit fram en folder för varje kommun och stadsdel. År 2004 togs foldern Befolkningens hälsa och vård- behov i Stockholms stad fram med jämförelser mellan stadsdelarna. Den här rapporten är en vi- dareutveckling med beskrivning av befolkningens behov på länsnivå

Målgruppen för rapporten är framför allt politiker och tjänstemän i landstinget samt vårdgivare och samarbetspartners. Vår förhoppning är att innehål- let i rapporten ska kunna användas som underlag för diskussioner och beslut av framför allt inrikt- nings- och prioriteringskaraktär på olika nivåer i organisationen.

Leif Karnström Avdelningschef Avdelningen för befolkningsperspektiv Beställare Vård

(4)

Sammanfattning

Under de kommande fyra åren kommer invå- narnas behov av hälso- och sjukvård i Stock- holms län att öka. Förändringen beror främst på en hög demografisk ökning på ca 1,4 procent per år. De demografiska förändringarna är dock inte jämnt fördelade mellan kommunerna/stadsdelarna.

De yttre och mindre kommunerna får en hög ök- ning på 10-20 procent fram till 2009, medan inner- stadsdelarna får svagast ökning. Stockholms stad blir allt yngre medan kommunerna blir allt äldre, framförallt i södra länet. Mest ökar andelen äldre mellan 65-80 år.

Invånare med utländsk bakgrund bor oftare i socioekonomiskt svaga områden. Även i kommuner med en hög andel invånare med svensk bakgrund finns områden med en hög andel invånare med utländsk bakgrund. Levnadsförhållanden, lev- nadsvanor och hälsa för dessa grupper ligger under eller mycket under genomsnittet.

Både utbildnings- och inkomstnivå har ökat från en redan hög nivå, men skillnaderna mel- lan olika sociala grupper ökar. Inkomstklyftorna mellan områdena samt skillnaderna i utbildnings- nivå ökar. Invånare med hög utbildning och inkomst söker vård i högre utsträckning, medan in- vånare med låg utbildning och låg inkomst har sämre hälsa men lägre konsumtion av hälso- och sjukvård än genomsnittet. Den sista gruppen av- står oftare från att söka vård av ekonomiska skäl.

En negativ utveckling av levnadsvanor hos unga i allmänhet, och hos unga flickor i syn- nerhet kan noteras. Detta ökar behoven av före- byggande insatser och tillgången till psykiatrisk vård.

Medellivslängden ökar men fler upplever sämre hälsa. Den psykiska ohälsan ökar, mest hos yngre vuxna och hos kvinnor. Övervikt fortsätter att öka i alla åldrar. Enligt en prognos från länets Centrum för folkhälsa kommer antalet individer med dia- gnostiserad cancer, akut hjärtinfarkt, stroke, höft- fraktur samt psykos inkl schizofreni att öka. Skill- naderna i hälsa sett per kommun/stadsdel ökar också.

Invånarnas åsikter om hälso- och sjukvården i länet blir mer positiva. Störst förbättring har note- rats i telefontillgängligheten till husläkarmottag- ningarna och möjligheten att få information om sjukvården. Trots förbättringen finns vissa skillnader mellan kommuner/stadsdelar, åldersgrupper, svensk- och utländskt födda och mellan kvinnor och män i länet.

Antalet besök i öppenvården ökar och närsjuk- vården står för hela ökningen sedan år 2002.

Öppenvårdskonsumtionen per invånare varierar kraftigt mellan kommuner/stadsdelar. Förortskom- muner med yngre befolkning och längre avstånd till vårdgivarna har lägre antalet besök per invåna- re.

Antalet vårdtillfällen i slutenvården har ökat med 2,5 procent sedan 2002. Mest ökade geriat- risk slutenvård. Somatisk specialistvård står för över 80 procent av vårdtillfällena för alla ålders- grupper. Kommuner/stadsdelar med äldre befolkning och med närhet till akutsjukhus har högre antal vårdtillfällen räknat per 1 000 invånare.

Länets hälso- och sjukvård kostade förra året 35 miljarder kronor, eller 17 328 kronor per in- vånare. Spridningen i kostnader per invånare är stor mellan kommuner/stadsdelar, från 14 756 kronor till 20 914 kronor.

Våra barn är bland de friskaste i världen, men det finns indikatorer som pekar på försämring.

Konsumtionen av öppen psykiatrisk vård ökar snabbt. Förekomsten av allergi minskar inte och övervikt fortsätter öka.

Äldres hälsa har förbättrats under de senaste 20 åren och äldre i länet uppger bättre hälsa än äldre i resten av landet. Enligt prognosen kom- mer andelen äldre över 65 år att öka från drygt 14 procent till 15 procent fram till år 2009. Kvinnor lever längre men mäns medellivslängd ökar snabbare. Äldre kvinnor rapporterar i högre grad smär- tor/besvär samt oro/nedstämdhet. Under 2005 har äldre haft i genomsnitt 17,6 besök i öppenvården med en stor spridning mellan kommunerna/stadsdelarna från 11 till 27 besök per invånare.

Äldre över 65 år stod för över 40 procent av alla vårdtillfällen i slutenvården i länet för 2005.

