5. Analys
5.7. Barnen
Slutligen några ord om de som egentligen är huvudpersonerna - barnen. Barn lär sig snabbt vad som uppskattas av de vuxna, och vad som inte gör det. De vet vad som passar sig att göra öppet och offentligt och vad man gömmer undan. En av informanterna säger, med sorg, att ingen av de vuxna, varken hon själv eller pedagogerna, avdramatiserade amningen. Bara hennes barn gjorde det. Hon konstaterar:
- Ibland lär man sig av sina barn.
118 Lunneblad (2006), s 178.
Sammanfattning
Bakgrund: i Sverige ammas 16 % av barnen vid ett års ålder. En del kvinnor har amningen kvar
när barnen börjar på förskola och några fortsätter att amma i flera år till. I Sverige är normen att amma de första månaderna men avsluta amningen senast vid ett års ålder. Medan kvinnor som ammar kortare tid än normen på senare år erhållit ett visst erkännande för sin utsatta situation är det fortfarande accepterat att öppet kritisera fortsatt amning.
Syftet med föreliggande undersökning var att öka kunskapen om hur mammor till förskolebarn
som ammas upplever bemötandet av förskolans pedagoger, förutsatt att de vet om att barnen ammas.
Metod: Kvalitativa intervjuer med 10 kvinnor som nu ammade eller under de senaste fem åren
hade ammat barn under tiden de gick på förskola. Kvalitativ innehållsanalys där intervjuerna delades upp i meningsbärande enheter som fick etiketter, koder, och sorterades i underkategorier och kategorier utifrån sitt manifesta innehåll. Innehållet tolkades också utifrån sitt latenta innehåll och sorterades därvid in i två teman, inkludering och exkludering, inspirerade av Iris Marion Youngs begrepp.
Resultat: Innehållet i intervjuerna delades in i fyra kategorier:
• Om amning i förskolepraktiken tog upp kvinnornas känslor kring amningen, om hur de förhåll sig till amningsnormen, vad de berättade om amning på förskolan, och vad de berättade om sina barn. De flesta informanterna ammade/hade ammat sina barn i samband med hämtningen; inne på avdelningen, i hallen eller utanför förskolans område. • Förhållande till pedagogerna handlar om informanternas upplevelse av tillit och
bristande tillit, samt av bekräftelse och ifrågasättande. De flesta informanterna kände stort förtroende för pedagogerna men en del pedagoger kunde framstå som alltför toleranta för att barnen var ledsna.
• Bemötande av pedagogerna handlar om i vilken utsträckning informanterna har bemötts med öppenhet eller tystnad, fått uppmuntran och kritik. Det vanligaste
bemötandet var tystnad. Varken pedagogerna eller informanterna pratade om amningen. En enda informant nämner en pedagog som spontant nämnde amning som alternativ när hon frågade om barnets matvanor på kvällen. Att olika familjer har olika vanor för godisätande kunde man prata om, men inte amning. Informanter hade upplevt både uppmuntran och kritik samt att amningen gjordes till problemet.
• Upplevelse av sin situation. Samtliga informanter kunde känna sig utsatta i sin amning och annorlundahet och de valde två vitt skilda strategier att handskas med detta. En del
var mycket förtegna om amningen för omvärlden och andra tog medvetet plats och förväntade sig att omgivningen gillade läget.
Analys. För informanterna är amningen något trevligt och givande de har tillsammans med
sina barn - som av majoritetssamhället uppfattas som tabu och omgärdas av fördomar. Att få kritik för amningen kan vara känsligare än att exempelvis få kritik för uppfostringsfrågor. Snarare än kritik mötte kvinnorna i förskolan tystnad – amning gjordes osynlig. Härvid bemöts kvinnor som ammar förskolebarn på ett liknande sätt i utbildningssystemet som homosexuella skolungdomar – de förtigs eller bejakas i vart fall inte. Iris Marion Young har definierat olika aspekter på förtryck som kan vara invävda i strukturer och normer i ett samhälle. En aspekt är kulturell dominans som innebär att man blir osynliggjord och stereotypiserad, något som drabbar ammande mammor och deras barn.
