"Amningen känns så skör på ett annat vis" : Hur kvinnor som ammar förskolebarn upplever bemötandet av förskolans pedagoger.

Full text

(1)Examensarbete Avancerad nivå ”Amningen känns så skör på ett annat vis” Hur kvinnor som ammar förskolebarn upplever bemötandet av förskolornas pedagoger. How women who breastfeed preschool children experience being treated by preschool teachers.. Författare: Marit Olanders Handledare: Sara Irisdotter Aldenmyr Examinator: Torsten Blomkvist Termin: HT 2012 Program: Lärarprogrammet Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete Poäng: 15 hp. Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden Tel 023-77 80 00 .

(2) . Abstract The aim of this study was to visualize in a pluralistic perspective how mothers of breastfed preschool children experience being treated by preschool teachers. Method: Qualitative interviews with 10 mothers and qualitative content analysis. The mothers experienced breastfeeding was surrounded by slience at preschool. The mothers were met with silence, felt vulnerable and did not want to be subject to criticizm. To the best of our knowledge, this is the first investigation on this subject.. . Key words: breastfeeding, preschool, teachers, attitude, vulnerability, sile nce.. Författaren ammar sin son, 3 år och 10 månader. Foto: Jeppa Olanders. . 2 .

(3) . Innehåll 1. Inledning …………………………………………………………………. 5 1.1. Bakgrund …………………………………………………………….…. 5 1.2 Syfte och frågeställningar ……………………………………….……… 6 1.3. Litteraturgenomgång ……………………………………...…………… 7 1.3.1. Kulturell mångfald ……………………………………………………… 7 1.3.2. Fortsatt amning i kulturell och historisk kontext …...……………………. 8 1.3.3. Forskning om fortsatt amning ……..……...……………………………... 8 1.3.4. Föräldrars möte med förskolan …………………………………………. 9 1.3.5. Hallen – mellan privat och offentligt …………………………………… 11 2. Teoretiska utgångspunkter för ett mångfaldsperspektiv ………...…...…12 2.1. Identitetsskapande och grupptillhörighet ………………….…………. 12 2.2. Osynlighet …………………………………………………...………….. 12 2.3. Förtryck som strukturellt fenomen ……………………………………. 13 2.4. Intern exkludering ………………………...…………………………… 13 3. Metod ……………………………………………..……………………… 15 3.1. Rekrytering av informanter ……………………………………………. 15 3.2. Forskningsetiska överväganden ……………………………….……….16 3.3. Om informanterna och intervjuerna ……………………………...…… 17 3.3.1. Presentation av informanterna och barnen i studien ……….…………… 17 3.3.2. Intervjuerna ………………………….………………………………… 18 3.5. Kvalitativ innehållsanalys ……………………………………………… 18 3.5.1. Trovärdighet …………………………………………………………… 21 3.4. Metoddiskussion …………………………………………………….… 22 4. Resultat …………………………………………………………….........… 23 4.1. Om amning i förskolepraktiken ……………………………………..… 23 4.1.1. Identitetsskapande ………………………………………………..…..… 23 4.1.2. Hämtning ……………………………………………………….......…... 24 4.2. Förhållandet till pedagogerna ………………………………..…………25 4.3. Tystnad dominerar bemötandet ………………………………….…… 26 4.4. Upplevelser av utsatthet och frimodighet……………………...……… 29 5. Analys ………………………………………………………..…………… 31 5.1. Amning är skört …………………………………………………...…… 31 5.2. Amning är osynligt ……………………………………………..……… 33 . 3 .

(4) 5.3. Amning görs till problemet ………………………………….………… 34 5.4. Skillnader i synsätt och kunskap ……………………………………… 36 5.5. Amning i gränszonen ……………………………………………..…… 38 5.6. Undersökningens resultat i förskolans praktik ……………….……… 38 5.6.1. Göra det osynliga synligt ………………………………………..……… 38 5.6.2. Det egna bagagets betydelse …………………………………...……..… 39 5.6.3. Att ange tonen i relationen ………….………………….…………….… 39 5.6.4. Framtida forskning …………………………………….……….……… 41 5.7. Barnen …………………………………………………….………….… 41 Sammanfattning ……………………………………………………………. 42 Referenser ……………………………………………………..…………… 44 Bilagor. . 4 .

(5) . 1. Inledning 1.1. Bakgrund I Sverige ammas 16 % av alla barn vid ett års ålder.1 En del kvinnor fortsätter att amma sina barn i ytterligare flera år, kanske genom hela förskoletiden. Det finns ingen officiell ”övre gräns” för hur länge amning är lämpligt. Att fortsätta amma efter ettårsdagen rekommenderas av svenska myndigheter. WHO rekommenderar att barn över hela världen ammas i två år eller längre.2 Amning efter ettårsdagen är emellertid omgärdat av fördomar och myter. Det är vanligt att föräldrar måste försvara sig mot den negativa inställningen mot amning eller ”ammar i garderoben” för att slippa stå till svars.3 När tidskriften Time våren 2012 på omslaget till sin amerikanska upplaga publicerade ett foto på en kvinna som ammade en treåring väckte det starka reaktioner, inte minst av avsky. Trots att den svenska utgåvan av Time hade ett helt annat omslag väckte det liv i debatten om ”långtidsamning” även här. 4 Amning efter spädbarnsstadiet är så normbrytande att man öppet kan driva med de ammade barnen i media. I radioprogrammet Tankesmedjan häcklades och förlöjligades större barn som ammades. Barnen kallades för morsgrisar och påstods bli så mobbade att de ville skjuta sig själva i huvudet.5 Allt fler barn börjar allt tidigare i förskolan, vilket har lett till att man nu talar om den institutionaliserade barndomen.6 I varje årgång barn som börjar i förskolan kan man räkna med att det finns barn som ammas, och att några kommer att fortsätta med det i flera år till. Läroplanen för förskolan framhåller betydelsen av tolerans och mångfald och verksamheten ska syfta till att utveckla barnens förmåga till “öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt”.7 Arbetslaget ska ” visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer”.8 Socialstyrelsen (2012), s 26. Socialstyrelsen (2012), s 14. 3 Hazelius (2010), s 32. 4 Oskarsson (2012). 5 Knyckare (2012). 6 Øksnes, (2011), s 10 7 Skolverket (2010), s 4 8 Skolverket (2010), s 13 1 2. . 5 .