Psykisk ohälsa och konsumtion av psykiatrisk vård ökar i länet. De grupper som oftare än andra uppvisar nedsatt välbefinnande är arbetslösa, för- tidspensionerade, ensamboende och personer med ekonomiska problem. Kvinnor rapporterar läg- re psykisk välbefinnande än män. Under år 2005 har över 80 000 personer haft kontakt med bero- endevården och/eller den psykiatriska vården och antalet ökar sedan år 1998. Detta bidrar till att antalet personer som inte har tillgodosedda behov av psykiatrisk vård minskar.

(5)

Befolkningen i länet

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård påverkas framförallt av dess storlek och ålderssammansättning.

Stockholms län är en tätt befolkad storstadsregion sett ur svenskt perspektiv. I länets 26 kommuner bodde i slutet av år 2005 knappt 1 900 000 invånare, vilket är 21 procent av Sveriges befolkning. Största kommunen är Stockholms stad som består av 18 stadsdelar med sammanlagt 770 000 invånare, näst störst är Huddinge med 81 000 invånare. Minsta kommun är Nykvarn med ca 8 000 invånare. Befolkningstillväxten för hela länet fram till 2009 förväntas bli drygt 26 000 invånare per år. Enligt prognosen består ökningen av ett födelseöver- skott på ca 10 000 personer, inrikes inflyttning på ca 10 500 personer och invandring från utlandet på ca 4 500 personer per år i genomsnitt.

Ytterområdena¹ ökar snabbast

Antalet invånare ökar fram till år 2009 i nästan alla kommuner/stadsdelar. Absolut största ökningen prognostiseras i Solna, ca 6 000 invånare. Procen- tuellt ökar Nykvarn snabbast, med drygt 20 procent.

Diagram 1: Antal invånare 2005 samt förändring fram till 2009, i antal resp. andel, per kommun/stadsdel, efter länsdel, prognos, basår 2004

5%

5%7%

3%

4%

3%

15%

13%

7%

0%

1%4%

6%

3%

4%9%

3%

4%

11%

2%

3%

7%

4%

5%

4%10%

5%

8%

6%4%

10%

7%

5%

2%

13%

15%

0%

21%

14%

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000

Huddinge Södertälje Nacka Botkyrka Haninge Tyresö Värmdö Nynäshamn Salem Nykvarn Maria-Gamla Stan Norrmalm Östermalm Bromma Hässelby-Vällingby Kungsholmen Enskede-Årsta Farsta Katarina-Sofia Skarpnäck Vantör Spånga-Tensta Liljeholmen Skärholmen Kista Hägersten Ekerö Älvsjö Rinkeby Järfälla Täby Solna Sollentuna Norrtälje Lidingö Upplands Väsby Österåker Sigtuna Sundbyberg Danderyd Vallentuna Upplands-Bro Vaxholm

antal Antal inv 2005 Förändring 2009 Förändring i %

Källa: RTK Områdesdatabasen

1 Läs mer om länets uppdelning under sista kapitel Förklar- ingar och begrepp

Sett över hela länet inträffar den största ökningen i norra länet. Enligt prognosen ökar antalet invånare med ca 40 000 personer eller med 7 procent.

Tabell 1: Antal invånare per länsdel, 2005 samt för- ändring i antal och i procent fram till 2009, prognos, basår 2004

Förändring

Länsdel 2005

antal 2009

antal antal % Norra länet 574 027 614 078 40 051 7,0 Sthlm/Ekerö 793 983 827 129 33 146 4,2 Södra länet 520 751 552 596 31 845 6,1 Länet totalt 1 888 762 1 993 802 105 040 5,6

80-talister och 40-talister ökar mest…

Skillnaderna i ökningen för olika åldrar är stora.

Mest ökar grupperna 16-29 resp. 62-74 år. Största minskningen förväntas för gruppen 10-15 år resp.

55-61 år.

Diagram 2: Antal kvinnor och män, efter ålder, 2005 samt förändring fram till 2009, prognos, basår 2004

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 ålder

20 000 kvinnor antal män 20 000 m 2005 m 2009 kv 2005 kv 2009

(6)

Stora skillnader i andelen äldre

Drygt 14 procent av alla invånare i länet är över 65 år och 4,5 procent är över 80 år.

Enligt SCB är andelen äldre över 65 år i riket 17 procent.

Den högsta andelen äldre över 65 år i länet har Farsta och Norrtälje, knappt 20 procent av befolkningen. Den lägsta andelen har Rinkeby och Kista, endast 6 procent resp. 9 procent.

Andelen äldre över 80 år är störst på Östermalm, 7,8 procent, och i Hägersten, 7,5 procent. Den lägsta andelen har Rinkeby, 1,3 procent, och Ny- kvarn, 2,1 procent.

Diagram 3: Andel invånare över 65 år per åldersgrupp och totalt, per kommun/stadsdel, efter länsdel, 2005, prognos, basår 2004

11,7 10,8 9,0 10,0 9,9 9,0 8,8 9,0 8,8 8,4 12,6 10,5 10,1 10,6 10,7 11,4 9,4 8,0 8,5 8,6 8,3 7,3 8,1 8,0 7,0 8,9 7,7 6,6 5,0 13,8 11,4 11,2 10,6 11,2 11,3 8,7 9,7 10,0 8,7 9,5 9,3 9,0 8,8 9,6