Amning kunde få skulden för problem med inskolning, mat eller sömn eller informanterna befarade att om något i förskolevistelsen inte hade fungerat så hade amningen utmålats som problemet. Det kan passas in i diskurser om ”barn idag” som egoistiska och ”föräldrar idag” som oförmögna att sätta gränser och jämföras med hur lärare kan koppla enskilda elevers problem till deras etniska tillhörighet.
Flera informanter beskriver sig själva som mer känsliga för sina barns gråt än pedagogerna. Psykologisk och neurobiologisk forskning bekräftar att ett lyhört bemötande är avgörande för barns utveckling. I ett mångkulturellt samhälle är det också av stor vikt att inse att det inte finns obestridliga objektiva sanningar och att man snabbt kan kolla upp uppgifter via internet. Eftersom amning av barn över året så sällan syns så kan det vara chockerande första gången man ser ett större barn ligga vid sin mammas bröst. Men om synen på amning av större barn normaliseras kan en integration amning av förskolebarn i samhället ske.
Hur man reagerar på barns starka känslomässiga uttryck kan ha att göra med hur vi själva behandlades som små. Det här är något som man också kan behöva prata öppet om i arbetslaget eller med handledning.
Mer forskning behövs om olika aspekter på mångfald i förskolan och för att ytterligare belysa ammande mor-barn-pars utsatta situation.
Referenser
Amma vidare (2011 a) Nu är det dags. Blogginlägg av Kim, 15 mars 2011,
http://ammavidare.blogspot.se/2011/03/nu-ar-det-dags.html (121210).
Amma vidare (2011 b): Är ammade barn inte välkomna på dagis? Blogginlägg av Cecilia, 11 maj 2011, http://ammavidare.blogspot.se/2011/05/ar-ammade-barn-inte-valkomna-pa-dagis.html
(121210).
Amningshjälpen: Långtidsamning.
http://www.amningshjalpen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=199:langtids
amning&catid=3&Itemid=4 (121208.)
Bartholdsson Åsa (2010): Den vänliga maktutövningens regim – om normalitet och makt i skolan. Stockholm: Liber.
Baxter J (2009): ”Content analysis.” Elsevier Ltd.
Broberg Malin, Hagström Birthe & Broberg Anders (2012): Anknytning i förskolan. Vikten av
trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och kultur.
Dettwyler Katherine A (1995 a): “A Time to Wean: The Hominid Blueprint for the Natural Age of Weaning in Modern human Populations.” Ur Stuart-Macadam Patricia & Dettwyler Katherine (red): Breastfeeding – Biocultural perspecitves. New York: Aldine de Gruyter.
Dettwyler Katherine A (1995 b): ”Beauty and the Breast: the Cultural Context of Breastfeeding in the United States.” Ur Stuart-Macadam Patricia & Dettwyler Katherine (red): Breastfeeding –
Biocultural perspecitves. New York: Aldine de Gruyter.
Britton John R, Britton Helen L, Gronwaldt Virginia (2006): ”Breastfeeding, Sensitivity, and Attachment.” Ur Pediatrics 2006;118;e1436
Fildes Valerie (1995): ”The Culture and Biology of Breastfeeding: An Historical Review of Western Europe.” Ur Stuart-Macadam Patricia & Dettwyler Katherine (red): Breastfeeding –
Biocultural perspecitves. New York: Aldine de Gruyter.
Flacking Renée (2007): Breastfeeding and Becoming a Mother. Influences and Experiences of mothers of
Preterm Infants. Doktorsavhandling, Uppsala universitet.
Gerhardt Sue (2007): Kärlekens roll. Hur känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna. Översättning: Margareta Norlin. Stockholm: Karneval förlag.
Gerle Elisabeth (2004): ”Mångkulturalismens dilemma.” Ur Sahlberg Lillemor (red.): Gemensam
värdegrund i mångfaldens demokrati. Integrationsverkets rapportserie 2004:06. Norrköping:
Graneheim U.H. & Lundman B. (2004): ”Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.” Nurse Education Today (2004) 24, 105-112..