(6) . År 2011 bildades nätverket Amma vidare för att lyfta fram och synliggöra amning efter spädbarnstiden.9 På Amma vidares blogg berättar Cecilia om inskolningen av ett av sina barn på förskola. Förskolechefen säger att man måste sluta amma före inskolningen, för annars blir bindningen (mellan mor och barn) för stark. ”Kränkt är ett ord det gått inflation i, men det var just så jag kände mig. Utpekad, utsatt, ovälkommen, förolämpad och illa berörd”, skriver Cecilia.10 Bloggaren Sagogrynet på bloggen med samma namn påpekar att förskolan borde välkomna amning eftersom ammade barn är mindre infektionskänsliga. Hon berättar också om hur hon själv fick mjölkstockning under inskolningen och hur hon var välkommen till förskolan en stund mitt under dotterns vistelsetid för att amma så att mjölkstockningen skulle släppa. ”Det var inga problem med personalen, skriver Sagogrynet.11 För ett tiotal år sedan hade jag själv en treåring som gick i förskola och ammades. En dag berättade han att en av hans pedagoger hade sagt till honom att det bara var bebisar som ammades. Han bad mig säga till pedagogen att hon hade fel. Som aktiv i Amningshjälpen och tidigare redaktör på tidningen Amningsnytt har jag sedan 1990talet följt diskussioner om amning i riktiga livet och på olika internetfora. Ett ämne som kommer upp då och då är hur personal på förskolor reagerar på att barn ”fortfarande” ammas när de går i förskolan, och hur man som förälder kan hantera det. Ingen har mig veterligen forskat i detta ämne tidigare.. 1.2. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ur ett mångfaldsperspektiv synliggöra hur mammor som ammar förskolebarn upplever bemötandet av förskolans pedagoger. Frågeställningar är 1. Hur beskrivs amning i förskolemiljö av kvinnor som ammar eller har ammat barn i förskolan? 2. Hur upplever kvinnor som ammat förskolebarn förhållandet till pedagogerna i förskolan? 3. Hur upplever kvinnor som ammat förskolebarn bemötandet av pedagogerna i förskolan? 4. Hur upplever kvinnor som ammat förskolebarn sin egen situation? Amma vidare (2011 a). Amma vidare (2011 b). 11 Sagogrynet (2011). 9. 10. . 6 .

(7) . 1.3. Litteraturgenomgång 1.3.1. Kulturell mångfald ”Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald.”12 Så står det i förskolans läroplan. Formuleringen kulturell mångfald tar bort fokus från ”invandrare” och ”olika etniciteter”. Den tonar ner den tidigare dikotomin mellan ”oss” (”svenskarna”) och ”dem” (”invandrarna”). I stället vidgar begreppet kulturell mångfald förståelsen för att mångfald kan vara en lång rad skiftande erfarenheter som inte nödvändigtvis har med etnicitet eller nationalitet att göra. I propositionen Sverige, framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till integreringspolitik uttrycks det så här: Individens rätt och lika värde innehåller även rätten att vara olik. Hur man väljer att förhålla sig till och utveckla den egna etniska och kulturella identiteten är i första hand en fråga för den enskilda individen. Samhället bör därför underlätta för individen att integrera gamla och nya livsmönster och livsstilar på det sätt hon själv önskar.13. För att detta ska kunna förverkligas krävs att tolerans, öppenhet och respekt präglar samhället.14 Dessa värden ska också prägla förskolans verksamhet.15 Historiskt har utbildningssystemet emellertid använts för att upprätthålla gemensamma normer, värderingar och identitet inom nationen. Den så kallade dolda läroplanen bidrar alltjämt till att upprätthålla den dominerande kulturen och dess maktförhållanden, påpekar Johannes Lunneblad.16 Elisabeth Gerle skiljer på begreppen assimilation, mångkulturalism och integration. Assimilation är enligt Gerle att som invandrare anpassa sig efter det nya landets seder och bruk.17 Mångkulturalism riskerar att förstärka olikheterna och placera människor i olika etniska enklaver, vilket kan skapa distans mellan olika grupper. Gerle föreslår en tredje väg, verklig integration. Denna tredje väg utgår från att alla människor ”är bärare av kulturella, religiösa, etniska dimensioner som har betydelse för identiteten”.18. Skolverket (2010), s 6. Prop 1997/98:16, s 23. 14 Prop 1997/98:16, s 23. 15 Skolverket (2010), s 4. 16 Lunneblad (2009), s 30. 17 Gerle (2004), s 121. 18 Gerle (2004), s 125. 12 13. . 7 .

(8) Skolverkets allmänna råd Kvalitet i förskolan stipulerar att olika kulturer ska ses som en tillgång19 och att förskolan ska vara ”öppen och positiv till andra vanor och seder i förhållande till det svenska normsystemet”.20 1.3.2. Fortsatt amning i kulturell och historisk kontext Amning av förskolebarn kan ses som en aspekt på kulturell mångfald. I Sverige är normen att amma de första månaderna, och sedan avsluta amningen senast när barnet är ett år.21 I många länder utanför Västvärlden är amning i flera år normen.22 Biologiska och antropologiska studier pekar på att en naturlig amningsduration för arten människa ligger någonstans mellan 2,5 och 7 år. 23 Även i Europa har barn tidigare ammats längre. Från medeltiden fram till 1800-talet ammades barn i Europa ofta i ett till två år. 24 Enligt nordiska medeltida lagtexter fick amningen pågå över två fastor, det vill säga de kristna fasteperioderna före påsk.25 I det svenska bondesamhället kunde barn ammas upp till sexårsåldern26 och det fanns en inställning att man inte skulle förvägra barnet njutningen vid bröstet.27 När barnläkarna vid tiden för förra sekelskiftet alltmer började styra barnuppfostran blev ett viktigt budskap att barnen skulle stålsättas och tvingas avstå från njutning och lustfyllda upplevelser, skriver Kajsa Ohrlander i doktorsavhandlingen I barnens och nationens intresse.28 Målet var att stävja samhällsproblem som arbetslöshet, understödstagaranda och brottslighet, att forma individer som kombinerade underordning med självkontroll.29 Ett viktigt sätt att uppnå detta var att från första stund kontrollera amningen, genom att reglera hur ofta och hur länge kvinnorna skulle amma.30 1.3.3. Forskning om fortsatt amning Det finns inte mycket forskning om amning av barn som passerat spädbarnsstadiet. Den australiensiska amningsforskaren Karleen Gribble har emellertid visat att den vanligaste orsaken Skolverket (2005), s 34. Skolverket (2005), s 36. 21 Amningshjälpen. 22 Unicef (2012). 23 Dettwyler (1995 a), s 39. 24 Fildes (1995), s 114. 25 Helsing & Häggkvist (2008), s 271. 26 Liliequist (1991), s 90. 27 Liliequist (1991), s 91. 28 Ohrlander (1992), s 263. 29 Ohrlander (1992), s 265f. 30 Ohrlander (1992), s 262. 19 20. . 8 .