4,6 4,0 3,9

2,4 2,5 2,5 2,8

2,1 2,4 2,5

7,4 7,8 7,5

6,2 5,9 4,6 5,5 6,9

6,3 5,9 6,1 5,4

4,5 4,1 5,0

3,0 3,1 2,9

5,8 6,8 6,7 6,2

4,3 3,4 5,1

3,7 2,9 4,1

3,0 2,6 2,9 2,6 4,5

16,3 14,8 12,9 12,4 12,4 11,6 11,5 11,2 11,1 10,9

19,9 18,2 17,6 16,8 16,6 16,0 15,0 14,8 14,8 14,5 14,4 12,7 12,6 12,0 11,9 11,9 10,7 9,4 6,4

19,5 18,2 17,9 16,8 15,5 14,7 13,8 13,4 12,9 12,8 12,4 12,0 11,9 11,4

14,1

1,3

0 5 10 15 20 25

Nynäshamn Södertälje Nacka Tyresö Salem Haninge Huddinge Nykvarn Botkyrka Värmdö Farsta Östermalm Hägersten Vantör Hässelby-Vällingby Skärholmen Maria-Gamla Stan Enskede-Årsta Älvsjö Kungsholmen Bromma Skarpnäck Norrmalm Katarina-Sofia Liljeholmen Ekerö Spånga-Tensta Kista Rinkeby Norrtälje Lidingö Danderyd Solna Täby Järfälla Sundbyberg Sollentuna Sigtuna Vaxholm Upplands Väsby Österåker Vallentuna Upplands-Bro Länet

procent 65-79 80-w

Yngre äldre ökar snabbast

Tabell 2: Förändringen av antalet äldre, efter ålders- grupp, 2005-2009, prognos, basår 2004

Förändring

Ålder 2005

antal 2009

antal antal % 65-79 år 181 130 211 072 29 942 16,5 80-w år 85 094 85 428 334 0,4 65-w år 266 224 296 500 30 276 11,4

Antalet äldre över 65 år kommer att öka mest i de norra och södra delarna av länet. Den största ök- ningen prognostiseras för Haninge med knappt 2 100 äldre. I 5 stadsdelar i Stockholms stad kommer antalet äldre att minska, störst blir minskningen i Vantör, med 400 äldre.

Diagram 4: Antal invånare över 65 år 2005 samt för- ändring fram till 2009, per kommun/stadsdel, efter länsdel, 2005, prognos, basår 2004

144

167 161

125 188

94 365

626 867

1 419 1 073 910 329

589 1 218

1 689 1 750

689 1 725

413 751 459

-141 -286

708 -409

-375

514873

-193

294

1 330 1 690 1 554 975

340 404

469 1 132 815

1 119

2 089 1 627

-500 7500 15500

Södertälje Nacka Huddinge Botkyrka Haninge Tyresö Nynäshamn Värmdö Salem Nykvarn Östermalm Hässelby-Vällingby Maria-Gamla Stan Farsta Bromma Kungsholmen Norrmalm Enskede-Årsta Vantör Katarina-Sofia Hägersten Skarpnäck Skärholmen Liljeholmen Spånga-Tensta Älvsjö Ekerö Kista Rinkeby Norrtälje Solna Täby Järfälla Sollentuna Lidingö Danderyd Sigtuna Sundbyberg Upplands Väsby Österåker Vallentuna Upplands-Bro Vaxholm

antal 2005

Förändring fram till 2009

(7)

Majoriteten av de äldre är kvinnor

Andelen kvinnor ökar med stigande ålder. Av alla invånare över 65 år är 59 procent kvinnor och av alla invånare över 80 år är 67 procent kvinnor.

Diagram 5: Andel kvinnor resp. män i länet, per ålder, 2004

0 25 50 75 100

0 20 40 60 80 100 ålder

procent kvinnor män

Högre andel personer med utländsk bak- grund²än i riket

År 2004 hade 370 400 invånare i länet utländsk bakgrund vilket är drygt 19 procent av alla invånare i länet. Genomsnittet för riket var 13 procent.

Invandringen till länet minskar. Under 2004 utvand- rade ca 13 000 personer samtidigt som ca 17 000 personer med utländsk bakgrund invandrade till länet. Prognosen visar att invandringssaldot, ca 4- 5 000 personer per år, kommer att ligga på samma nivå fram till år 2009.³

2 Med begreppet utländsk bakgrund avses invånare folkbok- förda i Sverige som:

– har utländskt medborgarskap, eller – är svenska medborgare födda utomlands

3 Regionplane- och trafikkontoret, Befolkningsprognos 2005

I Botkyrka, Södertälje och Huddinge bor 20 procent av alla länets invånare med utländsk bakgrund. I 12 av länets totalt 43 kommuner/stadsdelar bor 50 procent av alla invånare med utländsk bakgrund.