Gribble Karleen (2008): ”Long-term breastfeeding: Changing attitudes and overcoming challenges.” Publicerad i Breastfeeding Review 2008;16 (1): 5-15. Jag har dock fått artikeln som manuskript direkt från författaren.
Gribble Karleen (2009): ’As good as chocolate’ nad ’better than ice cream’. How toddlers and older children experience breastfeeding. Ur Early Child Development and CareVol. 179, No. 8, December 2009, 1067–1082
Gruber Sabine (2008): När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber.
Hazelius, Kim (2010): Standardmjölk – om amningslängd och normalitet. C-uppsats, Institutionen för kulturvetenskaper – Avdelningen för etnologi Lunds universitet. Helsing Elisabet & Häggkvist Anna-Pia (2008): Amming – til deg som vil amme. Bergen: Fagbokforlaget.
Holmström Agneta (2004): ”Därför orsakar amning inte karies”. Ur Amningsnytt 2 2004. HomO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (2006): Öppna! Om
skolans ansvar att främja elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning. Stockholm:
Diskrimineringsombudsmannen. http://www.do.se/Documents/material-gamla- ombudsman/Oppna_def.pdf
Högskolan Dalarna: Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna.
Jensen Elsebeth & Jensen Helle (2008): Professionellt föräldrasamarbete. Översättning: Annika Claesdotter. Stockholm: Liber AB.
Knyckare Emma (2012) ”Är tuttsug enda receptet?” Ur radioprogrammet Tankesmedjan, SR P3 21 maj 2012.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3718&grupp=15980&artikel=5115829
(121231).
Kvale Steinar & Brinkman Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lahdenperä Pirjo (2010): ”Mångfald som interkulturell utmaning.” Ur Lahdenperä Pirjo & Lorentz Hans (red.): Möten i mångfaldens skola. Lund: Studentlitteratur.
Lifmark David (2010): Emotioner och värdegrundsarbete. Om lärare, fostran och elever i en mångkulturell
Liliequist Marianne (1991): Nybyggarbarn. Barnuppfostran bland nybyggare i Frostvikens, Vilhelmina och
Tärna socknar. Doktorsavhandling, Umeå universitet.
Lorentz Hans (2009): Skolan som mångkulturell arbetsplats. Att tillämpa interkulturell pedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Lunneblad Johannes (2006): Förskolan och mångfalden. En etnografisk studie på en förskola i ett
multietniskt område. Göteborg: Göteborgs universitet. Acta universitatis gothoburgensis. Göteborg
studies in educational sciences 247.
Lunneblad Johannes (2009): Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Luxford Yvonne (årtal ej angivet) Was the Tooth Fairy breastfed? The Politics of Infant Tooth Decay. Doktorsavhandling, University of New South Wales.
Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund (2001): Lärares yrkesetik.
Markström Ann-Marie (2005): Förskolan som normaliseringspraktik – en etnografisk studie. Doktorsavhandling, Linköpings universitet.
Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se.www.bibproxy.du.se/lang/delkultur?i_h_word=subkultur (121208.)
Ohrlander Kajsa (1992): I barnens och nationens intresse. Socialliberal reformpolitik 1903-1930. Doktorsavhandling. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.
Oskarsson Signe (2012): ”Ammande mamma väcker debatt i USA.” Ur Dagens Nyheter 11 maj 2012, http://www.dn.se/nyheter/varlden/ammande-mamma-vacker-debatt-i-usa (121210). Rahm Tomas & Wall Gunlög (1990): Föräldrasamtal i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Sagogrynet (2011): Att amma vidare, efter inskolning. Blogginlägg av Sagogrynet, 11 december 2011. http://sagogrynet.wordpress.com/2011/12/12/att-amma-vidare-efter-inskolning/
(121210).
Sagogrynet (2012): Bröstmjölk skyddar mot karies. Blogginlägg av Sagogrynet, 17 oktober 2012. http://sagogrynet.wordpress.com/2012/10/17/brostmjolk-skyddar-mot-karies-2/
Skolverket (2005): Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. Skolverkets allmänna råd 2005. Skolverket (2010): Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010.
