Att Sverige ligger i framkant när det kommer till skyddslagstiftning för barn och även har uppmärksammat barnets rätt på en helt annat sätt än vad som hade gjorts för hundra år sedan är odiskutabelt. Ett internationellt samarbete finns i och med införlivande av in- ternationella konventioner som belyser att barnets rätt är något som måste framhållas. Trots krafttag är barn fortfarande i en väldigt utsatt situation då de lägger sina liv ofri- villigt i händerna på andra, exempelvis föräldrar, daghemspersonal, lärare med flera. Skyddslagstiftning där barnet får utökat skydd och bestämmanderätt är ett stort steg mot mer jämlikt samhälle. Varför barnets rätt tidigare inte tillvaratagits utan det oftast har setts till föräldrarnas eller samhällets bästa är för mig svårt att förstå. En viss förklaring finns i att samhället såg annorlunda ut med exempelvis färre skilsmässor och mindre behov av daghem och förskolor. Självfallet får det inte gå för långt så att barnet får för mycket makt eller bestämmanderätt, som skulle kunna utnyttjas av såväl barnet som av andra. En tanke är att föräldrar skulle kunna utnyttja barnet för att få sin egen vilja ige- nom. Här tycker jag att lagstiftaren har hittat en tydlig balansgång när barnets bästa skall vara avgörande. Det behöver således inte stämma överens med barnets vilja, även om det ofta gör det.
Hur ser då barnets rättsliga ställning ut i dagens samhälle? Är de förändringar som har gjorts tillräckliga eller finns med mer arbete att göra? Barnets rättsliga ställning har stärkts från att i stort sett vara obefintligt när det gäller vårdnadsfrågor till att direkt utgå från barnets bästa. Ett barn i dagens samhälle i Sverige har ett relativt långtgående skydd men samhället förändras hela tiden vilket lägger ett stort ansvar på lagstiftaren att utvärdera och uppdatera den lagstiftning som finns i takt med dessa förändringar. Det var trots allt inte mer än 30 år sedan som den allmänna opinionen angående barnaga såg helt annorlunda ut än vad den gör idag. Kanske kommer det i framtiden vara en själv- klarhet att ungdomar själv bestämmer över sin egen ekonomi och tillvaro på ett annat sätt än hur det ser ut idag. Att samhället förändras och lagar och bestämmelser måste ses över är inget unikt för frågor som rör barnets rättsliga ställning. Att skydda våra barn som är samhällets framtid måste dock ses som något prioriterat och mycket arbete måste här läggas ner för att upprätthålla och kanske utöka det skydd barn behöver i takt med förändringar i samhället. Samhällets ansvar blir som nämnts mycket stort med höga krav på väl fungerande förskola, fritidsverksamhet, möjligheten att familjer erbjuds stödsamtal, företa utredningar och domstolsförfaranden för att utreda varje unikt barns rätt. Kostnaderna för detta blir obestritt höga och krav på kompetens kommer bara att öka i och med att fler frågor att ta ställning till uppstår. Det är dock obestridigt att ett barn som far illa mer troligt hamnar på fel sida lagen och kostar då samhället mångdub- belt mer än vad kostnaden hade varit för att sätta in extraåtgärder i tidigt stadium. Är det då möjligt att lagstifta så att inga barn far illa överhuvudtaget? Målet måste vara att varje barn har rätt till en trygg och säker uppväxt men lagstiftning kan bara bära en bit på vägen. Det som krävs mer än tydlig och uttömmande lagstiftning, är förstående för den samma och utbildning som gör att barnet inte sätts i situationer där det blir fråga om det det som hände var i enighet med barnets bästa eller ej. Hådare lagstiftning för exempelvis daghemspersonal är inte önskvärt, barn måste få vara barn utan att vara un- der ständig uppsyn. Det skadar nog mer än det skyddar att vara för försiktig och regle-
rande. Skilsmässor kommer fortsätta att vara vanlig, troligen med dagens utveckling än mer frekvent förekommande än idag. Barn kommer med andra ord att hamna i situatio- ner som inte är önskvärda i framtiden också oavsett hur deras rättsliga skydd ser ut. Det stora arbetet ligger istället i att se till att upprätthålla skyddet i takt med förändringar krävs så inte barnets rättliga ställning försvagas. Att kontinuerligt se över rutiner för so- ciala mydigheter och för att domstolen har den kompetens som gör att barnets bästa verkligen kan tillgodoses.