Diagram 6: Andel invånare med utländsk bakgrund per kategori och totalt, per kommun/stadsdel, efter länsdel, 2004

36,1 27,4 23,2 19,8 17,4 14,7 14,6 12,4 11,2 11,1

65,5 48,6

41,4 38,8 29,0 21,1 20,3 19,5 18,1 17,3 15,6 14,8 14,8 14,5 14,0 13,6 12,9 12,5 9,0

22,5 21,8 21,3 21,2 20,3 19,6 17,8 14,1 14,0 13,9 11,8 11,6 9,3 9,3

19,8

0 25 50 75

Botkyrka Södertälje Huddinge Haninge Nacka Salem Tyresö Nykvarn Nynäshamn Värmdö Rinkeby Kista Skärholmen Spånga-Tensta Vantör Hässelby-Vällingby Farsta Skarpnäck Liljeholmen Enskede-Årsta Hägersten Älvsjö Östermalm Norrmalm Maria-Gamla Stan Kungsholmen Bromma Katarina-Sofia Ekerö Upplands Väsby Solna Sundbyberg Sigtuna Järfälla Upplands-Bro SollentunaTäby Lidingö Danderyd Österåker VallentunaVaxholm Norrtälje Länet

procent Utl. medb. födda i utlandet Utl. medb. födda i Sverige Sv. medb. födda i utlandet

(8)

Levnadsförhållanden

Mellan levnadsförhållanden och hälsa finns ett ömsesidigt samband. Personer som bor i socioekonomiskt svaga områden har i regel sämre hälsa och större vårdbehov. Att ha hög inkomst, hög utbildning eller att bo i trygga områden bidrar positivt till individens hälsa, samtidigt som personer med bra hälsa oftare kan uppnå högre inkomst, högre utbildning eller flytta till tryggare områden.

Utbildningsnivån är hög men ojämnt fördelad Sedan år 1990 har andelen invånare 25-64 år med låg⁴ utbildning minskat i länet, från 24 procent till 15 procent. År 2003 hade 43 procent av länets invåna- re någon form av eftergymnasial utbildning.

Lägst andel invånare med låg utbildning, t o m lägst i landet, har Danderyd, 5 procent. Den högsta andelen har Rinkeby, 41 procent. Var fjärde lågutbil- dad person i länet bor i kommunerna Botkyrka, Sö- dertälje, Huddinge och i Haninge. 35 procent av de lågutbildade är födda i utlandet.

Bild 1: Andel invånare 25-64 år med låg utbildning (procent), per kommun/stadsdel, 2003

4 Avser personer 25-64 år med högst förgymnasial utbildning dvs. med grund- eller folkskola.

Både medelinkomsterna och inkomstskillna- derna ökar

Medelinkomsten⁵ i länet har ökat med 57 procent mellan år 1991 och 2003. Om man tar hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex (22,4 procent) har den reala ökningen varit 28 procent. Samtidigt har inkomstskillnaderna mellan kommuner/stadsdelar ökat. Kungsholmen, Danderyd och Norrmalm har haft en real inkomstökning på 44 procent medan Kista och Skärholmen har haft endast 4 procent. Real medelinkomst i Rinkeby har t o m minskat med 1 procent.

Diagram 7: Utvecklingen av medelinkomst (i tkr) per inkomsttagare 16 år och äldre, per kommun/stadsdel, 1991-2003

340 292 281 276 273 258 257 250 229

271 219

234 238

262 232

234 222

245 230 217

234 229

243 236 215 206

213 222 218 219 217 195

204 182 169 167 187 186

211 198 194 191

229

193 177 172 163 163 158 158 156 156 154 153 152 149 148 148 148 147 147 146 145 144 142 142 142 141 141 140 140 140 139 137 137 135 133 133 132 132 132 132 131 130 122 89

146 108

0 50 100 150 200 250 300 350

Danderyd Lidingö Täby Östermalm Bromma Nacka Sollentuna Ekerö Järfälla Norrmalm Hässelby-Vällingby Tyresö Älvsjö Kungsholmen Salem Österåker Upplands Väsby Vaxholm Vallentuna Huddinge Värmdö Nykvarn Katarina-Sofia Maria-Gamla Stan Sigtuna Haninge Upplands-Bro Solna Hägersten Sundbyberg Enskede-Årsta Farsta Nynäshamn Vantör Skärholmen Kista Spånga-Tensta Botkyrka Liljeholmen Skarpnäck Södertälje Norrtälje Rinkeby Länet

tusental kr 1991 2003

5 Definitionen finns i kapitlet Förklaringar och begrepp.

Stockholms län

Stockholms stad

(9)

Kvinnornas medelinkomst har haft bättre utveckling än männens, men den är fortfarande mycket lägre.

Diagram 8: Utvecklingen av medelinkomst (i tkr) per inkomsttagare, 16 år och äldre, per kön, 1991-2003

67 72

0 20 40 60 80 100

1991 2003 år

procent kvinnor män

Svag ekonomi⁶ påverkar vårdutnyttjande ne- gativt

I den senaste Folkhälsoenkäten svarade drygt 18 procent av de tillfrågade att de varit tvungna att av- stå från att gå till tandläkare, sjukvården, eller att ta ut läkemedel på grund av svag ekonomi. Andelen varierar från 13 till 26 procent mellan olika närsjuk- vårdsområden.

Diagram 9: Andel invånare (procent) som uppger att de avstått från att gå till tandläkare, sjukvården eller att ta ut läkemedel p g av dålig ekonomi under de se- naste 12 månaderna, per närsjukvårdsområde, 2002

26 25 22 20 20 19 19 18 17 16 16 16 15 13

18

0 10 20 30

Järva Huddinge-Botkyrka Västra söderort Nordväst Östra söderort Syd Södermalm Sydost Nord Norrtälje Västerort/Ekerö Södertälje Norra innerstan Nordost Länet

procent Källa: Folkhälsoenkäten 2002

6Avser personer som svarat ja på frågan 66 ”Har du under de senaste 12 månaderna avstått från att gå till tandläkare, sjukvården eller att ta ut läkemedel på grund av ekonomi”.

