Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Demokrati i förskolan
– En studie om pedagogernas arbetsätt och barnens
uppfattning kring demokrati och inflytande
Democracy in preschool
–
A study of pedagogue’s way of working and children
understanding about democracy and influence
Patricia Lanchipa
Magdalena Larsson
Lärarexamen 210hp
Barndoms- och ungdomsvetenskap 2010-11-03
Examinator: Björg Kjaer Handledare: Fredrik Nilsson
Abstract
Titel: Demokrati i förskolan - En studie om pedagogernas arbetsätt och barnens
uppfattning kring demokrati och inflytande
Författare: Magdalena Larsson och Patricia Lanchipa
Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi har valt att fokusera på pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning om demokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå från barnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på två förskolor. Vi har följande frågeställningar:
Hur ser pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna?
På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagliga
verksamheten?
Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersökta
förskolorna?
Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på två förskolor som tillhör våra partnerområden. Vi har observerat sammanlagt cirka femtio barn, intervjuat tjugo ett barn och intervjuat sex pedagoger. Vårt resultat visar att pedagogerna har intresse för att arbeta efter demokratiska grunder. De är lyhörda och låter barnen ha inflytande i verksamheten inom de ramar, som pedagogerna själv har satt upp. Synen på vad demokrati och inflytande innebär varierar från pedagog till pedagog. Barnen på båda förskolor har ingen uppfattning om vad inflytande och demokrati betyder. Dock är alla barn medvetna om, att de bestämmer i leken
Nyckelord
Förord
Under examensarbete genomgång har vi haft ett bra samarbete. Vi delade arbetets innehåll och samarbetade över strukturen. Båda har letat och hittat relevant litteratur till arbetet. Pedagog intervjuer och de flesta barnintervjuer har vi gjort tillsammans. Vi har gemensamt analyserat över allt material som vi har samlat till vår undersökning.
Vi vill tacka alla pedagoger och barn som deltagit i vår studie . Vi vill också tacka vår handledare Fredrik Nilsson för allt stöd under arbetens handledning.
Innehålsförteckning
1 INLEDNING ... 8
1.1 DISPOSITION... 8
1.2 VIKTEN AV DEMOKRATI I FÖRSKOLAN... 8
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 10
2. STYRDOKUMENTENS SYN PÅ INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET... 11
2.1 LÄROPLAN LPFÖ98... 11
2.2 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD... 12
3 TEORETISK PERSPEKTIV... 14
3.1 DET SOCIOKULTURELLA PERSPEKTIVET... 14
4 TIDIGARE FORSKNING KRING BARNS INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET ... 15
4.1 DELAKTIGHET SOM VÄRDERING OCH PEDAGOGIK... 15
4.1.1 Pedagogisk kullerbytta ... 17
4.2 INFLYTANDE GENOM OLIKA PERSPEKTIV... 18
4.2.1 Barns perspektiv ... 18
4.2.2 Barnperspektiv ... 18
4.3 BARNENS BÄSTA UR VUXNAS PERSPEKTIV... 19
5 METOD ... 21 5.1 METODVAL... 21 5.2 OBSERVATIONER... 21 5.3 INTERVJU... 22 5.4 URVALSGRUPP... 23 5.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 24
6 ANALYS OCH RESULTAT ... 25
6.1 BARNENS UPPFATTNING OM DEMOKRATI OCH INFLYTANDE. ... 25
6.2 PEDAGOGERNAS SYN PÅ DEMOKRATI... 28
6.3 VAD ÄR INFLYTANDE FÖR PEDAGOGER... 30
6.4 INFLYTANDE UTAN GRÄNSER ELLER INOM RAMAR... 31
6.6 VERKSAMHETENS PLANERING UTIFRÅN BARNS TANKAR... 36
6.7 STYRDA RUTINER I VERKSAMHETEN... 40
6.7.1 Samling ... 40
6.7.2 Måltiderna ... 42
6.8 RESPONS FÖR PEDAGOGERNAS ARBETE MED DEMOKRATI OCH INFLYTANDE... 43
7. SLUTSATSER ... 46
8. DISKUSSION ... 48
8.1 VIDARE FORSKNING... 48
9. REFERENSER ... 48 BILAGA ...51
1 Inledning
1.1
Disposition
Uppsatsen är indelad i åtta övergripande delar. Den första delen är ett inledande kapitel som ger inblick i det utvalda problemområdet och informerar läsaren om uppsatsens syfte och frågeställningar. Kapitel två handlar om synen på demokrati och inflytande på förskolan utifrån styrdokumenten. Det tredje kapitlet innehåller för vår undersökning relevant teori. I kapitel fyra presenterar vi tidigare forskning kring det undersökta området och motiverar vårt val. I nästa del beskriver vi metod och redogör för vårt val. Kapitel sex innehåller analys och teori. I denna del sammanställer vi empiri och resultat med teori och tidigare forskning, samt drar slutsatser utifrån denna sammanställning. Analysen innefattar ett område, som är uppdelad utifrån olika aspekter, men samtidigt ger den en helhetsbild av det undersökta området.