Referenslista
Referenslista
Offentligt tryck
Propositioner
Prop 1975/76:170 om ändring i föräldrabalken mm. Prop 1978/79:67 om förbud mot aga
Prop 1981/82:168 om vårdnad och umänge m.m. Prop 1989/90:28 Vård i vissa fall av barn och ungdomar
Prop 1989/90:107 Om godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter Prop 1990/91:8 Vårdnad och umgänge
Prop 1993/94:57 Vårdnadshavarens skadeståndsansvar Prop 1994/95:224 Barns rätt att komma till tals
Prop 1996/97:124 Ändring I Socialtjänstlagen Prop 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge Prop 2005/06:99 Nya vårdnadsregler
SOU
SOU 1986:20 Barns behov och föräldrars rätt SOU 1997:116 Barnets bästa i främsta rummet
SOU 2005:43 Vårdnad-Boende-Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar Rättsfall Högsta Domstolen
NJA 1984 s 764 s 21 NJA 1991 s 451 s 12-14 NJA 1995 s 727 s 19-20 NJA 2000 s 345 s 12 NJA 2003 s 372 s 19 NJA 2007 s 382 s 12 NJA 2008 s 304 s 12
Referenslista Rättsfall Hovrätterna RH 1990:127 s 29 RH 1991:54 s 29 RH 2008:36 s 22 Rättsfall Tingsrätterna T 4414-04 s 14 T 322-97 s 15 Litteratur
Beckman Nils, Höglund Olle, Svensk familjerättspraxis, Norstedts Laghandböcker, Stockholm, 1984.
Ewerlöf Göran, Sverne Tor, Singer Anna, Barnets bästa om föräldrars och samhällets ansvar, Norstedts Juridik, femte upplagan, Stockholm, 2004.
Flodström Nilsson Hjördis, Vad säger LVU, förlagshuset Gothia, Växjö, 2004.
Grönwall Lars, Holgersson Leif, Socialtjänsten Handboken om SoL, LVU och LVM, förlagshuset Gothia AB, Mölnlycke 2004.
Lehrberg, Bert, Praktisk Juridisk Metod, Institutet för bank- och affärsjuridik (IBA), Uppsala 2006.
Singer Anna, Juridisk Tidskrift, årgång 19 2007-08 NR 1.
Singer Anna, Föräldraskap i rättslig belysning, IUSTUS förlag, Uppsala, 2000.
Sjösten Mats, Vårdnad boende och umgänge samt verkställigheten av sådana avgöran- den och överenskommelser, Norstedts Juridik, tredje upplagan, Vällingby, 2009.
Sund Lars-Göran, Tillsyn över barn en studie i föräldrarätt. Skadeståndsrätt och straffrätt, IUSTUS förlag, Uppsala, 1989.
Sund, Lars-Göran, Rättigheters funktioner och generella skyddsobjekt, särkilt barn. Tid- skrift for Rettvitenskap (TfR) 1-2/1994
Walin Gösta, Vängby Staffan, Föräldrabalken en kommentar Del 1, Norstedts Juridik, Göteborg, 2003.
Elektroniskt material
Referenslista http://treaties.un.org/Pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=IV- 11&chapter=4&lang=en 2009-09-09 http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=55 2009-09-14 http://www.westlaw.se/pls/onl_se/!ilseintk.request?funktion=lg&produkt=&normid=&p rodid=614 2009-10-10
FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989 Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter (European Convention of the Exercise of Child-