Barns användning

Under den deltagande observationen på ett barn på förskolan med bibliotek lekte barnet direkt med de leksaker som fanns i miljön. Barnet berättade för observatören att leksakerna tillhörde en saga och återgick därefter till leksakerna igen. Barnet berättade för observatören att hen brukar ” […] läsa och sjunga […] titta på TV-saga.”. Enligt Chambers (2011) gör lättillgängliga material att miljön kan bli intresseväckande för barnen. I ett samtal med ett barn under den deltagande observationen i förskolan utan bibliotek frågades barnet om vad hen brukar göra i läsmiljön. ”Jag läser med kompisarna. Fröknarna läser för mig.”. Barnet berättade vidare att hen själv väljer vad och när hen ska läsa. Läsmiljöerna var utformade på ett sätt som möjliggjorde för barnen att både ha åtkomst till och skapa intresse för att använda materialen.

Under den deltagande observationen på förskolan utan bibliotek kom ett annat barn fram till observatören och bad om att bli läst för. Efter att sagan lästs flera gånger tog barnet fram stolar för att dramatisera sagan och flera andra barn gick med i leken. Även här syns att lättillgängliga material möjliggör barnens kreativa dramatisering av böckerna. Barnen har tagit pedagogernas miljöer och gjort om dem till sina egna då de flyttar på möbler och böcker för att anpassa efter sina egna lekar och bearbetning av böckerna. Malaguzzi (1993b) menar att barn behöver belönas för sina ansträngningar och känna sig viktiga. Då detta barn dramatiserade sagan och fler kompisar ville vara med blev detta en belöning och leken fortsatte en lång stund. Miljön

agerade som en tredje pedagog genom att boken och möblerna inspirerade till vidare bearbetning av innehållet i boken. Malaguzzi (1993a) menar att barn lär sig då de interagerar med den fysiska miljön. En tredje händelse som observerades på förskolan utan bibliotek var när hela barngruppen läste efter lunch på pedagogernas uppmuntran. Vid det tillfället läste barnen i smågrupper och samtalade om böckerna med varandra. I denna situationen var inte pedagogerna med och läste med barnen, utan de uppmuntrade barnen till att använda miljön självständigt då läsmiljön var utformad på ett sätt som gjorde att barnen kunde använda det läsmiljön erbjuder.

Likheterna mellan de två studerade förskolorna var under tiden för observationerna att barnen använde miljöerna för att läsa böcker och dramatisera innehållet med hjälp av leksaker eller möbler. Chambers (2011) menar att läsplatserna förmedlar hur de ska användas genom att finnas där och reservera platsen för just literacy.

5.4 Sammanfattning

För frågan Hur kan de fysiska läsmiljöerna se ut i förskolor med eller utan förskolebibliotek? framkom det att de fysiska miljöerna såg olika ut och hade olika rutiner för användningen, men hade samma syfte enligt de intervjuade förskollärarna. Förskollärarna ville främja literacy och öka barnens intresse för läsmiljön. En av skillnaderna var att i förskolan med bibliotek var rutinen att använda biblioteket på bestämda tidpunkter medan barnen på förskolan utan bibliotek använde läsmiljön när de själva ville under dagen. Vidare hade förskolan med bibliotek en speciell miljö för literacy, medan förskolan utan bibliotek hade sina läsmiljöer utspridda i olika rum och blandat med det material som inte tillhör literacy. Miljöerna kan vara utformade på helt skilda sätt, men ändå uppfylla sitt syfte så länge målet kring literacy är i fokus och att pedagogerna anpassar miljön efter barnens intresse. Under observationerna visade barnen intresse för det material som fanns i förskolornas läsmiljöer då miljöerna var utmanande och lockade barnen till att använda dem till det tänkta syftet. Materialet på förskolorna var även skyltat på olika sätt genom att finnas i eller ur barnens räckhåll och genom att vissa böcker presenterades extra tydligt eller att mindre fokus lagts på skyltning av böckerna och mer på skyltning av exempelvis laminerade bokstäver. Barnens aktiviteter möjliggjordes eller begränsades även av hur tillgängligt materialet gjordes.

Detta stycke behandlar frågan Hur har de fysiska läsmiljöerna utformats och vad är syftet? Barns perspektiv hade inte funnits med då förskolan med bibliotek utformades och böcker köptes in innan det fanns barn på förskolan. Istället tog kommun och personal besluten kring utformning och bokval i det första steget. Förskolan utan bibliotek hade funnits längre och utformades både efter ett barnperspektiv och med hjälp av barns perspektiv utifrån observation och dokumentation av de barn som går på förskolan. Barnen på båda förskolorna tilläts enligt de intervjuade förskollärarna att göra tillfälliga förändringar i miljöerna, men de två intervjuade barnen berättade att de inte varit med och utformat hur läsmiljöerna ska se ut. Båda förskolorna visade sig ha ett bokbestånd med många böcker med olika innehåll. Enligt barnen hade de inte valt vilka böcker som fanns, men de valde vad de själva ville läsa.