(9) till att en del kvinnor bryter mot den rådande normen i Väst och fortsätter amma efter spädbarnstiden är att deras barn uppskattar amningen så mycket.31 Det står i bjärt kontrast till en av de vanligaste fördomarna om långtidsamning, nämligen att mamman håller kvar vid amningen mot barnets vilja.32 Amningen blir en del i vardagen jämsides med andra aktiviteter. Etnologen Kim Hazelius påpekar att amning är så nära förbundet med spädbarn i Sverige att amning av större barn ses som ett sätt att hålla kvar barnen på bebisstadiet snarare än att betrakta dem som ammade småbarn.33 Hazelius menar att både de som inte ammar alls eller ammar kortare tid än normen, och de som ammar längre tid, är sociala grupper som riskerar marginaliseras. Medan gruppen korttidsammande har uppmärksammats i media de senaste åren och erhållit viss förståelse för sin utsatta situation är det alltjämt socialt accepterat att öppet kritisera gruppen långtidsammande.34 Kvinnor som fortsätter att amma kan finna gemenskap i amningsstödjarorganisationer eller bland familj och vänner och där skapa en subkultur inom vilken amning efter spädbarnstiden ses som normalt och förväntat, menar Gribble.35 1.3.4. Föräldrars möte med förskolan Den nyutkomna boken Anknytning i förskolan av Malin Broberg, Birthe Hagström & Anders Broberg förklarar hur barns system för anknytning och utforskande fungerar. Alla barn knyter an till de personer som huvudsakligen ger dem vård. Hur barnet upplever denna vård formar vilken typ av anknytning barnet får till sina vårdare. Dessa grundläggande relationer påverkar hur barnet senare i livet förhåller sig i andra nära relationer.36 De biologiska föräldrarna är i regel barns primära anknytningspersoner men Broberg et al understryker vikten av att barn som börjar förskolan skapar en anknytning också till någon av pedagogerna, som blir barnets ”vikarierande anknytningsperson” under vistelsen på förskolan. Denna anknytning kommer emellertid längre ner i barnets anknytningshierarki.37. . Gribble (2008), s 20. Hazelius (2010), s 35. 33 Hazelius (2010), s 35. 34 Hazelius (2010), s 36. 35 Gribble (2008), s 10. Delkultur betyder enligt Nationalencyklopedin ” idé-, värde- och handlingsmönster som tillhör en viss grupp inom en större samhällelig enhet”. 36 Broberg, Hagström & Broberg (2012). 37 Broberg, Hagström & Broberg (2012), s 160 ff. 31 32. . 9 .

(10) Enligt förskolans läroplan ska föräldrar ges möjlighet att vara med och påverka utformningen av verksamheten och utvecklingssamtalen. Samarbetet mellan förskolan och hemmen ska vara ”nära och förtroendefullt”.38 I Skolverkets allmänna råd Kvalitet i förskolan nämns att föräldrarna är en viktig källa till kunskap om barnets kultur och språk.39 Vidare ska samarbetet mellan hem och förskola bygga på öppenhet, ömsesidighet och respekt. Personalen behöver ett medvetet förhållningssätt för att förhålla sig till olika barn, olika situationer och olika föräldrar.40 Ingegerd Tallberg-Broman påpekar att 2000-talets heterogena samhälle ställer höga krav på pedagogernas kunskap om familjernas olika villkor.41 Litteratur om förhållandet mellan förskolans personal och barnens föräldrar, sett från föräldrarnas perspektiv, förekommer ganska sparsamt. Boken Föräldrasamtal i förskolan, skriven av Tomas Rahm & Gunlög Wall 1990, används fortfarande.42 Även om dess grafiska form och språk är gammalmodiga, inte minst med ordet ”daghemmet”, känns tilltal och problemställningar fortfarande aktuella: I föräldrarnas ögon är ni som tar hand om deras barn mycket mäktiga personer. När föräldrarna kommer in i daghemmet, kommer de in i en värld med vissa regler och oskrivna lagar. De träder in i en kultur som de inte själva är bekanta med. De lämnar sitt barn där och är beroende av att kunna förlita sig på er för att känna sig väl till mods.43. Föräldrar vill gärna veta hur deras barn har det på förskolan. Hellre än ett slentrianmässigt ”det har varit bra idag” vill föräldrarna höra om olika konkreta händelser, både positiva och negativa.44 Vidare påpekar Wall & Rahm att olika föräldrar har olika värderingar som stämmer mer eller mindre överens med förskolans värderingar.45 Elsebeth Jensen & Helle Jensen skriver om samarbete mellan förskola och föräldrar på 2000talet. De påpekar att relationen mellan förskollärare och föräldrar är asymmetrisk, och att det är förskolläraren som har makten i relationen, oavsett om det känns så i mötet med föräldern eller inte.46. Skolverket (2010), s 13. Skolverket (2005), s 36. 40 Skolverket (2005), s 37. 41 Tallberg Broman (2009), s 215. 42 Rahm & Wall (1990). 43 Rahm & Wall (1990), s 18. 44 Rahm & Wall (1990), s 18. 45 Rahm & Wall (1990), s 92. 46 Jensen & Jensen (2008), s 74. 38 39. . 10 .

(11) Det är viktigt att pedagoger tar föräldrarnas synpunkter på allvar, även när de inte förstår föräldrarnas bevekelsegrunder47 och att man som pedagog förmår se sin egen roll i relationen med föräldrarna.48 Man bör inse att de egna normerna inte är de enda giltiga och inte stigmatisera grupper med andra värderingar.49. 1.3.5. Hallen – mellan privat och offentligt Hallen är det utrymme i förskolan där det privata och offentliga möts, skriver Ann-Marie Markström. Det är här barnen lämnas och hämtas. Det är här de ”omvandlas” till och från förskolebarn. I hallen förvarar barnen de saker, extrakläder med mera, som de haft med sig hemifrån, och det är i hallen som personal och föräldrar utbyter muntlig och skriftlig information om hur dagen har varit och praktiska saker som rör schema, kläder, tider och mat. En del föräldrar följer med barnet in i de andra rummen på förskolan, andra stannar i hallen. Också återföreningen mellan förälder och barn sker ofta i hallen.50. Jensen & Jensen (2008), s 34. Jensen & Jensen (2008), s 22. 49 Jensen & Jensen (2008), s 38. 50 Markström (2005), s 61ff. 47 48. . 11 .

(12) . 2. Teoretiska utgångspunkter för ett mångfaldsperspektiv 2.1. Identitetsskapande och grupptillhörighet Identiteter skapas genom kommunikation och interaktion med andra såväl som genom att man själv funderar över vad man gör och varför, skriver Hans Lorentz.51 I ett samhälle som präglas av globalisering, migration och mångkulturalism ser identitetsformeringen annorlunda ut jämfört med i ett mer homogent samhälle, skriver Pirjo Lahdenperä.52 Att fortsätta amma in på barnets andra levnadsår och längre gör att man plötsligt befinner sig utanför majoritetskulturen i denna fråga. Från att oreflekterat och självklart ha sett sig som en i mängden kan det innebära att man måste omskapa sin egen identitet och se sig som ”en som ammar länge”, trots att det innebär en mer utsatt position.. 2.2. Osynlighet Uttrycket att ”amma i garderoben”, på engelska ”closet nursing”53 beskriver hur mor-barn-par ammar i det fördolda när barnet upplevs som ”för stort” att amma öppet. Ofta tas det för givet att man har slutat amma om man inte själv påtalar motsatsen. Hazelius jämför den tystnad som omger amning efter spädbarnstiden med osynliggörandet av HBT-personer54. Bägge grupperna kan befinna sig i en pågående komma ut-process där man förutsätts följa normen om man inte aktivt berättar att man inte gör det.55 Lahdenperä diskuterar fenomenet att underkommunicera sin etniska identitet,56 och man kan se ”garderobsamning” som ett sätt att underkommunicera denna del av relationen med barnet. David Lifmark påpekar att vissa företeelser i samhället bedöms som så viktiga att de ”upphöjs till värdegrundsfrågor” i läroplanerna, exempelvis kön, etnisk tillhörighet och religion.57 Det är svårt att se var amning skulle passa in i dessa kategorier. Det kan bidra till att amning som en aspekt på mångfald förbises.. Lorentz (2009), s 92. Lahdenperä (2010), s 27. 53 Gribble (2008) med referens till en annan forskare, s 18. 54 HBT-personer = homosexuella, bisexuella och transpersoner. 55 Hazelius (2010), s 34. 56 Lahdenperä (2010), s 31. 57 Lifmark (2010), s 53. 51 52. . 12 .