Folkhälsoenkäten 2002.

Familjernas köpkraft⁷ påverkar barnens lev- nadsförhållanden

Barn som lever i hushåll som har svårt att klara sina löpande utgifter har i högre grad ont i magen, huvudvärk, sömnbesvär samt känner sig trötta i skolan⁸. Andelen barn som bor i familjer med låg köpkraft varierar mellan kommuner/stadsdelar, från 8 procent i Täby till 42 procent Rinkeby.

Andelen barn som bor i familjer med hög köpkraft varierar ännu mer, från 1 procent i Rinkeby till 54 procent i Danderyd.

I de 3 kommuner som har högst antal barn i familjer med låg köpkraft (Botkyrka, Södertälje och Hud- dinge) bor fler sådana barn än i de 18 kommuner/stadsdelar med lägst antal sådana barn.

Diagram 10: Andel barn (procent) som lever i familjer- na med låg köpkraft, per kommun/stadsdel, 2002

63 42 39 36 35 32 28 23 22 21 21 21 20 20 19 19 19 18 18 17 17 17 16 16 16 16 16 15 15 15 15 14 14 13 13 13 13 12 12 11 10 108 20

14 7 6 7 9 9 12 11 14 1410 16 18 12 1913 8 8 39

21 22 22 25

18 33 15 34

15 17 3019 28 30

18 24

19 41 40 54

15 24 41

20

1

0 20 40 60 80 100

Rinkeby Spånga-Tensta Kista Skärholmen BotkyrkaVantör Södertälje Farsta Skarpnäck SundbybergLiljeholmen Haninge Huddinge Enskede-Årsta Upplands-BroSolna Sigtuna Nynäshamn Norrtälje Östermalm Hässelby-VällingbyMaria-Gamla Stan Hägersten Katarina-Sofia Järfälla Kungsholmen Upplands Väsby Norrmalm Salem Tyresö Nacka Värmdö Älvsjö Sollentuna Vallentuna Vaxholm Österåker Lidingö Bromma Danderyd NykvarnEkerö Täby Länet

procent låg köpkraft medel köpkraft hög köpkraft

8 Barn-ULF, undersökningar om levnadsförhållanden, SCB

(10)

Var fjärde barn bor med ensamstående föräl- der

År 2003 bodde i länet 120 000 barn under 21 år med sin ensamstående mor eller far. Andelen barn som bor med ensamstående föräldrar varierar från 14 procent i Danderyd till 34 procent i Skarpnäck och i Vantör. Stadsdelarna i Stockholms stad har högst andel barn som bor med ensamstående mor eller far. Södra länet har lägst spridning mellan kommunerna.

Diagram 11: Antal barn 0-21 år som bor med ensam- stående förälder, per kommun/stadsdel, 2003

2525 2424 2323 2121 2121

34 3333 3232 3232 3030 2828 2627 2525 2021 18

3033 2626 2425 2022 2020 2020 17

25 14

34

0 10 20 30 40

HaningeTyresö NynäshamnSödertäljeHuddingeBotkyrkaNykvarnVärmdöSalemNacka SkarpnäckVantör Maria-Gamla StanSpånga-TenstaEnskede-ÅrstaKatarina-SofiaKungsholmenSkärholmenÖstermalmLiljeholmenHägerstenNorrmalmRinkebyFarstaKista Hässelby-VällingbyBrommaÄlvsjöEkerö SundbybergSolna Upplands VäsbyUpplands-BroSollentunaVallentunaÖsteråkerDanderydVaxholmNorrtäljeSigtunaJärfällaLidingöTäby Länet

procent Källa: RTK Områdesdatabasen

Ensamstående – den dominerande familjety- pen

Enligt befolkningsstatistiken finns drygt 1,4 miljoner invånare över 20 år i länet. Majoriteten av dem är ensamstående. Däremot är majoriteten av både kvinnor och män mellan 40-80 år gifta eller sam- manboende.

Det finns drygt 30 000 fler skilda kvinnor än män i länet, och skillnaderna mellan kön gäller alla åldrar.

Däremot finns det 40 000 fler ogifta män än kvin- nor.

Diagram 12: Antal invånare 20-w år, efter ålder och civilstånd, 2004

Ogifta Gifta

Skilda

Änka/Änkling

0 7000 14000 21000 28000 35000

20 30 40 50 60 70 80 90 100+

ålder

antal

Störst känsla av otrygghet i förorterna

Skärholmen, Kista och Vantör har en betydligt stör- re andel invånare som känner sig otrygga än genomsnittet, när de går ensamma i sitt bostadsom- råde när det är mörkt ute, enligt Folkhälsoenkäten.

Enligt Folkhälsoenkäten 2002 är det tre gånger fler kvinnor än män som känner sig otrygga.

Diagram 13: Andel invånare 18-84 år som känner sig otrygga i sitt bostadsområde (procent), per kom- mun/stadsdel, 2002

34 32 27 25 24 23 23 23 22 16 10 9 9 9 8 7 7 6 4

0 10 20 30 40

Skärholmen Kista Vantör Rinkeby Botkyrka Farsta Skarpnäck Hässelby-Vällingby Sundbyberg Länet Lidingö Norrtälje Täby Österåker Danderyd Nykvarn Värmdö Ekerö Vaxholm

procent Källa: Folkhälsoenkäten 2002

(11)

Levnadsvanor

Fysisk aktivitet, matvanor, sexualvanor, tobak, alkohol, narkotika och spelande påverkar vår hälsa, enligt de nationella folkhälsomålen. Under det senaste decenniet har rökvanorna förbättrats både i länet och i riket. Al- koholkonsumtionen ökar totalt, samtidigt som konsumtion av vin och öl ökar snabbare än konsumtion av sprit, enligt Systembolagets rapporter. Andelen överviktiga och feta i hela befolkningen ökar, samtidigt som andelen som regelbundet motionerar ökar.

