Här kommer studiens resultat och innebörd diskuteras. Undersökningens olika delar kommer att kritiseras, förslag på vidare forskning ges och betydelsen av studien utifrån ett perspektiv på yrkesrelevans tas upp.
7.1 Svensk barnkultur
Det kompetenta barnet var ett begrepp som vi som studenter kom i kontakt med i början på förskollärarutbildningen med start hösten 2011. Vi fick se en video av ett enträget litet barn som kämpade med att behålla ärtan som det avsåg att äta på skeden, och till slut efter ungefär en minut lyckades med att äta upp den. Bjervås (2003) påpekar att begreppet fungerar som en hyllning till barnen i förskolan och denna tanke går att känna igen även på förskollärarutbildningen. Begreppet det kompetenta barnet fungerar nästintill som ett mantra när man beskriver i barnen och fungerar i en ny förskollärarutbildning som ett redskap för att utmana gamla tankesätt i en verksamhet som präglas av sociala, kulturella, politiska och historiska krafter (Axelsson och Qvarsebo 2010). Synen på barn och barndom har förändrats och begreppet ges vad som nästan kan förstås som en rebellisk innebörd. Barn är inte längre tomma kärl som ska fyllas med kunskap, de kan själva vara delaktiga och ta ansvar för sitt kunskapande. Faran kan dock bli att fokus skiftas ifrån vad idén om ett kompetent barn kan innebära och hur det bör påverka verksamheten till att bara vara en hyllning till barnen.
I vad som skulle kunna förstås som en subjektivt skapad bild av kompetenta barn beskrevs begreppet som att höra samman med de kunskapsmål som uppges för I Ur och Skur, vilka kretsar kring naturen. Det har tidigare beskrivits hur naturen ges en stark innebörd i Sverige och tankar om hur barn och natur hör samman ligger till stor del som grund för förskolans verksamhet. Synen på barnet som natur och naturens betydelse för barn kan på många håll även kännas igen i svensk barnkultur. I Astrid Lindgrens verk som kan beskrivas som ikoniska för svensk barnkultur beskrivs Pippi Långstrump, en rätt så egendomlig flicka som lever ensam och står i kontrast till de mer lydiga och ”normala” Tommy och Annika. Barnen i Bullerbyn och Vi på Saltkråkan kretsar kring barn som lever idylliska liv i vacker svensk natur. Naturen blir något som fortfarande ges en romantisk innebörd i förskolor. Det ses som positivt att barn är ute och leker och
37
förskolor och dess avdelningar ges ofta namn som anspelar på naturen. Naturens vikt betonas även i läroplanen (2010) där det beskrivs att verksamheten ska lägga vikt vid miljöfrågor. I förskolor görs detta genom till exempel skräpplockardagar. Dessa arrangeras av Håll Sverige Rent, från vilka förskolor och skolor kan tilldelas grön flagg genom att använda sig av hållbar utveckling i sitt pedagogiska uppdrag samt i sin dagliga verksamhet. Miljöfrågan beskrivs ibland som en av vår tids största utmaningar. Ofta när den diskuteras så talas det om vilken värld vi vill lämna över till våra barn och barnbarn. Det skulle kunna förstås som att i hotet mot miljön ges barnen återigen en romantisk och symbolisk innebörd. Detta går att känna igen i tankar om hur barn framstår både som varanden och som projekt för I Ur och Skur. Naturen är till stor del barnens arena och barnen måste även verka för att bevara den för nästa generations skull.
Begreppen det kompetenta barnet och det naturliga barnet skulle kunna ses som rotade i svensk förskolas kultur och det är inte underligt att de framträder tydligt på Friluftsfrämjandets hemsida. Vad gäller naturens betydelse för barn så bekräftar denna studie föreställningen om hur dessa två hör samman. Utifrån Änggårds undersökningar och det som förmedlas via Friluftsfrämjandets hemsida så skulle barnen i dessa verksamheter nästan kunna liknas med moderna superbarn som fångar kärnan i traditionell svensk barnkultur och nyare fenomen angående pedagogisk omsorg av barn, gällande synen på barn som kompetenta och som skapare av kunskap och kultur. Utomhusverksamheten är något som får stor betydelse när det ställs gentemot en alltmer urbaniserad och institutionaliserad värld. Den fångar svensk kultur och barnen ses inte bara kompetenta individer som vistas i deras naturliga miljö, de blir kompetenta bärare av framtiden när det talas om global uppvärmning och att minska sina ekologiska fotspår.
7.2 Resultat och vidare forskning
7.2.1 Metod
Resultatet av denna undersökning har varit begränsad till att undersöka förekomsten av de dimensioner som valts. Det skulle kunna påstås att valet av dimensioner verkar för att direkt begränsa undersökningen. Möjliga perspektiv utelämnas i förmån för andra och det blir viktigt att dimensionerna som valts är relevanta för syftet. Inom ramen för
38
detta arbete kan dock begränsandet vara en god sak som bidrar till att fokusera undersökningen. I analysen har det uppstått perspektiv där de motsatta synerna på barn inte var renodlade, utan existerar parallellt och ger upphov till paradoxer. Dessa frågor skulle dock kunna grävas djupare i och skulle kunna förstås som en väg in för att utveckla denna undersökning. Det är dock möjligt att dessa frågor som uppstod gör resultatet otydligt, att analysen skulle kunna ha utvecklats genom en kompletterande form av metod och att resultatet kan kritiseras. Bergström & Boréus (2012) talar om den dolda läroplanen som ett exempel för hur läroplanens ideal och mål ibland kan framstå som falska när de ställs mot en empirisk verklighet. Likaså skulle vad som beskrivs om I Ur och Skur på Friluftsfrämjandets hemsida kunna förstås som att inte nödvändigtvis representativt för vad som förespråkas i praktiken. Att denna studie har visat på paradoxer kan förstås som intressant men resultatet hade kunnat belysas eller problematiseras ytterligare genom att komplettera studien med observationer eller kvalitativa intervjuer.