(13) Olika aspekter på mångfald kan skymma sikten så att man ser det som är annorlunda snarare än den enskilda människan. Sabine Gruber redogör för hur lärare trots goda intentioner kan problematisera elevers etnicitet i stället för att se dem som individer.58 Åsa Bartholdsson visar hur det finns en problematiserande diskurs om hur ”föräldrar idag” har svårigheter att sätta gränser vilket formar ”barn idag” som råa och egoistiska59 – nutida yttringar av det tankegods som Ohrlander redovisar om nödvändigheten av emotionell distans mellan föräldrar och barn.60. 2.3. Förtryck som strukturellt fenomen Den amerikanska rättvisefilosofen Iris Marion Young har definierat fem olika aspekter på förtryck. Young menar att förtryck inte förutsätter att det finns en definierad förtryckare, utan att förtryck också kan vara ”ett strukturellt fenomen som stänger ute eller degraderar en grupp”.61 En grupp i detta sammanhang är ”ett kollektiv personer som skiljer sig på minst ett sätt från ett annat kollektiv i fråga om kultur, beteende och livsstil”. Medlemmarna i en grupp känner samhörighet med varandra till följd av att de har likartade livsvillkor eller erfarenheter.62 Förtyck kan bland annat ske i form av marginalisering och kulturell dominans. Marginalisering är att den enskilde blir fråntagen möjligheten att få ett socialt erkännande och samarbeta med andra människor. 63 Kulturell dominans innebär att en grupp görs osynlig och samtidigt framställs som stereotyper och skiljs ut som annorlunda. 64. 2.4. Intern exkludering Intern exkludering är enligt Young att även om alla formellt sett är välkomna i den politiska debatten, kan vissa gruppers argument ignoreras, avfärdas eller behandlas nedlåtande. Majoriteten tycker att gruppens idéer eller uttryckssätt är löjliga eller simpla. Majoriteten kan tycka att deras synpunkter på olika frågor är så annorlunda att de bortser från dem.65 Debatten på sociala medier under hösten 2012 innehöll flera exempel på intern exkludering då medlemmar i majoritetssamhället inte erkände att olika minoriteter blev kränkta av stereotyper, som Stina Wirséns tecknade figur Lilla hjärtat och den svarta dockan i Disneys Tomtarnas Gruber (2008), s 161. Bartholdsson (2010), s 55-59. 60 Ohrlander (1992), s 270. 61 Young (2009), s 56. 62 Young (2009), s 56. 63 Young (2009), s 74. 64 Young (2009), s 79. 65 Young (2002), s 55. 58 59. . 13 .

(14) julverkstad som båda är svarta så kallade blackface-stereotyper.66 Ett annat exempel på intern exkludering är hur amning efter spädbarnsstadiet behandlas.. 66. . Viksten (2012).. 14 .

(15) . 3. Metod Som metod valdes kvalitativ intervju med innehållsanalys.. 3.1. Rekrytering av informanter Urvalsgruppen för informanter var kvinnor som nu eller de senaste fem åren hade ammat minst ett barn under tiden barnet gått på förskola samt att personal på förskolan kände till att barnet ammades. Av praktiska skäl avgränsades urvalet till boende i Skåne, där jag bor, samt StockholmUppsalaområdet, som jag besökte under ett veckoslut medan studien pågick. Informanter rekryterades via sociala medier där mammor som ammar förskolebarn kunde tänkas läsa; communityn sjalbarn.se, föreningen Amningshjälpens Facebookgrupp samt bloggen Amningsbloggen, som undertecknad driver på uppdrag av föreningen Amningshjälpen. (Förfrågan, se bilaga 1.) Personer som ville delta måste anmäla sitt intresse till mig i ett personligt meddelande eller mejl. De första åtta personerna som uppfyllde kriterierna för inkludering undersökningen, som det var praktiskt genomförbart att träffa, intervjuades. När åtta intervjuer var genomförda hade det inkommit ytterligare två intresseförfrågningar från intervjupersoner som uppfyllde samtliga inklusionskriterier så även med dem genomfördes intervjuer. Sammanlagt 10 intervjuer genomfördes således. Ytterligare ett 20-tal personer anmälde sitt intresse för att delta. Samtliga hade minst ett förskolebarn som ammats, men uppfyllde inte något av de andra inklusionskriterierna. Särskilt vanligt var det med förfrågningar från personer som bodde utanför de geografiska avgränsningarna, men det kom även flera förfrågningar från personer som bodde i Stockholm-Uppsalaområdet som inte hade möjlighet att bli intervjuade den mycket korta tid jag befann sig där. En person meddelade att hon gärna hade ställt upp på intervju, men att förskolepersonalen inte kände till att hennes barn ammades. En person avbokade mötet på grund av tidsbrist i ett tidigt stadium och ersattes av en annan informant. Informationsbrev (bilaga 2) om studiens syfte och innehåll skickades till samtliga presumptiva informanter. Intervjuerna skedde under personliga möten med informanterna.. . 15 .

(16) . 3.2. Forskningsetiska överväganden Vetenskapsrådet har formulerat fyra forskningsetiska principer för att befästa humanistisk och samhällsvetenskaplig forsknings trovärdighet och kvalitet samt för att skydda individer som deltar i forskningsprojekt. Principerna kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.67 Informationskravet innebär att de personer som ingår i en undersökning har rätt få vetskap om undersökningens syfte, att deltagande är frivilligt och om deltagande innebär risker för obehag. Samtyckeskravet innebär att deltagarna ska samtycka till att medverka i undersökningen. Det innebär att en deltagare när som helst kan avbryta sin medverkan och att denne inte får utsättas för påtryckningar. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om identifierbara personer behandlas konfidentiellt, det vill säga att det inte ska gå att identifiera av utomstående. Det gäller alla uppgifter som antecknas, lagras och avrapporteras, vilket inbegriper både skriftlig rapportering och muntliga redogörelser. Nyttjandekravet, slutligen, innebär att insamlade uppgifter enbart får användas för forskning (och inte exempelvis för myndighetsåtgärder som rör den enskilde). Därutöver anger Vetenskapsrådet två rekommendationer. Rekommendation 1 är att uppgiftslämnare får ta del av etiskt känsliga avsnitt och kontroversiella tolkningar och rekommendation 2 är att erbjuda deltagare/uppgiftslämnare att ta del av de färdiga forskningsresultaten.68 Samtyckeskravet möttes genom att personer som ville bli intervjuade själva fick kontakta mig med en presentation av sig själva. För att möta informationskravet fick presumptiva deltagare ett informationsbrev som förklarade syftet med undersökningen. Där angavs också att allt deltagande var frivilligt och att uppgifter om deltagarna behandlas konfidentiellt (se bilaga 2). Konfidentialitetskravet möttes genom att informanterna och namngivna personer och orter i intervjun försågs med fingerade namn, att elektroniskt material förvarades lösenordsskyddat och anteckningar på papper förvarades i låst säkerhetsskåp. Vad gäller rekommendationerna erbjöds informanterna att få läsa sina citat i uppsatsen före publicering och de får den färdiga uppsatsen mejlad till sig. I Högskolan Dalarnas Forskningsetiska anvisningar finns sju frågor för att ge vägledning om huruvida studentens forskningsprojektet är etiskt problematiskt. Besvaras någon av frågorna med 67 68. . Vetenskapsrådet (2002), s 5. Vetenskapsrådet (2002):, s 15.. 16 .