Socialstyrelsen (2012): Amning och föräldrars rökvanor. Barn födda 2010. Sveriges officiella statistik. Svensson Kristin (2005): ”Amning och psyke.” Ur Sjögren Berit (red.) Psykosocial obstetrik. Lund: Studentlitteratur.
Tallberg Broman Ingegerd (2009): ”Från föräldrars ensamrätt till föräldrars delaktighet. Om förskolan som aktör för förändrade relationer mellan familj och samhälle.” Ur Markström A-M,
Simonsson M, Söderlind J & Änggård E (red.): Barn, barndom och föräldraskap. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Unicef (2012): Infant and young child feeding. http://www.childinfo.org/breastfeeding_iycf.php (121230.)
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (121230.)
Viksten Elin (2012): ”2012- året då vi fick nog.” Tidningsartikel, TT Spektra, publicerad bland annat i Trelleborgs Allehanda 27 december 2012.
Young Iris Marion (2000): Inclusion and Democracy. New York: Oxford University Press. Young Iris Marion (2009): Att kasta tjejkast. Texter om feminism och rättvisa. Översättning: Tommy Bengtsson och Stefan Helgesson. Stockholm: Atlas.
Øksnes Maria (2011): Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Översättning: Annika Claesdotter. Stockholm: Liber.
Bilaga 1
Förfrågan om deltagande i intervjuundersökning
Ammar du eller har du ammat barn som går i förskola? Kan du tänka dig att bli intervjuad?
Mitt examensarbete på lärarutbildningen på Högskolan Dalarna kommer att handla om hur mammor till ammade förskolebarn upplever bemötandet av förskolans personal. Därför vill jag göra intervjuer med kvinnor som nu eller någon gång under de senaste fem åren har ammat minst ett barn under tiden det varit inskrivet på förskola. Du behöver inte ha ammat i förskolans lokaler, men barnets pedagoger ska ha känt till att barnet ammades.
Vi träffas på en tid och plats som passar dig. Intervjun kommer att ta cirka en timme. Av praktiska skäl vänder jag mig främst till intervjupersoner i Skåne och i andra hand i Stockholm- /Uppsalaområdet. Intervjumaterialet behandlas konfidentiellt.
Om det passar in på dig och du är intresserad – skicka ett mejl till v10maola@du.se där du kort presenterar dig själv och ditt (dina) ammade barn, var ni bor och kontaktuppgifter.
Bilaga 2
Information om intervjustudie om mammor till ammade
förskolebarn
Som examensarbete på lärarprogrammet har jag valt att ta reda på mer om hur mammor till förskolebarn som ammas upplever sin situation. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Syftet med undersökningen
Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur mammor till ammade förskolebarn upplever bemötandet av förskolans personal.
Studiens resultat kan bidra till att sätta ljuset på en känslig och outforskad fråga som berör etiska problemställningar om mångfald och tolerans i interaktionen mellan förskolans personal och ammande mammor (och indirekt barnen själva). Projektet kan bidra till förståelse för ammande mammors och deras barns situation och därmed till utvecklingen av förskollärares yrkesverksamhet och kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet.
Även personer som sysslar med amningsrådgivning och i sin verksamhet möter ammande mor-‐barn-‐par kan ha nytta av resultatet i studien.
Praktiskt genomförande
Datainsamling kommer att ske med hjälp av djupintervjuer av 6-‐8 kvinnor som nu eller de senaste fem åren har haft minst ett barn som ammats efter att det börjat på förskolan. Just du ombeds att delta i undersökningen eftersom du har anmält ditt intresse via sjalbarn.se/Facebook/Amningsbloggen och jag tror att du kan ha värdefulla erfarenheter att dela med dig av.
Jag vill gärna träffa dig för en intervju någon gång under tiden 22 oktober – 18 november. Intervjun kommer att ta cirka en timme i anspråk och handla om din och ditt barns amning, hur du själv upplever den och vilka reaktioner, positiva, neutrala och negativa, som ni har fått från omgivningen.