Minskningen av andelen dagligrökare har stannat av

Rökning ökar risken för flera kroniska sjukdomar som cancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärt- och kärlsjukdomar etc.

Generellt sett är det fler som röker bland personer med kortare utbildning, ensamstående med barn, personer med utländsk bakgrund och förtidspen- sionärer enligt Folkhälsorapporten 2003 och enligt undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF).

I de flesta kommuner/stadsdelar är andelen kvinnor som röker högre än andelen män.

Diagram 14: Andel dagligrökare 18-84 år (procent), kvinnor och män, efter kommun/stadsdel och länsdel, 2002

23 21 21 21 21 20 17 17 16 14

22 21 20 19 18 18 17 16 16 16 16 16 15 15 14 12 12 11

22 21 20 20 20 19 19 19 17 16 16 15 13 11

19

18 16 16 13 12 19 16 14 14 14 37 21 20 15 14 22 18 16 18 14 14 16 14 17 18 15 13 12 11 16 17 15 17 18 18 13 16 14 13 13 9 16 8 15

26

0 10 20 30 40

Södertälje Botkyrka Haninge Nykvarn Tyresö Nynäshamn Salem Värmdö Huddinge Nacka Rinkeby Skärholmen Vantör Liljeholmen Enskede-Årsta Kista Maria-Gamla Stan Skarpnäck Farsta Hägersten Hässelby-Vällingby Katarina-Sofia Kungsholmen Norrmalm Spånga-Tensta Älvsjö Bromma Ekerö Östermalm Upplands-Bro Solna Sigtuna Sundbyberg Upplands Väsby Norrtälje Täby Österåker Vallentuna Järfälla Vaxholm Lidingö Sollentuna Danderyd Länet

procent Män Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkäten 2002

Andelens som röker i länet är något lägre än i riket…

Andelen dagligrökare fortsätter att minska både i länet och i riket. Diagrammet visar dock att utvecklingen har stannat av under senare år, framförallt för männen i länet.

Diagram 15: Andel dagligrökare i åldern 16–84 år (procent), i länet och i riket, 1980-2003

0 10 20 30 40

1980 1982

1984 1986

1988 1990

1992 1994

1996 1998

2000 2002

2003 år

procent

Kvinnor, riket (18,3%) Män, riket (16,7 %) Kvinnor, länet (18,2%) Män, länet (17,4 %)

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB

… och alkoholkonsumtion är högre än i riket Hög alkoholkonsumtion ökar risken för förtidig död på grund av skrumplever, inflammation i bukspott- körteln, skador, förgiftningar, psykiska sjukdomar, cancer etc.

Sedan mitten av 1990-talet ökar den totala alkohol- konsumtionen i landet. Beräkningar visar att alko- holkonsumtionen är högre i Stockholms län än i öv- riga landet och att detta gäller både män och kvin- nor i alla åldrar. Under de senaste sju åren har antalet personer som behandlas för alkohol- och/eller narkotikamissbruk inom Stockholms läns landsting ökat med 41 procent.⁹

I Stockholms län är tillgången till systembolagsbuti- ker mindre än i riket, i förhållande till befolkningen, medan antalet utskänkningsställen är betydligt hög- re. Såväl försäljningsdata som självrapporterade uppgifter visar på en kraftig ökning av konsumtionen under de senaste fem åren. Den uppskattade konsumtionen ligger för närvarande i Stockholms län runt 12 liter 100 procentig alkohol per person och år, och i riket totalt runt 10 liter per år.¹⁰

9 Folkhälsoguiden, Centrum för folkhälsa, SLL

10 Alkoholen i Stockholm, Centrum för folkhälsa, SLL

(12)

Den högsta andelen högkonsumenter¹¹bland kvin- nor finns i Liljeholmen, 11 procent, och den lägsta på Ekerö, 3 procent. Den högsta andelen högkon- sumenter bland män finns i Vantör, 26 procent, och den lägsta i Järfälla, Hässelby-Vällingby, Botkyrka och Huddinge, 12 procent.

Diagram 16: Andel som ofta dricker mycket alkohol (högkonsumenter) kvinnor och män, 18-84 år (pro- cent), per kommun/stadsdel, efter länsdel, 2002

19 18 17 1717 15 14 14 12 12

26 22 22 22 22 21 21 18 20 17 17 1617 16 16 15 15 13 12

19 19 19 18 18 1516 15 14 1414 13 13 12

15

5 7 7 6 5 9 5 4 6 5 7 98 8 7 119 9 5 10 7 7 8 6 6 8 3 8 7 6 7 7 95 4 8 8 5 5 6 4 7 7 7

0 10 20 30

Nacka Värmdö Tyresö Haninge Nynäshamn Södertälje Nykvarn Salem Huddinge Botkyrka Vantör Katarina-Sofia Enskede-Årsta Farsta Norrmalm Liljeholmen Rinkeby Skarpnäck Östermalm Maria-Gamla Stan Bromma Hägersten Kista Skärholmen Älvsjö Kungsholmen Ekerö Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Sundbyberg Upplands Väsby Österåker Solna Upplands-Bro Danderyd Norrtälje Sigtuna Sollentuna Täby Vaxholm Lidingö Vallentuna Järfälla Länet

procent Kvinnor Män

Fler har stillasittande fritid¹²

Fysisk aktivitet ökar livskvaliteten och känslan av välbefinnande. Fysisk aktivitet förebygger även en rad sjukdomar: hjärt- och kärlsjukdomar, vissa can- cerformer, typ 2 diabetes, benskörhet och övervikt.