(17) ”Ja” eller ”Tveksamt” uppmanas studenten att överväga att låta Forskningsetiska nämnden pröva projektet. En av de sju frågorna var ” Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt (t.ex. väcka traumatiska minnen till liv)?” 69 Med tanke på forskningsämnets känsliga karaktär kunde inte frågan avfärdas med ett entydigt Nej. Därför ansöktes om tillstånd för studien hos Forskningsetiska Nämnden, FEN, vid Högskolan Dalarna. En ansökan fylldes i och en projektplan skrevs och dessutom bifogades informationsbrevet. Efter gjorda kompletteringar godkändes projektet av FEN.. 3.3. Om informanterna och intervjuerna Intervjuerna var semistrukturerade och trattformade, det vill säga de gick från det generella till det specifika. Ett frågeformulär med stödord för de olika frågeområdena och frågeställningarna upprättades (bilaga 3). 3.3.1. Presentation av informanterna och barnen i studien De tio informanterna var mellan 30 och 46 år. Medianåldern var 37 år. Sammanlagt hade de 21 barn, varav 15 barn ingick i studien. En informant hade ett barn, en hade fyra barn och övriga två barn vardera. Flera av barnen ammades vid tiden för intervjun. Flera informanter hade tandemammat, det vill säga ammat två syskon parallellt, eller gjorde det fortfarande. Informanten som hade fyra barn hade under en period ammat tre av barnen parallellt. Några var föräldralediga och ammade ett yngre syskon vid tiden för intervjun. De barn som ingick i studien och alltjämt ammades var mellan 14 månader och 4,5 år. De barn som hade slutat hade ammats i 2,5 till 7 års ålder, medianduration 3,75 år. Barnen hade börjat i förskola vid åldrarna 12-43 månader, medianålder 20 månader. Samtliga informanter hade högskoleexamen eller ännu högre utbildning och de bodde i allt från storstad till på landsbygden. Fem av informanterna var aktiva i föreningen Amningshjälpen. Två av dem arbetade även med amning i sin yrkesutövning inom vården, en på sjukhusoch en med vidareutbildning av barnmorskor och BVC-sjuksköterskor. Två informanter var stödmedlemmar i Amningshjälpen och tänkte börja gå på möten och övriga tre var inte medlemmar.. 69. . Högskolan Dalarna.. 17 .

(18) 3.3.2. Intervjuerna Intervjuerna tog mellan 50 och 90 minuter att genomföra. Tre intervjuer ägde rum i informanternas hem, och resten i olika offentliga lokaler som kaféer och bibliotek. Intervjuerna spelades in på dator samtidigt som jag förde noggranna anteckningar under samtliga intervjuer. Under fem av intervjuerna misslyckades ljudupptagningen, men tack vare anteckningarna kunde intervjuerna ändå användas. Först gjordes en pilotintervju då jag under intervjuns gång smög in frågor som inte stod i formuläret från början. Därefter ställdes dessa frågor till samtliga informanter, vilket gjorde att pilotintervjun inkluderades i studien. Inga ytterligare justeringar av frågeformuläret gjordes. Att skapa en förtroendeingivande stämning under intervjun är grundläggande för att informanten känner sig trygg att berätta. Det är viktigt att intervjuaren kan sitt ämne, är öppen och känslig för det intervjupersonen berättar men ändå styr intervjun på det håll hon har tänkt.70 I kvalitativ forskning erkänns intervjuarens roll i intervjusituationen. En forskningsintervju är beroende av förhållandet mellan intervjuaren och intervjupersonen. 71 I föreliggande intervjustudie var detta kanske särskilt viktigt då flera informanter sa att de aldrig annars berättade för utomstående att deras barn ammades. Att intervjuaren var känd via sociala medier och föreningen Amningshjälpen som positiv till amning av större barn kan ha bidragit till att de vågade berätta sina historier.. 3.4. Kvalitativ innehållsanalys Innehållsanalys är en objektiv, systematisk metod som används i både kvantitativ och kvalitativ forskning. Olika sorters dokumentation kan bli föremål för innehållsanalys; nyhetsmedia, politiska dokument, intervjuer eller tal.72 Genom att systematiskt sammanställa det insamlade materialet får man syn på framträdande teman. Vanligast har kvantitativ innehållsanalys varit, där man kvantifierar olika teman i innehållet.73 Kvantitativ innehållsanalys har använts inom mediaforskning, som för övrigt var det forskningsområde där innehållsanalys utvecklades, medan kvalitativ innehållsanalys är vanligare inom vårdvetenskap och pedagogik.74 Kvalitativ innehållsanalys utgår från att forskaren och deltagarna tillsammans skapar innehållet, och att man Kvale & Brinkmann (2009), s 182. Kvale & Brinkmann (2009), s 186. 72 Baxter (2009), s 275. 73 Kvale & Brinkmann (2009), s 219. 74 Graneheim & Lundman (2004), s 105. 70 71. . 18 .

(19) inte kommer ifrån att det kan tolkas på flera sätt.75 Kvalitativ innehållsanalys bearbetar inte bara det uppenbara, manifesta, innehållet utan tar också hänsyn till det latenta innehållet, det som står ”mellan raderna”.76 Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys användes. De föreslår att forskaren går igenom det insamlade materialet och delar upp det i meningsbärande enheter. Dessa kondenseras, det vill säga kortas ner utan att innehållet går förlorat. Därefter får de kondenserade meningsenheterna etiketter, koder. Koderna sammanställs sedan i underkategorier och kategorier, som sammanfattar det manifesta innehållet och svarar på frågan vad? Idealet är att inga data ska falla mellan kategorierna eller passa in i fler än en kategori men med tanke på hur komplexa mänskliga erfarenheter i själva verket är, är det inte alltid möjligt.77 Exempel på analys, se figur 1 här nedanför.. . Graneheim & Lundman (2004), s 106 f. Baxter (2009), s 278. 77 Graneheim & Lundman (2004), s 106. 75 76. . 19 .