7.2.2 Material
Informationen som presenteras på Friluftsfrämjandets hemsida är omfattande och representativ för I Ur och Skur men tjänar syftet att få verksamheten att framstå som gynnsam för barnen. Genom dem kan man även få information om var I Ur och Skur förskolor finns för både föräldrar och de som önskar jobba inom I Ur och Skur. De driver uppenbart en agenda där de försöker få I Ur och Skur att framstå i god dager och är troligen selektiva i den forskning och information de väljer att presentera. Vad som presenteras är dock knappast radikalt och det som presenteras stämmer till stor del överens med de uppfattningar som presenteras i Änggårds (2009) undersökning.
7.2.3Tidigare forskning
Den forskning som presenterats har varit tänkt att förstås som ett underlag som ska ge läsaren en inblick i nutida forskning och föreställningar om barn. De begrepp som användes i analysen togs upp i kapitlet tidigare forskning och markerades för att man redan här skulle kunna få en bakgrund till vad som skulle tas upp i analys och diskussion. Då I Ur och Skur är en verksamhet som kännetecknas av uteverksamhet kan det ses som relevant att en bakgrund i tidigare forskning ges till hur naturen har kommit att prägla den svenska barndomen. Dock så blir denna studie till viss del avhängig
39
resultat från tidigare forskning då dimensioner valts som går att relatera till etablerade begrepp. Andra dimensioner eller analysverktyg skulle kunna leda till en större frihet i vad som väljs att belysas och den information som ges i tidigare forskning hade då fått reflektera detta.
7.2.4 Vidare forskning
Denna undersökning har nått vissa resultat som framstår som paradoxala, gällande vilken syn på barn som är framträdande inom I Ur och Skur. Detta skulle kunna förstås som problematiskt men öppnar också för fortsatta studier där frågor som uppstår kan belysas och undersökas vidare. Det kan vara värt att påpeka återigen att en kombination av olika undersökningsmetoder skulle kunna ge resultatet en högre relevans där en mer kritisk ställning till vad som presenteras på Friluftsfrämjandets hemsida kan antas, genom till exempel empirisk data. Då skulle troligtvis vissa frågetecken kunna redas ut och en tydligare bild av vilken barnsyn som framstår för I Ur och Skur presenteras.
7.3 Önskvärdhet och barnsyn
Förskolan är en arena som är rotad i svensk kultur och historia där numera en majoritet av Sveriges barn i förskoleålder går. Att förskolan är rotad i olika historiska och sociala sammanhang skulle kunna innebära att det ofta finns uppfattningar som kan beskrivas som att de ”sitter i väggarna”, vilka kan vara svåra att bryta sig fri ifrån. Vilken barnsyn man har kommer ge direkta konsekvenser för arbetet med barnen men Markström (2007) menar att föreställningar kring barnen kan vara ett känsligt ämne. Vilken barnsyn man har kommer kunna ge direkta konsekvenser för vad som ses som dåligt respektive bra eller önskvärt. Önskvärdhet gällande barn kan förstås som ett farligt begrepp, speciellt med tanke på läroplanens fokus på att det är verksamheten som ska utvärderas, inte barnen och att förskolan ska se till alla barns behov. Det kan därför vara viktigt att man reflekterar kring dessa frågor och att man vågar utmana de föreställningar som råder. När det skapas ideala bilder av hur barn bör vara vilket är svårt att undvika då barndom är rotat i kulturella, sociala och historiska förhållanden så skulle detta kunna leda till exkludering och diskriminering av barn. Detta är troligt om man utgår ifrån att när det finns önskvärda drag gällande barn så finns det även icke önskvärda drag. För denna undersökning har en idé om vad som framträder som önskvärda barn utlästs. Denna idé står paradoxalt nog i direkt motsats till en syn på barn
40
som naturliga, vilken betonar barns individuella utveckling och frihet från normer, vilket var framstående i analysen. Som pedagog och verksam i förskola är detta därför viktigt att vara medveten om. Utifrån att olika pedagogiker betonar olika mål och ideal så är det återigen svårt att komma ifrån tankar om att barn som ofta förväntas fungera som aktörer i dessa miljöer kan bete sig mer eller mindre önskvärt. Bilden av önskvärda barn kommer alltså se olika ut beroende på miljö och sammanhang. Barnsyn måste alltså alltid ifrågasättas för att kunna synliggöra verksamheten och utmana föreställningar som verkar för att begränsa och diskriminera barnen.
7.4 Slutsats
Barnet i I Ur och Skur befinner sig i en arena som fångar kärnan i svensk barnkultur. Det skapar ett sammanhang där olika föreställningar om barn samverkar, i vissa fall paradoxala och skapar en gemensam bild av vad som kan beskrivas som önskvärda barn. Önskvärdhet gällande barn inom I Ur och Skur innefattar intresse för naturen här och nu vilket ska leda till ett livslångt lärande och intresse för naturen. Barns kompetenser kan förstås som värderade i relation till naturen och en riktning tas för barnens utveckling kopplat till naturen som kan förstås som både naturlig och normativ. Vissa frågor väcks av denna undersökning men det kan konstateras att det är viktigt att man som verksam i förskola reflekterar kring sina egna föreställningar och normer angående barnsyn och önskvärdhet.
41