Enligt Folkhälsorapporten 2002 motionerar en allt större andel av landets befolkning regelbundet medan invånarna i Stockholms län blir alltmer stillasittande både under arbetstid och under fritid.

12 Avser personer som har promenerat, cyklat eller rört på sig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan på fritiden under de senaste 12 månaderna. Fråga 18 i Folkhälsoenkä- ten 2002.

Enligt samma källa har andelen invånare som motionerar regelbundet inte ökat lika mycket som i resten av landet. Samtidigt ökade andelen invånare med stillasittande fritid vilket förstärker en negativ trend.

Andelen kvinnor och andelen män med stillsittande fritid skiljer sig relativt lite, sett per kommun/stadsdel.

Den lägsta andelen personer med stillasittande fritid har Östermalm och Norrmalm, den högsta Rin- keby och Skärholmen.

Diagram 17: Andel invånare (procent) med stillasit- tande fritid, kvinnor och män, per kommun/stadsdel, efter länsdel, 2002

18

0 10 20 30 40 50

Huddinge Södertälje BotkyrkaHaninge Salem Nacka VärmdöTyresö Nynäshamn Nykvarn Rinkeby SkärholmenKista Spånga-TenstaSkarpnäckFarsta Maria-Gamla StanHägerstenEkerö Hässelby-VällingbyEnskede-Årsta Älvsjö Vantör Bromma Liljeholmen Kungsholmen Katarina-SofiaÖstermalmNorrmalm Upplands Väsby SundbybergÖsteråkerJärfälla Solna Upplands-BroVallentunaSollentunaNorrtäljeSigtunaTäby Vaxholm DanderydLidingö SLL

procent

0 10 20 30 40 procent50

Män Kvinnor

(13)

Befolkningens hälsa

Enligt den senaste Folkhälsorapporten förbättras befolkningens hälsa både i länet och i riket. Andelen personer 16-84 år som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott är 79 procent i länet mot 73 procent i riket enligt SCB:s undersökning av levnadsförhållanden ULF, från år 2004. Dödligheten i cancersjukdomar och i hjärt- kärlsjukdomar minskar. Däremot ökar den psykiska ohälsan samt skillnaden i hälsa som ökar både mellan kön, socioekonomiska grupper och mellan olika områden i länet.

Medellivslängden ökar

Internationellt sett är medellivslängden i länet hög, 82,5 år för kvinnorna och 77,7 år för männen. Kvin- norna i länet lever i genomsnitt 4,8 år längre än männen. Skillnaden är minst i Salem, knappt 3 år, och störst i Vaxholm, drygt 7 år.

I genomsnitt lever kvinnor på Ekerö längst, 84,3 år, kortast i Sundbyberg, 81,1 år. Männen lever längst i Danderyd, 80,3 år, kortast i Kista, 75,7 år. Skillna- derna mellan den högsta och den lägsta medellivs- längden för kvinnor är 3,2 år och för män 4,6 år.

Tabell 18: Medellivslängd (antal år), per kom- mun/stadsdel, kvinnor och män, efter länsdel, 2001- 2003

83,083,0 82,482,983,183,6 81,581,682,182,4

83,884,3 81,982,082,182,682,883,083,2 81,481,781,782,182,082,282,282,382,382,5

83,583,783,783,884,0 81,982,182,382,582,983,183,883,9 81,1

82,5

78,880,2 77,978,5 77,677,8 77,377,4 76,877,2

79,479,6 78,378,3 78,078,1 77,677,7 77,377,6 77,077,2 76,976,9 76,076,3 75,875,9 75,7

79,780,3 79,479,6 78,878,9 78,478,6 78,078,2 76,777,2 75,876,6

77,7

70,0 75,0 80,0 85,0 90,0

Salem Tyresö Nacka Huddinge Nykvarn Värmdö Haninge Nynäshamn Botkyrka Södertälje Ekerö Östermalm Bromma Älvsjö Hässelby-Vällingby Spånga-Tensta Kungsholmen Norrmalm Enskede-Årsta Skärholmen Hägersten Vantör Farsta Katarina-Sofia Liljeholmen Maria-Gamla Stan Rinkeby Skarpnäck Kista Danderyd Täby Lidingö Sollentuna Österåker Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Järfälla Norrtälje Solna Vaxholm Sigtuna Sundbyberg Länet

antal Män Kvinnor

Källa: Regionplane- och trafikkontoret

Självskattad hälsa försämras

2 av 3 kvinnor och 3 av 4 män i länet bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott enligt Folk- hälsoenkäten. Kvinnorna i länet bedömer sin hälsa sämre än männen. Samtidigt ökar andelen som mår dåligt eller mycket dåligt.