(20) . Meningsbärande Kondenserad Kod Underkategori Kategori enhet meningsbärande enhet Jag kände väldigt För en pedagog generad pedagog UtsatthetUpplevelse tydligt att för en var det mycket trygghetpedagog var det genant frimodighet genant, mycket genant. Den ena var på Den som var nära erfarenhet Tillit- bristande Förhållande väg till pension, pensionsålder tillit hade säkert varit hade varit med med om det om det förut. många gånger förut. Finns det någon Jag drar mig för Vill inte amma i UtsatthetUpplevelse som du drar dig att amma inför förskolan trygghetatt amma inför på alla i förskolan. frimodighet förskolan? Ja, alla! Hon som var Hon som var Genans, Tystnad Bemötande generad försökte generad försökte avledningsmanöver prata bort honom. avleda honom mot barnet Låtsades som att genom att säga han inte hade sagt ”men titta på…”. något och Det hände ofta. (försökte) avleda. Hon gjorde det vid åtminstone två tillfällen. ”Ö men titta på …” Det tolkar jag som att hon var generad. Det hände ofta. Figur 1. Exempel på hur intervjutext har analyserats från meningsbärande enheter via koder till kategorier. Det latenta innehållet tolkas fram och kommer till uttryck i teman som kan följa kategorierna eller gå rätt igenom dem. Teman svarar på frågan hur? Temana ger en bättre förståelse för helheten och en djupare mening av analysmaterialet.78 Se figur 2.. 78. . Baxter (2009), s 279.. 20 .

(21) Meningsbärande Kondenserad Kod enhet meningsbärande enhet Jag kände väldigt För en pedagog generad pedagog tydligt att för en var det mycket pedagog var det genant genant, mycket genant. Den ena var på Den som var nära erfarenhet väg till pension, pensionsålder hade säkert varit hade varit med med om det om det förut. många gånger förut. Finns det någon Jag drar mig för Vill inte amma i som du drar dig att amma inför förskolan att amma inför på alla i förskolan. förskolan? Ja, alla! Hon som var Hon som var Genans, generad försökte generad försökte avledningsmanöver prata bort honom. avleda honom mot barnet Låtsades som att genom att säga han inte hade sagt ”men titta på…”. något och Det hände ofta. (försökte) avleda. Hon gjorde det vid åtminstone två tillfällen. ”Ö men titta på …” Det tolkar jag som att hon var generad. Det hände ofta. Figur 2. Temana skär rätt igenom kategorierna.. Undertema. Tema. Utsatthet. Exkludering. Tillit. Inkludering. Bristande tillit. Exkludering. Tystnad. Exkludering. 3.4.1. Trovärdighet Begreppen tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet är enligt Graneheim och Lundman, med referens till Lincoln & Guba, olika aspekter på trovärdighet i kvalitativ forskning. Tillförlitlighet – credibility handlar om studiens fokus, om valet av deltagare och vilka uppgifter som ingår i studien. Hit hör också att välja lämpliga meningsbärande enheter, hur väl de valda kategorierna och temana täcker insamlad data samt hur kategorierna liknar varandra eller skiljer sig åt. För att styrka detta återges citat från de transkriberade intervjuerna.. . 21 .

(22) Överförbarhet – transferability handlar om hur väl resultaten kan överföras på andra grupper och miljöer. Detta uppnås genom att man tydligt skriver fram kultur och kontext för studien, hur urvalet av deltagare i studien har ägt rum samt presenterar dem, beskriver analysprocess och resultat. Pålitlighet – dependability medger att intervjuer är en föränderlig process och handlar om att forskaren redovisar eventuella förskjutningar eller förändringar i datainsamlingen under arbetets gång. 79. 3.5. Metoddiskussion Jag är bekant med flera av informanterna, via internet samt träffar och frivilligarbete inom Amningshjälpen, vilket skulle kunna ha utsätta dem för press att ställa upp på intervjuer. Jag umgås dock inte med någon av informanterna privat. När informanterna rekryterades framgick det tydligt att det fanns ett stort intresse för att delta i studien. Några närmare vänner skrev i kommentarsfält på Facebook att om jag behövde fler informanter kunde jag höra av mig. Ett inklusionskrav i studien var dock att man själv skulle skriva ett meddelande till mig om man ville delta, vilket dessa personer aldrig gjorde. Att jag själv har haft ett ammat förskolebarn och fått bemöta kommentarer från barnets pedagoger skulle potentiellt kunna påverka min förmåga att studera frågan förutsättningslöst. Händelsen ligger emellertid nästan tio år tillbaka i tiden. Stor vikt lades vid formuleringarna i förfrågan och frågeformulär så att de verkligen skulle vara förutsättningslösa. Här hade jag nytta av mina 20 års erfarenheter från journalistyrket. Ljudupptagningen misslyckades på fem av intervjuerna. De inkluderades ändå i studien. Från mina år som journalist har jag stor vana av att föra noggranna intervjuanteckningar och dessutom erbjöds informanterna att läsa de respektive citat som publicerades i uppsatsen, ett erbjudande som åtta av informanterna tackade ja till. Baxter påpekar att flera olika sorters dokument kan bli föremål för innehållsanalys.80. 79 80. . Graneheim & Lundman (2004), s 109f. Baxter (2009), s 276.. 22 .

(23) . 4. Resultat Innehållsanalysen visade att intervjuerna kunde delas in i fyra kategorier med underkategorier, figur 3. Kategori Om amning i förskoleprakiken. Underkategori Om amningen Förhållande till amningsnormen Om amning på förskolan Förskolans ”regler” Barnen. Förhållande till Tillit -Bristande tillit pedagogerna Bemötande av pedagogerna Uppmuntran -Problematisering-Kritik Konflikt Öppenhet-Tystnad Bekräftelse- Neutralt –IfrågasättandeMotarbetad Acceptans-Exotisering- Uteslutande Upplevelse av sin situation Frimodighet -Trygghet-Utsatthet. Figur 3. Sammanställning av kategorier och underkategorier. Kategorierna är Om amning i förskolepraktiken, Förhållande till pedagogerna, Bemötande av pedagogerna och Upplevelse av sin situation. Den förstnämnda kategorin tar upp hur informanterna förhåller sig till sin amning, till den rådande svenska amningsnormen och till amning på förskolan samt utsagor om barnen. Underkategorierna i de tre övriga kategorierna rör sig längs olika skalor, från tillit till bristande tillit, från öppenhet till tystnad och från frimodighet till utsatthet. Hela resultatavsnittet är skrivet utifrån informanternas perspektiv. Citaten är något redigerade för att läsningen inte ska hejdas av talspråklighet som extraord och omtagningar. I vissa av citaten förekommer dialoger, där I står för informanten och M står för intervjuaren.. 4.1. Om amning i förskolepraktiken 4.1.1. Identitetsskapande Samtliga informanter hade genom att fortsätta amma barnen efter ettårsdagen tagit klivet utanför den svenska amningsnormen. Några har haft problem med amningen initialt och vill inte sluta nu när den flyter på och fungerar. En har barn med många allergier där amningen har stått för en. . 23 .