Sista delen innehåller våra slutsatser, som vi stödjer med tidigare gjorda observationer. Denna del innehåller också diskussion som redogör för vårt arbete med uppsatsen och också för vårt samarbete.
1.2 Vikten av demokrati i förskolan
I dagens samhälle lägger vi en stor vikt vid att kunna handla demokratiskt, göra sin röst hörd, och vara med att bestämma. Redan i tidig ålder läggs grunden för att barn på förskolor runt om i hela Sverige, ska få kännedom om vad demokrati betyder, och vad det innebär att ha inflytande och kunna påverka.
Förskolans styrdokument som är läroplanen (Lpfö 98) säger att:
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.(Lpfö 98, s.25)
Detta innebär att pedagogerna som jobbar på en förskola har en viktig uppgift, när det gäller att förmedla och förankra de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Det handlar främst om individens frihet och integritet och alla människors lika värde. (Lpfö98).
Det innebär att de som verkar inom barnomsorg måste vara medvetna och ta ansvar för att förmedla sina kunskaper, livserfarenheter och nya upptäckter till varandra och till barnen. Inte enbart förmedla vad de vet idag utan det viktigaste är att de ger barnen lärdomar och uppfattningar om det föränderliga samhället och att barnen har möjlighet att påverka förändringarna. För att kunna hantera dessa förändringar behöver barnen utveckla relationer till omvärlden och en tolerans inför förändringar och olikheter i den framtid de ska möta.
Enligt läroplanen (Lpfö98):
Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten skall bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt skall delta i samhällslivet. (Lpfö 98, s.25)
Därför är det viktigt att barnen ska vara medvetna om att deras delaktighet i verksamheten står för demokrati och inflytande. De flesta barn är omedvetna om att deras egna beslut på förskolan är en demokratisk handling. För den pedagogiska verksamheten i förskolan blir det en viktig fråga hur vi ska förbereda barnen så att de i framtiden kan mötas i samtal om hur de vill utforma sin framtid och leva sina liv. Åberg och Taguchi (2005, s.64) påpekar att demokrati är något som inte kan läras ut, det är något som ska byggas tillsammans i ett samspel i en ständigt pågående process. Barnens behov och intressen ska ligga till grund för utformningen av miljö och pedagogisk planering. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö98) ska en förskoleverksamhet vara trygg, rolig och lärorik . Pedagogerna ska ge barn utrymme för att kunna iaktta och reflektera. Barn ska få möjlighet att utforska sin omgivning genom att använda olika uttryckssätt, och söka svar på sina frågor. Det är viktigt att förskoleverksamhet skapar ett klimat som är demokratiskt och som gör att barn och vuxna ska känna trygghet och tillit till varandra. Alla barn ska ha möjlighet att efter förmåga kunna påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt. Demokrati är inget som kan övertas från en generation till nästa, utan måste återerövras av varje ny generation.