Kvinnorna på Norrmalm bedömer sin hälsa högst och kvinnorna i Botkyrka lägst i länet. Männen på Östermalm bedömer sin hälsa högst och männen i Skärholmen lägst i länet.

Diagram 19: Andel som bedömer sitt nuvarande häl- sotillstånd som gott (procent), kvinnor och män, 18-84 år, per kommun/stadsdel, efter länsdel, 2002

73 73 72 73 71 71 68 67 69 66

79 75 83

80 77 75 7175 76 73 7376 71 70 69 61

6470 57

7982 80 76 73 73 72 74 73

74 66

73 72 66

73

73 71 71 69 69 67 66 66 60 56 77 77 75 75 73 71 71 70 69 69 68 67 67 64 63 61 60 59 57 76 75 74 74 72 72 70 69 67 66 66 65 64 60 67

0 25 50 75 100

Salem Nacka Värmdö Tyresö Nykvarn Huddinge Haninge Södertälje Nynäshamn Botkyrka Norrmalm Katarina-Sofia Östermalm KungsholmenBromma Liljeholmen Spånga-Tensta Maria-Gamla Stan Älvsjö Hässelby-Vällingby Ekerö Enskede-Årsta SkarpnäckHägerstenVantör Skärholmen Kista Farsta Rinkeby Täby Danderyd Lidingö Vaxholm Sollentuna Vallentuna Solna Järfälla Österåker Sigtuna Sundbyberg Upplands-Bro Upplands Väsby Norrtälje Länet

(14)

Varannan man och var tredje kvinna i länet är överviktig¹³

Lägst andel kvinnor med övervikt eller fetma har Kungsholmen, 20 procent, och högst Norrtälje, 48 procent.

Lägst andel män med övervikt eller fetma har Ös- termalm, 37 procent, och högst Rinkeby, 65 procent.

Diagram 20: Andel överviktiga och feta (procent), BMI≥25, 18-84 år, kvinnor och män, per kom- mun/stadsdel, efter länsdel, 2002

5656 58 57 5659 5556 50 56

53 5257 51 57 51

55 65 53 4648 424649 3944

40 3742

5960 55 5257 4649535557 46 44 50

47 51

44 43 4241 40 39 38 38 34 32 42 40 40 40 39 38 37 36 36 35 33 30 28 28 27 25 2121 20 48 44 43 42 38 36 35 35 34 33 30 29 25 25 34

0 25 50 75

Botkyrka Södertälje Nynäshamn Huddinge Nykvarn Haninge Salem Värmdö Tyresö Nacka Vantör Farsta Kista Skärholmen Hässelby-Vällingby Spånga-Tensta Rinkeby Ekerö Hägersten Älvsjö Enskede-Årsta Liljeholmen Bromma Skarpnäck Maria-Gamla Stan Katarina-Sofia Norrmalm Östermalm Kungsholmen Norrtälje Upplands Väsby Upplands Bro Sigtuna Järfälla Sundbyberg Vallentuna Vaxholm Sollentuna Österåker Solna Täby Danderyd Lidingö Länet

Enligt senaste undersökningen av levnadsförhål- landen (ULF) är andel överviktiga eller feta i länet lägre än i resten av landet. Undersökningen visar också att ökningen av andelen överviktiga har stannat av både i länet och i riket. Om det handlar om ett trendbrott återstår att se.

13 Body Mass Index är internationellt mått för övervikt: vikt (kg), dividerat med längd i kvadrat (m²). ≥25 övervikt, ≥ 30 fetma. WHO - Världshälsoorganisation

Diagram 21: Andel överviktiga och feta (procent), BMI≥25, kvinnor och män, 16-84 år, i länet och i riket, 1996-2004

Riket män

Riket kvinnor

Länet män 46,9 41,2

Länet kvinnor 30 25,4

20 30 40 50 60

1996-97 1998-99 2000-01 2002-03 2004 år

procent

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), SCB

Förekomsten av folksjukdomar kommer att öka

Enligt en prognos¹⁴ kommer antalet cancerfall per år att öka med cirka 90 procent för män och 47 procent för kvinnor fram till år 2030. Av ökningen med 90 procent för män beror 70 procent på för- ändringar i befolkningen och 20 procent på andra faktorer, som förändringar i riskfaktorer och bättre diagnostik. För kvinnor står förändringarna i befolkningen för 42 procent och förändringar i riskfaktorer och bättre diagnostik för 5 procent. När det gäller förändringar i risken att insjukna är det framför allt trenderna i prostatacancer för män och bröstcancer för kvinnor som har betydelse.

Antalet fall av hjärtinfarkter per år beräknas öka med 153 procent för män och 105 procent för kvin- nor fram till år 2030. Också för denna sjukdom står förändringarna i befolkningen för en stor del, nämli- gen 82 procent för män och 47 procent för kvinnor.

Den återstående delen av ökningen beror på en förväntad uppgång av risken att drabbas av hjärtin- farkt, bl.a. på grund av en förändrad livsstil.

För höftfrakturer beräknas en kraftig ökning av antalet fall fram till år 2030, en ökning med 118 procent för män och 65 procent för kvinnor. Även här beror ökningen till största delen på den demografiska utvecklingen.

14 Ur ”Den framtida hälsan”, en projektion av sjukligheten i Stockholms län och riket för några stora sjukdomsgrupper fram till år 2030, Centrum för folkhälsa, 2005