Sista frågeställningen var Hur används läsmiljöerna? och resultatet blev följande. På förskolan med bibliotek styrdes användningen av ett schema och det intervjuade barnet ansåg att förskollärarna bestämde när biblioteket fick användas. På förskolan utan bibliotek fanns läsmiljön utspridd på öppna ytor och användes på barnens eget initiativ. Barnet som observerades i förskolan med bibliotek använde främst miljön till att leka med leksakerna och berättade att de hörde ihop med en saga. På förskolan utan bibliotek läste barnen med varandra, med en vuxen och en saga dramatiserades. Läsmiljöernas utformning förmedlade till barnen hur de skulle användas.

6. Diskussion

I detta kapitel diskuteras och jämförs resultatet med tidigare forskning. Metodval, yrkesrelevans och förslag till vidare forskning diskuteras även.

6.1 Metoddiskussion

I denna studie har två förskolor jämförts med varandra. En har ett förskolebibliotek och den andra har en läshörna på avdelningen. De metoder som användes var: intervju med två förskollärare, varav en även är barnbibliotekarie; deltagande observation med frågor till barn och observation av den fysiska miljön. De deltagande observationerna genomfördes som fallstudier. Tanken med studien var att se vilka fördelar och nackdelar som kan finnas med att ha ett bibliotek eller en mindre läshörna. En fördel med att ha enskilda intervjuer med förskollärarna var att de fick tala relativt fritt och fick ge sitt perspektiv på frågeställningarna. Tidigt i insamlingen av empirin fick vi veta att vi hade begränsad åtkomst till förskolan med förskolebibliotek, då de hade många andra studenter på plats. Då togs valet att ändå genomföra studien på den förskolan, men med en av författarnas eget barn, då vi ansåg att det var relevant för studien att vara på en förskola med ett bibliotek. Förskolan med bibliotek var även så pass ny att detta kan ha påverkat resultatet till viss del. I skrivande stund har biblioteket och förskolan varit öppen i fyra månader. Då observationen på författarens eget barn genomfördes upplevdes det som att barnet var bekväm och svarade på frågorna, men tröttnade snabbare på interaktionen. Att integrera samtal med barnen i observationerna visade sig även vara en bra metod då barnen verkade vara bekväma med interaktionerna. Förskolan med bibliotek hade även läshörnor vid varje avdelning, en av dessa beskrevs kort, men störst fokus lades på biblioteket för att kunna dra jämförelser med den andra förskolan. Nackdelen med att göra fallstudier är att det generar mindre empiri, däremot passar det väldigt bra för denna studie som genomförts på kort tid.

6.2 Resultatdiskussion

I vår studie blev resultatet att barnens perspektiv inte fick stort utrymme i de beslut som togs kring läsmiljöns utformning i någon av förskolorna, utan det var mer ett barnperspektiv som regerade. Även tiderna då läsmiljön fick användas i förskolan med förskolebibliotek visade sig

vara reglerade, medan barns perspektiv tog större plats i förskolan utan bibliotek då det alltid var fri åtkomst till läsmiljön. Resultatet för Thorells (2006) studie var att barnen inte fick bestämma i lika stor utsträckning som vuxna och påverkades av pedagogernas beslut. Vi upptäckte i vår studie att biblioteket kunde vara svårt för barnen att få åtkomst till om de hade bokningsschema, vilket även visade sig i Mörkbergs (2016) studie. Enligt Eriksson Bergström (2013) kan även rummen bestämma vad barnen får eller inte får göra där via sättet de är utformade på. Miljön som den tredje pedagogen kan uppmuntra och begränsa olika beteenden hos barnen genom sin utformning (a.a).

Vårt resultat visade att observation och dokumentation användes av förskollärarna för att upptäcka vilka delar av läsmiljön som användes av barnen och vilka delar som behövde förändras eller tas bort för att återfå fokus på literacy. Enligt Biermeier (2015) utformade pedagogerna miljöer efter barnens intresse, vilket gjorde att miljön användes mer av barnen.

Pedagogerna hade skyltat olika material på olika sätt och även skapat olika bokbestånd vilket resulterade i att barnen på de två förskolorna visade intresse för och använde de mest lättillgängliga materialen under tiden för de deltagande observationerna. Vårt resultat visar att barnen använde läsmiljöerna till sina egna aktiviteter utifrån de möjligheter och begränsningar som fanns och att material som var svåråtkomligt inte användes. Den tidigare forskning som tagits upp utgår från pedagogernas perspektiv och denna studie har frågat både pedagoger och barn om hur de upplever läsmiljöernas utformning och användning för att komma fram till resultatet.

6.3 Yrkesrelevans

Studiens resultat är relevant för de som arbetar inom förskolläraryrket då literacy är ett av grundämnena i skolan och miljön som en tredje pedagog kan ha stor påverkan för hur miljön används av barnen. Studien visar att den fysiska läsmiljön kan vara utformad på olika sätt och att barnen ändå använder miljön till olika literacyrelaterade aktiviteter som möjliggörs istället för att begränsas av miljön. Förskollärare som observerar barnen och följer deras intresse har goda förutsättningar för att skapa en fysisk miljö som används av barnen till literacyrelaterade aktiviteter. Att dessutom alltid sträva mot barns perspektiv ger barnen större möjlighet att påverka de miljöer de vistas i. Vi som skriver den här studien tar dessa nya insikter med oss i

yrket genom att vi i framtiden vill sträva efter att se barns perspektiv och utforma miljöer med tydligt syfte genom att observera och dokumentera hur barnen använder miljön.