Under vår praktik har vi lagt märke till att pedagogernas syn på demokrati och barns inflytande varierar beroende på individ. Vissa av pedagogerna tycker att barn ska ha så mycket inflytande som möjligt, men det finns också pedagoger som tycker att det ska finnas gränser inom vilka barnen får bestämma. Därför väcktes vårt intresse för frågan om barns möjligheter till inflytande i förskola, och vi ville fördjupa oss i ämnet. Läroplanen för förskolan säger att pedagogerna har ansvar för att utforma verksamheten efter grundläggande demokratiska värderingar, göra samhällets värdegrund synlig och konkretisera den i vardagen.
Vår undersökning är också gjord för att se huruvida barn är delaktiga och om barn får möjlighet att påverka den dagliga verksamheten.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att undersöka demokrati- och inflytandefrågor. Vi väljer att fokusera på pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning om demokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå från barnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på två förskolor.
Våra frågeställningar är följande:
• Hur ser pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna?
• På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagliga verksamheten?
• Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersökta förskolorna?
2. Styrdokumentens syn på inflytande och
delaktighet
Det är viktigt för vår undersökning att få veta vad de olika styrdokumenten skriver angående barns inflytande och delaktighet. Styrdokumenten kommer att användas som en grund för vår studie.
2.1 Läroplan Lpfö98
Läroplan för förskola anger förskolans värdegrund och uppdrag samt strävansmål och riktlinjer för verksamheten. I läroplanen (Lpfö 98) står det att förskolan har ett stort ansvar för att lägga grunden för att barn ska förstå vad demokrati är. Samt att barnens behov och intressen bör ligga till grund för utformning av miljö och planering av verksamheten. Förskolan ska ge barnen rätt till delaktighet och inflytande.
Förskolans mål skall sträva efter att varje barn:
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö98, s.32)
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (Lpfö98, s.32)
Alla som arbetar i förskolan skall:
• verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan (Lpfö98, s.32)
• verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras. (Lpfö98, s.32) Läroplanen (Lpfö98) framhåller att lärandet skall baseras på samspel mellan vuxna och barn och på att barnen lär av varandra. Det är viktigt att barngruppen ses som en aktiv
del i utveckling och lärande. I förskolan ska barnen få hjälp att bilda sig utifrån många aspekter som” intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.” (Lpfö98, s.28)
2.2 Skolverkets allmänna råd
Enligt Skolverkets (2005) allmänna råd om barns delaktighet och inflytande: Det är viktigt att personalen:
• uppmuntrar och stödjer barns delaktighet och inflytande samt stödjer dem i att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö i vardagliga situationer. (Skolverket, 2005 s.31)
• utarbeta former för barns delaktighet och inflytande där alla barn ges möjlighet att uttrycka sin uppfattning om vad som är meningsfullt och roligt i förskolan, oavsett ålder, kön, social och kulturell bakgrund. (Skolverket, 2005 s.31)
Vidare kan vi läsa att pedagoger skall vara lyhörda och genom sitt arbete i den dagliga verksamheten skall försöka närma sig barns perspektiv.
Att arbeta aktivt med barns delaktighet och inflytande innebär att vara lyhörd och visa respekt för när barn uttrycker sin vilja i vardagliga situationer. Genom att ge barn förtroende lär de sig att ta ansvar för sina val och ta konsekvenserna av sitt handlande.
Barnens vardagsinflytande behöver även synliggöras och återkopplas så att de förstår att deras åsikter har betydelse. På så vis får barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för de demokratiska processer de deltar i. Viktigt i sammanhanget är också att barnen i olika former får vara delaktiga i utvärderingen av förskolans verksamhet.( Skolverket 2005, s.32)
I Skolverkets allmänna råd under rubriken normer och värden kan vi läsa att det är viktigt att personalen aktivt arbetar med normer som en del av arbetet med barns utveckling och lärande för att barn ska utveckla sin förmåga att ta ansvar och ha inflytande.
