Barn som varande barn som projekt

Änggård (2009) har i sin undersökning kring barn i förskola med utomhusprofil använt sig av begreppen barn som varande och barn som projekt. Hon hänvisar till Halldén (1992) när hon beskriver dessa sätt att se på barn. I synen på barnet som varande råder en ”tids nog”- inställning gällande barns utveckling och mognad och både Markström (2007) och Änggård menar att denna syn korresponderar med tankar om barns naturliga utveckling. Den vuxnes roll i denna barnsyn ses som att vara barnet till hands och inte planera för mycket. I projektsynen ses barnet som en bärare av framtiden och den vuxnes roll blir att planera barnets utveckling. Här betonas även i högre grad vad barnet behöver som vuxen än vad det behöver för att ha det bra just nu och det ses som viktigt att barnets förmågor och utveckling ska både styras och stödjas. I Änggårds undersökning beskrivs synen på barnet som varande som den mest framträdande. Änggård menar dock att de båda synsätten inte är renodlade från varandra och att även tankar om barnet som projekt framträdde i hennes undersökning. Med utgångspunkt i att

32

varandesynen hör ihop med idéer om barns naturliga utveckling skulle det vara rimligt att anta att tankar om att barnet som projekt, vars utveckling styrs av en vuxens agenda, kan liknas med idéer om barns normala och önskvärda utveckling.

6.4.1 Vad framstår för I Ur och Skur?

Mycket av vad som beskrivs för I Ur och Skur gällande barn korresponderar med resultaten från Änggårds (2009) undersökning. De båda synsätten är för I Ur och Skur inte renodlade från varandra och barnens vistelse i naturen ska leda till mål som responderar mot både en syn på barn som varande och som projekt. Dessa egenskaper kretsar, som så mycket annat för I Ur och Skur kring vistelsen i naturen. Synen på barn som projekt går att känna igen i vad som för i I Ur och Skur kan ses som en framtidstro på barnen. Det beskrivs att barnen ska tillägna sig kunskaper om naturen på flera sätt och att detta ska leda till att barnen kan agera på samhälls- och världsnivå för hållbar utveckling och miljömedvetenhet. För individen ska pedagogiken även befästa vissa värden som det uttrycks som önskvärt att barnen tar till sig och har med sig på sikt. Dessa värden yttrar sig i form av välmående som en effekt av en hälsosam livsstil och färre sjukdomar genom ett intresse för vistelse i naturen. Pedagogiken beskrivs också erbjuda gynnsamma effekter för barnens senare skolgång i form av att barnens vistelse utomhus ska leda till bättre förmåga att fokusera inomhus. Det uttrycks även som mål att barns erfarenheter ska befästa kunskaper i kroppen som leder till bestående fakta och förståelse. Dessa tankar om barns utveckling kan beskrivas som en del av en agenda från I Ur och Skurs sida att på sikt skapa individer som fungerar bättre i skola och som vuxna fungerar som hälsosamma och miljömedvetna. Dessa ideal är på förhand angivna som positiva för barn att utveckla och nämns som mål med verksamheten och relateras till forskning som presenteras på Friluftsfrämjandets hemsida. Tankarna leds då till föreställningar om normala barn där det finns uppfattningar om hur barnen ska utvecklas optimalt kopplat till verksamhetens kultur, vilket skulle kunna höra samman med en syn på barn som projekt.

Det finns dock på Friluftsfrämjandets hemsida mycket som överensstämmer med en syn på barn som varande. Vikt läggs vid verksamhetens mål att se till att barnen mår bra i naturen här och nu, vilket beskrivs som ett kriterium för att pedagogiken ska fungera. De gynnsamma effekter som friluftslivet har för barns välmående och som barnet förväntas ta med sig in i vuxenlivet beskrivs som viktiga för barn även i nuet. Starka,

33

friska och rörliga barn framstår som ett slagord för I Ur och Skur och kan sägas kopplat till tankar om barns naturliga utveckling, föreställningar om kopplingen mellan natur och barn, samt naturens effekter för barnens välmående. Det uttrycks som önskvärt och hälsosamt för barnen att vara aktiva i naturen och pedagogiken ger barnen direkta förutsättningar för det. Barnens förmåga att fokusera bättre inomhus nämns som en effekt av pedagogiken som kan kopplas till synen på barnet som varande då det ska hjälpa barnen när verksamheten inte sker utomhus.

En syn på barn som projekt och barn som varande verkar existera parallellt. Mycket av vad som beskrivs angående barn som projekt framstår som goda bieffekter som tar fasta på att barnen befinner sig i en pedagogik som fokuserar på att de ska må bra här och nu. Denna tanke gör sig tydlig i resonemang där det beskrivs som önskvärt att barnen har ett aktivt friluftsliv för att främja deras hälsa och välmående och att det ses som positivt att barnen tar detta med sig in i vuxenlivet. Dock så existerar projektsynen troligtvis även utanför denna tanke när det beskrivs att barnen ska utvecklas till att bli ansvariga vuxna som verkar för en hållbar miljö. Det verkar troligt att barnen utsätts för sådana värderingar även under pedagogiken men det kan knappast ligga förväntningar på att barnen ska införliva detta i samhället och världen. En syn på barn som varande verkar vara den mest framträdande. Vissa mål på Friluftsfrämjandets hemsida kan ses som direkt relaterade till en projektsyn. Ofta går dess mål dock att förstå som en önskad bieffekt som denna pedagogik ska ha på barnen där barnens omedelbara lärande och välmående trots allt står i fokus.