(24) stor del av näringsintaget i flera år. Samtliga uppskattar amningen mycket, att amma är ett sätt att ta avsked och återförenas, ge trygghet närhet, tröst och kunna söva och söva om. Elisabeth säger: Det var bara så självklart, för han behövde det. Han behövde tryggheten, närheten. Och så det var hans sätt att känna sig lugn. Och ärligt talat så är det rätt praktiskt också. Om man har ett säkert kort som alltid får barnet att hålla sig lugnt, så det är lite bekvämlighet från min sida också, att det är så enkelt. (Elisabeth). Flera, men inte alla, ger uttryck för att amningen gör dem annorlunda. Jag trodde jag var ”normal”, jag trodde jag skulle sluta vid 6 månader. Jag började planera för att återgå till studier när hon var 10 månader. Men hur skulle jag kunna lägga ner amningen! Det blev inte så. Jag fortsatte och jag är så glad för det. Så mycket glädje och nytta, värme, kärlek och bekvämt! (Jenny). Andra kvinnor som har fortsatt amma kan framstå som förebilder: Nu har jag via internet så, och Twitter framför allt … att jag känner att det finns … andra mammor … som ammar sina äldre barn. Och då är de också väldigt måna om sina barn, och de är väldigt omtänksamma personer, och då tänker jag att … det är jag också. (Elin). I takt med att barnen blir äldre omvärderar informanterna vad de själva betraktar som att ”amma länge”. Här är två exempel: Så började jag tänka redan när han var ett år, liksom att nu ammar jag längre än andra, vad märkligt. Men när jag tänker tillbaka, herregud, ett år det är ju ingenting. (Elin) När hon var tre då kunde jag tänka njaa hon är rätt stor … men sen när han hade blivit tre då tyckte jag att bredvid henne så var han liten! (skratt) Då tänkte jag inte ens på så mycket att det skulle vara konstigt. Man blir ju på något sätt mer och mer avtrubbad. (skratt) (Katrin). 4.1.2. Hämtning Alla informanter utom en ammar samband med hämtning. De flesta ammar i hallen/kapprummet på förskolan. Sen blir det direkt när jag hämtar på förskolan. Så vi kan amma då, innan vi går. Där i kapprummet sådär. (Tora). En informant känner sig inte välkommen att amma i hallen utan tar med sitt barn till bilen och ammar i den. Några tar sig vanligtvis hem först, en för att ett äldre barn kommer med skolbussen, en för att amningen tar en halv till en hel timme och hon inte vill sitta på förskola så länge – och ta upp pedagogernas plats och tid – och en för att hon inte vill amma offentligt. Att amma i hallen är något självklart för flera, men inte att amma inne på avdelningen: I: Men då är jag lite sådär tveksam ska jag gå och sätta mig … men det gjorde jag. Då gick jag och satte mig i deras myssoffa. Och så ammade vi. M: Inne på avdelningen? I: Ja. Bland alla barnen där. Bara varva ner. (Louise). . 24 .

(25) Utom på en förskola: Jag har ammat antingen inomhus, i rummet de var i eller farstun eller i trädgården- Ståendes, sittandes … Om det har varit Lucia har vi också ammat, och vid högtider, på kvällar på förskolan … (Sofia). Hur hallen är utformad påverkar om man ammar där: På småbarnsavdelningen, där han var först, där var mer utrymme i farstun, man kunde sitta där och amma, men på storbarnsavdelningen kom man direkt in. Man kunde inte riktigt sätta sig … och så hade han inte riktigt tid. Han var mer aktiv, frågade inte efter det på samma sätt efter att amma när jag hämtade honom (Elisabeth). 4.2. Förhållandet till pedagogerna Förhållandet till pedagogerna, i största allmänhet och med avseende på amning i synnerhet, föll vid analysen ut längs två skalor, från tillit till bristande tillit och från bekräftande till ifrågasättande. Över lag har informanterna gott förhållande till pedagogerna, som i många fall beskrivs som öppna, varma och mjuka, som man gärna anförtror sina barn till: Men jag tycker de har varit jättebra personal, jag har verkligen allt förtroende för dem och de är väldigt varma och … väldigt bra på att se individer. Jag tycker de är bästa möjliga personal (Tora). Ändå finns det situationer där tilliten naggas i kanten. Att pedagogerna är uppriktiga är viktigt för förtroendet: Pedagogen jag tyckte om gav alltid vad jag upplevde som uppriktiga svar, inte lugnande svar. (Nicole) När inskolningen hade ”dåligt upplägg” valde en informant att gå sin egen väg: Så jag satte upp mina egna regler och ramar för att det skulle funka. På ett fint sätt: Såhär gör vi, för jag känner henne. (Louise) Tora beskriver hur personalen har mycket högre tolerans för gråt än hon själv. Eftersom hennes son är så ledsen när Tora och hennes man lämnar honom med personalen vill Tora ta det lugnt med inskolningen och stanna med sonen på avdelningen tills han känner sig trygg. I: … det var ett tillfälle så blev det att det blev lite negativt mellan mig och personalen, det var när jag satt i personalrummet och då hörde honom gråta, och jag tyckte han grät otroligt mycket. Och jag hade uppfattat att hon sa, att om han gråter mycket så ska de säga till mig. M: Ja. I: Så jag kände mig så här jätteaaah och gick ut och jag ville ju inte störa dem men jag sa till en annan personal kan inte du kolla, jag skulle vilja gå in nu, M: Mm. I: Och då sa hon … och då fick jag komma in. Och då var hon ”Vi hade tänkt fråga efter dig.” Men jag kände att mitt förtroende hackades lite i kanten och jag kände att nej, jag …. . 25 .

(26) M: De höll inte överenskommelsen. I: Nej precis, så upplevde jag det. Då kände jag att vi kanske har helt olika uppfattningar om – vad som är okej att gråta, såhär. (Tora). Tora upplever att minst en pedagog menar att det är amningen som är skuld till att inskolningen blir så långdragen och ifrågasätter att Tora inte hade slutat amma före inskolningen: Men jag kan ju förstå – när hon med erfarenhet sa såhär, det är ett speciellt band i amningen, det kan jag hålla med om. Men samtidigt, jag ställde ju en fråga på Sjalbarn81 då om det är svårare att skola in ammade barn och då var det faktiskt de flesta som svarade att de inte hade upplevt det så, som själva hade ammande barn. (Tora). 4.3. Tystnad dominerar bemötandet Den underkategori som helt dominerar i innehållsanalysen av hur informanterna upplever pedagogernas bemötande av dem, deras barn och deras amning är tystnad. Amning är inget man pratar om på förskolan, till skillnad från många andra saker. Jag önskar att de inte hade varit så tysta med det. Man pratar om det mesta med förskolan – bland annat var de bland de första som visste att lillebror var på väg. (Nicole). Nicole saknar också en medvetenhet och öppenhet om att man kan fortsätta amma: Det ska kanske inte vara den största frågan, men vissa barn ammar som stora, det är så det funkar. (Nicole). Tystnad kan också betyda att informanten håller tyst om amning utåt – det vill säga ammar i garderoben. Två exempel: … nu är hans farmor och hälsar på. Och … vi berättar inte för någon. Det är ingen som vet om det. Det är jättehemskt, det är värsta … Ja, inte så att jag har sagt till Pelle att du får inte berätta det här, men däremot att … vi behöver inte prata om det, vi bara gör det. (Elin) Efter drygt ett år drog jag mig för att amma offentligt. (Jenny). Elisabeth ammade sin son vid hämtning, men: … jag pratade aldrig, berättade aldrig, jag bara ammade där. (Elisabeth). Katrin förde amningen på tal i samtal om barnens matvanor: I: Jag kan ha sagt på morgonen ”Ja men han har ju fått tutte.” Jag har nog varit ganska öppen med det. Hanna gillar inte mjölk, vanlig mjölk, ”Ja men hon föredrar tuttemjölk”, så säger jag. (ohörbart, skratt) M: Nä precis I: ”Han är inte så himla van vid den där kossamjölken.” (Katrin). 81. . sjalbarn.se är ett internetforum där kvinnor som ammar längre än normen träffas.. 26 .