Det handlar till stor del om att som pedagog skapa ett öppet och demokratiskt klimat, där varje barn får uppleva sitt eget och andras värde samt får sina behov och intressen respekterade och tillgodosedda. Personalens förhållningssätt – till barnen, föräldrarna och varandra – är centralt. I detta avseende behöver personalen återkommande diskutera vad det innebär att hävda och tydliggöra grundläggande värden i det dagliga arbetet tillsammans med barnen. (Skolverket 2005, s.28)
3 Teoretisk perspektiv
3.1 Det sociokulturella perspektivet
Lev Vygotskij (1896-1934) var en av de mest inflytelserika forskarna om hur socialt samspel bidrar till barns lärande och utveckling. Med social kompetens avser Vygotskij (Strandberg, 2006) alla former av samspel mellan människor och en av hans grundteser är att samspel grundlägger utveckling.
Strandberg stödjer Vygotskijs tankar om att under barns lekaktiviteter tydliggörs hur aktivitet och delaktighet föregår vetande. För honom delaktighet betyder mer än att ha inflytande. ”Delaktighet innehåller rätten att undersöka, experimentera, utveckla och omforma. Delaktighet är rätten att vara med innan man vet eftersom inre kompetens har sin grund i yttre gemensamma aktiviteter.” (Strandberg, 2006, s.67)
Enligt Evenshaug och Hallen (2001) menar Vygotskijs att utveckling sker från det sociala till den individuella . Barnen lär sig genom det samarbete som inträffar mellan barnen och en kompetent person som vägleder de som modell och via verbala instruktioner om hur de ska utföra en handling. Detta lärande sker inom den ”proximala utvecklingszonen” vilket innebär en skillnad av vad barn kan själv och vad de kan uppnå med hjälp av vägledning och uppmuntran av en kompetent person.
Vi har valt att använda Vygotskijs sociokulturella perspektiv och teori om den ”proximala utvecklingszonen” för att undersöka om det finns ett samband mellan hur barn och pedagoger praktiserar demokratiska principer under det sociala samspelet. Vi är nyfikna på hur barnen agerar i det sociala samspelet mellan varandra, som t.ex. den fria leken. Vi vill också veta hur samspelet ser ut mellan barn och pedagoger i vuxenledda situationer, som t.ex. en samling.
4 Tidigare forskning kring barns inflytande
och delaktighet
Vi har valt att använda nedanstående forskning eftersom dess innehåll visar tydligt vad demokrati, delaktighet och inflytande på förskolan handlar om. Vi vill indela forsknings huvudpoäng i olika delar. Den första delen handlar om delaktighet och pedagogik, 4.1 . Den andra delen presenterar forskning om inflytande genom olika perspektiv, 4.2 .
4.1 Delaktighet som värdering och pedagogik
I ”Barnens lärande”, en bok som handlar om kvalitetsarbete i förskolan skriver författarna Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) bland annat om hur pedagoger ska arbeta med demokrati och inflytande på förskolan.
Sonja Sheridan som är förskollärare och docent i pedagogik och Ingrid Pramling Samuelsson professor i pedagogik anser att läroplanen synliggör arbete på förskolan. Den visar förutsättningar utifrån vilka pedagoger kan jobba med, vidgar möjligheter och visar komplexiteten i uppdraget. Läroplanen ställer också i fokus barns lärande och utveckling i förskolan inom olika områden. Den lyfter framförallt barns rättighet till att få möjlighet att utveckla kunskaper både nu och senare i livet.
Enligt författarna kan verksamheten bidra till barnens lärande, genom att barn på förskolan får möta kompetenta lärare som kan observera, reflektera, dokumentera, utvärdera, analysera, tolka och skriva fram resultat. Vidare säger de att kunskap och lärande är grundad i en social och kulturell praktik som barn ingår i, men också i erfarenheter och relationer som alla barn kommer i kontakt med. Detta kan bland annat uppnås av kompetenta pedagoger som har kännedom om barnets olika strategier för lärande, och ger barn möjlighet att utveckla olika kompetenser. I förskolan ska pedagoger erbjuda barn varierande aktiviteter, som hjälper barn att upptäcka deras
omvärld på olika sätt.