Databearbetning och konfidentialitet
Materialet kommer att behandlas konfidentiellt. Intervjuerna spelas in med mp3-‐spelare och förs över till dator. Ljudfilerna kommer bara jag själv att höra och de kommer att
förstöras när examensarbetet är klart. Intervjuerna kommer att skrivas ut i sin helhet. Intervjumaterialet kommer att förvaras lösenordsskyddat och avidentifieras.
Alla intervjupersoner samt platser och personer som intervjupersonerna eller jag själv som forskare nämner under intervjun kommer att förses med fingerade namn.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna inom ämnet Pedagogiskt arbete. Du erbjuds att läsa och godkänna eventuella citat i uppsatsen innan den lämnas in.
Undersökningen är forskningsetiskt granskad av Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna vid dess sammanträde 2012-‐10-‐25.
Övrigt
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvarig:
Marit Olanders, 0410-‐294 42 eller 0709-‐16 74 82, v10maola@du.se Klagstorp den 1 november 2012
……….. Marit Olanders Student 0410-‐294 42 eller 0709-‐16 74 82, v10maola@du.se ………
Sara Irisdotter Aldenmyr Handledare 023-‐77 88 51, sia@du.se
Bilaga 3 Frågor Om mamman Namn Ålder Utbildning Yrke/sysselsättning Bostadsort Antal barn
Antal barn du ammat, & hur länge
Nuvarande eller tidigare medlemskap i Amningshjälpen Hjälpmamma/aktiv/passiv/före detta medlem?
Med i annan organisation/nätverk som stöttar amning?
Om barn intervjustudien gäller
Ålder Kön
Beskriv kort din amningsrelation med detta/dessa barn över tiden
Om känslor för amningen
Hur känner du för att amma ”fortfarande”?/kände du för att amma ”så länge”? Utveckla!
När du först började amma, hur länge trodde du då du skulle hålla på?
Finns det någon tidigare amningsrelation som har påverkat hur du ser på amning av detta barn?
Nuvarande amningsrelation/sista året/tiden ni ammade
Hur ofta ammar ditt barn nu/under förskoletiden? I vilka situationer?
Tider på dygnet? Omständigheter?
Hur ”berättar” ditt barn att det vill amma?
Hur länge tror du att du ska amma detta barn/har du ammat detta barn? Om du har slutat, hur länge ammade ni?
Hur tror du amningsavslutet kommer att gå till?/hur gick det till? Varför tror du ni slutar?
Har du någonsin ”förhandlat” med ditt barn om amning, hur ofta, var? Pratar ditt barn spontant om amning?
Har barnet napp/övergångsobjekt?
Barnets vistelse på förskola
Hur delade du och din partner upp föräldraledigheten med detta barn? Hur ammade du under din partners föräldraledighet?
När började barnet på förskola?
Har det gått på samma förskola hela tiden, eller bytt? Om ja, varför?
Inskolning på förskola, när och av vem? Hur gick den?
Vilka tider går barnet på förskola nu?/medan det ammade? Vem brukar lämna och hämta?
Hur uppfattar du att barnet trivs på förskolan nu? Ge exempel!
Sover barnet på förskolan?/har det sovit? Hur går det?/hur gick det?
Förskolans personal, ditt barn och er amning
Hur är din relation med förskolans personal i största allmänhet?
I utvecklingssamtal och dagliga samtal – tycker du förskolans personal beskriver ditt barn på ett sätt som stämmer med din uppfattning om barnet?
Om nej – hur?
Vem vet om att ni ammar?
Hur tror du dessa personer känner inför det?
Hur kommer det sig att personalen vet om er amning?
Finns det någon på förskolan som du har undanhållit dig att berätta om er amning för?
Har du ammat på förskolan? Om ja, beskriv omständigheterna Om nej, varför?
Finns det någon som du drar dig att amma inför på förskolan?
Hur upplever du förskolans personals attityd till er amning? Positiv- neutral-negativ?
Ge exempel på situationer
Har du känt dig uppmuntrad i din amning av förskolans personal? Har du känt dig motarbetad?
Hur/varför?