(27) Ändå bedömer hon pedagogernas attityd gentemot amning som neutral: I: Ja men neutral kan jag säga, i största allmänhet. Det har inte varit så många situationer där man har direkt diskuterat det. M: Har du känt dig uppmuntrad? I: Av dem? M: Mm. I: Njae, inte direkt heller, nä. Inget speciellt. Nej verkligen neutralt i den meningen. (Katrin). Nicole sätter fingret på skillnaden i hur hon uppfattar stämningen kring amning och hur hon hade önskat att den var: Det är jättesvårt att veta vad deras attityd var … Det är också tolkat av mig. Det var inte uttalat. Jag lade in mycket i ”fortfarande”. Men det var ingenting i deras agerande som gjorde att jag kände mig bekväm. Jag hade väl önskat – att det skulle vara en neutral men öppenhet nu var det mer neutral slutenhet. Nu när han är fyra år pratar barnen om godis på fredagarna och då säger pedagogerna ”Ja, det är olika.” Men det är ganska stängt kring det här. (Nicole). Jag hittar ett enda exempel i texten på vad som skulle kunna kallas för neutral öppenhet, när en informant återberättar ett samtal med en pedagog vid inskolningen: Sådär, ”vad äter han på kvällen?” och då så här, ”dricker han välling, eller äter han gröt” och så kom hon på sig själv ”eller ammar han?” ”Jaa det gör han.” Så hon gav det som alternativ. (Elin). En neutral inställning kan vara att pedagogerna accepterar amningen utan värdering. Jag tycker de är jättebra, väldigt professionella. Om de tycker vi är konstiga säger de inget. Det är inte jättevanligt med fyraåringar som ammas (Emma). En pedagog uttrycker inlindat en direkt amningsfientlig åsikt, nämligen att man bör ha slutat amma innan man börjar skola in på förskolan. Ett par informanter har också mött omotiverad nyfikenhet: M: Hur tror du dessa personer känner inför [att ni ammar]? I: Svårt – hon var nyfiken. Hon var mammaledig på våren och innan hon gick på mammaledighet frågade hon: ”Ammar du fortfarande?” ”Ja.” (Jenny). Om tystnad och öppenhet handlade om hur pedagoger kommunicerade med informanterna så handlar nästa grupp upplevelser mer om vad pedagoger signalerar. Pedagoger kan signalera allt från uppmuntrande till kritik gentemot amning, upplever informanterna. I analysen är dock uppmuntran i minoritet. En pedagog är positiv till amning för att det håller barnen friska och en informant fick höra uppmuntrande kommentarer från en annan avdelnings personal när hon ammade i hallen: … deras personal kan säga när vi är därinne ”oh vad gott med lite mellanmål” och ”nu är du pigg” och ”nu blir du glad igen”. (Tora). . 27 .

(28) Sofia berättar följande: M: Vem vet om att ni ammar? I: Alla vet. De har inga problem med det. /.../ Man är – de ser människan efter så som den är. Innan Emils inskolning, på inskrivningssamtalet, frågade hon om jag ammade - sätt dig här i fåtöljen. (Sofia). Att se barnets glädje över att få amma kan få personalen lite mer öppet positivt inställda: M: Har du känt dig uppmuntrad i din amning av dem? I: Kanske litegrann, ibland. Just när de ser hur glad hon blir. Eller när jag ser hur glad hon blir. (Louise). Personalen kunde också problematisera amningen. Amningen kunde ges skulden för att barn inte sov eller åt tillräckligt på förskolan: I: Och den andra, hon har uttryckt, inte till mig, så därför försöker jag faktiskt inte tänka på det, hon har uttryckt till andra föräldrar som också ammar sin dryga tvååring att … det är därför hon inte äter, för att hon ammar, en massa såna där bara dumheter som hon ska hålla helt truten om. Så det vart jag väldigt arg och ledsen över att höra. M: Det var den föräldern som sa det till dig? I: Ja. M: Mm. I: När de hade problem med inskolningen. Eller problem och problem, barnet ville inte vara där för det inte var tryggt. Inte med miljön. Och hon sover inte och hon äter inte för att de ammar. ”Mhm, det var därför, jaha.” M: Och ni ammar minst lika mycket och Amanda sover och äter? I: Ja. Amanda ammar mycket mer för att jag var ju ledig. Den andra mamman, hennes man hade tagit mycket föräldraledighet i slutet. (Louise). Flera informanter tror att om deras barn inte hade fungerat bra på förskolan så hade de fått påpekanden av pedagogerna: M: Har du känt dig uppmuntrad i din amning av förskolans personal? I: Nej, de har ingen åsikt – men de kanske hade haft en åsikt om inte allt gått så bra. (Sandra). En pedagog ger i all välmening uttryck för att hon tror att tandemamning är jobbigt: I: Och sen – jo och så sen fick jag nån gång nån kommentar, men det var inte heller direkt något negativt, det var just i samband med att jag pratade med föreståndaren i något sammanhang, /…/ så vet jag att hon sa någon gång … hon tog sig ganska mycket tid och vi pratade mycket, så det var … hon var ju en väldigt sympatisk person. M: Mm mm. I: Och hon sa någon gång något sånt här, ”Ja tänk att du ammar ju två barn och sådär” lite så att, det måste ju vara så jobbigt, det var en sån kommentar, som var väldigt inkännande, men ändå, och då svarade jag väl mer att ”jamen det är väl ändå … det har jag tyckt har varit bra.” (Katrin). Flera informanter har också upplevt kritik, i form av blickar, kroppsspråk och negativa kommentarer: I: … hon kom så här ”Ni har så starkt band” såhär, ”som måste brytas nu”.. . 28 .

&quot;Amningen känns så skör på ett annat vis&quot; : Hur kvinnor som ammar förskolebarn upplever bemötandet av förskolans pedagoger.

"Amningen känns så skör på ett annat vis" : Hur kvinnor som ammar förskolebarn upplever bemötandet av förskolans pedagoger.