2. STYRDOKUMENTENS SYN PÅ INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET
6.5 BARNS MÖJLIGHET ATT PÅVERKA SIN VARDAGSSITUATION
Barnen får påverka sin vardagssituation mest i den fria leken, där de bestämmer själv hur de ska leka. Sångsamling är också en av de aktiviteter som ger barnen möjlighet att välja. Under måltider får barnen välja dricka och grönsaker och under påklädning får de klä på sig själv i sin egen takt.
Men vi är nyfikna om det finns fler situationer eller aktiviteter där barn har inflytande och på vilket sätt barnen får bestämma?
Förskolan Nalle
Maria: “Vår lärmiljö ska vara anpassad efter barn, så de själv kan välja. Vi ser var barns intresse finns, då kan vi ändra vår miljö på det sättet, hur rummen ser ut. Vi märker hur barnen är i sin lek och i deras lek kan vi se vilka saker de är intresserade.”
Pedagogen Hellen tycker att barn får inflytande genom att de får sitta var de vill under frukosten.
För pedagogen Lena handlar barns möjlighet till inflytande i verksamheten om att barn ska kunna upptäcka själv, att de ska kunna dra egna slutsatser och kunna hitta egna svar utifrån de situationer, händelser som är planerade av pedagogerna.
När vi jobbar med grupperna så får barnen vara de som upptäcker. Vi tar fram material och så ställer vi frågor, så får de själva komma fram till vad som händer med de olika materialen eller vad man har för. De får själva påverka, de får själva fundera, de får själva hitta deras…. så det är inte att jag har gjort upp något färdigt, detta ska vi komma fram till. Vi har börjat med matematik och att barnen fått jobba med vatten och volym. Vi har ställt fram ett vattenkar och så har vi lagt fram olika saker i en burk som skickas runt så får barnen själva ta någonting i burken och lägga ner i vattnet som får de se vad som händer och så ställer jag frågor hela tiden, så jag påverkar inte de så men om jag liksom säger: vad händer där? - “ooo en ballong” och vad händer med ballongen? Så jag försöker ställa de här frågorna som gör att de tänker. Så skickar vi runt och barnen får fundera vad som händer med de olika materialen när de hamnar i vattnet. I de här grupperna låter jag barnen upptäcka, undersöka själv, jag ställer fram och ger de materialet.
Förskolan Kastanje
Pedagogen Emma säger att ofta är det redan planerat vad som ska hända, men ändå finns det utrymme får barnens idéer och förslag.
“Vi har planerat ofta vad vi ska göra, men även annars får de komma med idéer och att man nappar på det. Någon har kanske sagt kan vi inte baka? Då försöker vi planera in det på fredag. Ibland kan det vara små saker, som att välja färg på muggen.”
Jesper tycker att pedagogers jobb är att inspirera barn och därför försöker pedagogerna på förskolan Kastanje i förväg förberedda saker som barnen kan välja själv.
Han påpekar att “demokrati är inte bara få lov att välja, utan det är mycket medvetenhet om att jag har möjlighet, jag har ett ansvar, jag kan få lov att välja visa saker.”
I våra intervjuer framkommer att miljön på båda förskolorna ska vara anpassad efter barn, så de själv kan välja vad de ska göra. Allt material ska vara på barnens nivå, så att de lätt kan komma åt det, till exempel när de känner för att måla, klippa eller leka med de olika saker som finns på förskolan. Enligt Maria på Nallen utformas verksamhetens miljö utifrån barnens intresse och hur barnen är i sin lek.
I sin bok “Lyssnandets pedagogik” skriver Lenz Taguchi och Åberg (2007) om miljöns betydelse för arbete med demokrati på förskolan. De har observerat att barnen anpassar sig inte till den miljö som finns på förskolan, utan att barnen anpassar miljön till sina behov och intresse. Vidare tycker de att det blir svårt att skapa en spännande och intressant miljö för barn, om inte pedagoger observerar och lyssnar på barn.
Lenz Taguchi och Åberg tycker att det kan bli ett utmärkt tillfälle för barnen att vara delaktiga och ta ansvar genom att låta dem bestämma om hur miljön på förskolan ska se ut. Till slut påpekar de att barn ska ha svårt att kunna utveckla förmågan att förstå och handla demokratiskt om de inte får möjlighet att vara delaktiga och om de inte får ta beslut om regler och förhållningssätt i sin egen vardag.
Pedagoger på Kastanjeförskola är noga med att tala om för barnen att det är de som bestämmer, som i sin konsekvens gör att barnen blir medvetna om sin möjlighet till inflytande. Detta gör pedagogerna under olika situationer som matstund, då barnen får välja var de ska sitta eller under den fria leken, då barnen bestämmer hur de ska leka. Enligt Skolverket (2005) kan pedagoger aktivt arbeta med barns inflytande och
delaktighet genom att vara lyhörda och visa respekt när barn utrycker sin vilja i vardagliga situationer. Pedagoger måste också synliggöra och återkoppla barnens inflytande i verksamheten, på så sätt att barnen ska förstå att deras åsikter har betydelse. Lena är en av de få pedagoger som talar om och ger exempel som uppfyller läroplanens intentioner om att lärandet skall baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barnen ska lära sig av varandra.
Lena jobbar också medvetet utifrån läroplanens intention om att barn ska känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själv. Därför tycker hon att barn själv ska kunna påverka aktivitets förlopp och kunna dra egna slutsatser, fast aktivitet kommer från pedagogers initiativ. Enligt Åberg och Lenz Taguchi (2007) kan inte lärande bygga på att vuxna ska äga kunskap och förmedla det till barnen. För att barn ska kunna lära sig behöver de bara få verktyg från vuxna. En pedagog måste vara aktiv i lärande, istället för lära ut kunskapen. Lärande sker ömsesidigt i ett samspel mellan en villig pedagog och barn. Grunden för lärandet ska utgöras av den egna nyfikenheten. Detta stämmer också överens med Skolverkets syn på samband mellan samspel och lärande. Enligt skolverket ska förskolans demokratiska uppdrag basera på en kunskapssyn, som gör att individ kan lära sig och utvecklas i samspel med andra. Kunskap ska utvecklas i ömsesidig kommunikation och samspel med andra, istället för att förmedla det till barn som ska passivt ta emot den. Det vill säga att arbetet med demokratin ska ses som ett kollektivt fenomen som berör verksamheten. För att intresset för värdegrunden ska riktas mindre mot individen och mer mot individen satt i ett sammanhang ska relationer och samtal ställas i fokus. Detta ska utgöra en miljö för lärande och utveckling av demokratiska värderingar.(Skolverket, 2000)