I verken Lill-Zlatan och morbror raring och Malins mamma gifter sig med Lisa skildras relationen mellan barnet och de vuxna som god. Både Lill-Zlatan, eller Ella som hon egentligen heter, och Malin är neutralt inställda till de närståendes sexuella läggning. Den neutrala inställningen framkommer dock något tydligare i Malins mamma gifter sig med Lisa eftersom vi i Lill-Zlatan och morbror raring, som nämnt i analysen, inte kan vara helt säkra på att morbror Tommy och karaktären Steve har en kärleksmässig relation. Vi vet heller inte om Ella är medveten om denna eventuella kärleksrelation och kan därför inte dra några långtgående slutsatser om hennes reflektioner kring homosexualitet. Vi vet däremot, som tidigare nämnt, hur mycket Ella älskar Tommy.
I verken Jösta och Johan, Välkommen Tango och Värsta prutten, Lolly! får skildring av den goda relationen inte lika stort utrymme som i Lill-Zlatan och morbror raring och Malins mamma gifter sig med
Lisa. I Jösta och Johan och Välkommen Tango beror det på att barnen Junior respektive Tango
framträder först i slutet av böckerna. Trots detta kan vi genom bilder ana en kärleksfull relation mellan barnet och dess pappor. Ansiktsuttrycken utstrålar glädje, trygghet och värme, vilket kan tolkas som att barnen har en neutral inställning till det faktum att deras pappor är homosexuella. Den kärleksfulla relationen mellan barnet och dess pappor blir synlig även i Värsta prutten, Lolly!, som även den skildrar glada och varma blickar.
De verk som istället utmärker sig med att skildra barnkaraktärernas negativa inställning till homosexualitet är När mammorna blev kära och Trollen på Regnbågsbacken. I verket När mammorna blev
kära, skildras dotterns känslomässiga uttryck genom att hon blir ledsen när hon får besked om att
mamman är kär i klasskompisen Lindas mamma. Både Fanny och Linda upplever det som jobbigt och pinsamt att deras mamma har en relation med en annan kvinna. Det karaktärerna Fanny och
Linda upplever kan kopplas till det Thornberg benämner som “scheman”, det vill säga att flickorna har med sig negativa föreställningar om homosexualitet, vilka nu mynnar ut i negativa känslor kring mammornas sexuella läggning (2013, s. 226). De negativa föreställningarna om homosexualitet som flickorna verkar ha, behöver nödvändigtvis inte vara ett förakt mot homosexualitet i sig, utan snarare en rädsla för att ha en förälder som anses vara avvikande. Rädslan för att vara avvikande och frångå normen kan härledas till queerteorins problematisering av att heterosexualitet ses som norm och som något eftersträvansvärt i samhället (Ambjörnsson, 2016, s. 48; Österlund, 2012, s. 258). Som Esposito poängterar framställs sammansättningen mamma-pappa-barn som det “normala” och är således ett tecken på en rådande heteronormativitet (2009, ss. 66–67).
Samhällets heteronormativitet verkar även ha präglat berättarjagets föreställningar om homosexuella i verket Trollen på Regnbågsbacken, där berättarjaget, vilket är ett barn av obestämt kön, upplever det som konstigt att två kvinnor har ingått äktenskap och att två homosexuella par kan ha barn tillsammans. Likt Thornberg menar så uppstår föreställningar om andra som avvikande, när avvikande och icke-avvikande personer möts (2013, s. 130), vilket sker när berättarjaget träffar familjen på Regnbågsbacken. Berättarjaget har präglats av det hen har hört om troll i sagor som liten, det vill säga att hen, som Tenngart menar, har varit mottaglig för påverkan av värderingar (2012, s. 25), vilka nu kommer till uttryck i en skepticism mot trollen, det vill säga de homosexuella.
Även om både Fanny och Linda i När mammorna blev kära och berättarjaget i Trollen på Regnbågsbacken inledningsvis har en negativ inställning till homosexualitet, luckras den upp allt eftersom och övergår i en insikt om att de har haft fel och således att kärlek kan uppstå mellan vem som helst, oavsett kön. I När mammorna blev kära skildras dessutom en klassrumssituation där kärlek och relationer diskuteras för att öka kunskap och acceptans hos eleverna, däribland Fanny och Linda. Som Bergström poängterar är det viktigt att i skolan tala om att familjekonstellationer kan se olika ut för att motverka diskriminering och kränkning (2006, s. 8), vilket anammas i Fanny och Lindas klass, som i sin tur skapar en acceptans hos båda flickorna och deras klasskamrater.
Intressant att notera är att det i verken som skildrar yngre barnkaraktärer, det vill säga Jösta och Johan,
Värsta prutten, Lolly!, Välkommen Tango, Lill-Zlatan och morbror raring samt Malins mamma gifter sig med Lisa, råder en mer positiv inställning till homosexualitet jämfört med de två verk som skildrar lite
äldre barnkaraktärer, det vill säga När mammorna blev kära och Trollen på regnbågsbacken. Med yngre karaktärer avses att Lolly, Lill-Zlatan och Malin alla tre är i förskoleåldern och att Junior och Tango är nyfödda. Med äldre barnkaraktärer menas att Fanny och Linda går på mellanstadiet och att
berättarjaget i Trollen på Regnbågsbacken refererar tillbaka till “[…] en trollsaga från när jag var mindre”, vilket indikerar att hen har levt ett tag. Kanske förhåller det sig på så sätt att de yngre barnkaraktärerna i verken inte har påverkats av samhällets heteronormativitet i samma utsträckning som de äldre barnen i verken, och ser därmed inte den homosexuella relationen som något avvikande. De äldre barnen har levt längre och således hunnit påverkas mer av sin omvärld och dess värderingar. Därför tror vi, likt Heggestad, att det är av yttersta vikt att barnlitteratur som skildrar regnbågsfamiljer, får vara en naturlig del av den litteratur som barn i förskola och skola möter (2013, s. 226). I en drömvärld bör barnlitteraturen som skildrar regnbågsfamiljer få lika stor plats i barns läsrepertoar som de böcker som skildrar den heteronormativa kärnfamiljen. Att bredda läsrepertoaren för barn kan, som Thornberg menar, utveckla barns förståelse för olika personer och situationer i större mån, än om barn endast får ta del av böcker som skildrar ett sätt att leva och vara på (2013, s. 226). Det är därför av stor vikt att ta del av litteratur som skildrar olika familjekonstellationer och inte enbart den heteronormativa kärnfamiljen. Enligt Thornberg, påverkas barns scheman av den litteratur de tar del av, så för att således öka möjligheten för barn att vidga sina vyer och skapa en bredare vision om hur världen ser ut (ibid.,), och i detta fall hur olika familjer kan se ut, bör en större läsrepertoar tas i beaktande. Detta även för att som Tenngart poängterar, öka möjligheten till att barn ska kunna få möjlighet att identifiera sig med karaktärer som har liknande upplevelser som en själv, vilket kan vara både befriande och minska känslan att man är ensam i sina upplevelser (2012, s. 32).
Således kan man dra slutsatser om att barn som får ta del av lika mycket litteratur som skildrar regnbågsfamiljer som den heteronormativa familjen skildras, kan allt fler barn få en ökad förståelse för världen, samt kunna känna en befrielse i att få möjlighet att kunna identifiera sig med karaktärer som har liknande upplevelser som en själv.
Konklusion
Barnlitteraturen har en viktig roll i hur könsroller och genusstereotyper framställs. Det är därför av stor vikt att författare tar det i beaktande när de väljer hur kvinnliga respektive manliga karaktärer ska porträtteras i barnlitteratur. Det är viktigt att det finns en mångfald representerad gällande porträttering av kvinnor respektive män, för att barn ska få en förståelse för att det inte endast finns ett sätt att vara kvinna på eller ett sätt att vara man på. Kvinnor respektive män kan ta sig i uttryck på olika sätt när det kommer till såväl yttre attribut som egenskaper i det verkliga livet, vilket vi anser bör återspeglas även i barnlitteraturen.
På samma sätt som att det är viktigt hur kvinnor respektive män porträtteras i barnlitteraturen, är det även viktigt att reflektera över huruvida annorlundaskap normaliseras eller reproduceras i barnlitteraturen. Det vill säga om de som avviker från normen skrivs fram som avvikande, eller om det förefaller vara normaliserat. Om barn vid upprepade tillfällen får möta barnlitteratur som skildrar exempelvis homosexualitet som något avvikande, finns det en risk att barn tillskriver homosexuella par som avvikande, i såväl litteratur som i det verkliga livet. Detta kan i sin tur utgöra en problematik, då de riskerar att tro att personer som frångår heteronormen ses som annorlunda och icke ”normala”.
Fortsättningsvis har i synnerhet lärare, men också vårdnadshavare, ett viktigt ansvar när det kommer till att välja litteratur som presenteras och läses för barn. Böcker som skildrar regnbågsfamiljer öppnar upp för samtal om olika familjekonstellationer, men också för samtal om kärlek och relationer. Samtal kan hållas med både yngre och äldre barn anpassat efter ålder. Avslutningsvis får barn som tar del av litteratur som skildrar olika typer av familjekonstellationer en bredare inblick i hur samhället faktiskt ser ut, än barn som endast får ta del av barnlitteratur som skildrar den heteronormativa kärnfamiljen. De barn som får ta del av litteratur som skildrar regnbågsfamiljer utvecklar således en förståelse för olika personer och situationer i större mån.