Författarna poängterar att hög kvalitet på förskolan handlar om att pedagoger visar viljan att närma sig barns perspektiv.
”Att hon/ han försöker inta ett barnsperspektiv, talar med barnen, lyssnar på dem och låter dem komma fram med sina röster.” (Sheridan och Pramling Samuelsson, 2009, s.15)
En förskoleverksamhet är strukturerad och organiserad utifrån pedagogers kunskap om mål, barn och verksamhet. Trots detta ska barn inom ramen för vuxnas ledarskap få förståelse om vad som sker i verksamheten. Barn ska också få möjlighet att påverka, vara delaktiga och kunna utrycka sina idéer och samtidigt sitt spontana intresse. Barns intresse och erfarenheter ska fångas av pedagoger och tas tillvara i verksamheten.
Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) anser att barns rätt till inflytande och delaktighet är ett viktigt målområde. Det är i förskolan barn ska lära sig och få förståelse för vad demokrati innebär och hur människor gör för att handla demokratiskt. Barn ska lära sig att ta ansvar och vara delaktiga i en samhällsutveckling som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar.
Pedagoger kan göra barn delaktiga genom att planera verksamheten tillsammans med barnen. Barn ska kunna påverka innehåll, bidra med åsikter om hur aktiviteter ska se ut och delta i miljöns utformning. Genom att delta i och få inflytande över både pedagogiska processer och beslutprocesser, får barnen förståelse för vad demokrati innebär. Samtidigt ska pedagoger samtala med barn om det de gör, sätta ord på de situationer barnen är delaktiga i, och tydliggöra demokratiprocesser.
Åter påpekar författarna att barns delaktighet i olika beslutfattande processer beror på pedagogers vilja att inta barns perspektiv. För att kunna förstå barns perspektiv behöver pedagoger veta hur barn skapar kunskap och lyssna på det barn säger. Framförallt ska pedagoger visa tillit och stöd för barnens idéer och åsikter.
”Det handlar senare om att tolka barns agerande och ha tillit till och förväntningar på att de, med rätt stöd och handledning från vuxna, kan klara av olika saker. Att förstå och lära av barnets agerande betyder att se relationen mellan barnets perspektiv och den specifika mening han/hon utrycker.” (Sheridan och Pramling Samuelsson, 2009, s.39)
I slutändan konstaterar författarna att barns möjlighet till inflytande finns främst på detaljnivå, som utesluter övergripande beslut i förskolan. Detta innebär att barn har inflytande över vardagliga situationer, som att välja vad de ska göra efter samlingen och
liknande. De har också kommit fram till att pedagogernas svaghet i arbete med demokrati är, att de inte synliggör för barn alla demokratiska processer och tänker inte på att tydliggöra för barnen om de kan välja eller inte.
”Barns vardagsinflytande i förskolan behöver synliggöras för dem samt vidgas. Betraktat i relation till intentionerna i läroplanen och FN:s konvention för barnets rättigheter så är ett vardagsinflytande otillräckligt. Barns möjlighet att påverka bör omfatta betydligt fler områden. Det handlar om att både kunna påverka förskolans lärandemiljö och det egna lärandet… Barnen behöver både praktisera demokrati och göra demokrati till ett begrepp som de kan förstå” (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2009, s. 41)
Barn känner delaktighet och inflytande när deras intressen, intentioner och sätt att förstå bemöts och används på ett respektfullt sätt i den dagliga verksamheten.
4.1.1 Pedagogisk kullerbytta
Enligt Wallin (2003) måste pedagoger våga göra en ”pedagogisk kullerbytta”, och istället för att planera verksamheten i grunden för en hel termin, låta den utgå från barns intresse.
Vidare menar Wallin att pedagoger ska vara uppmärksamma för att inte fastna i sin egna välmenta traditionella dagispedagogik som ska leda fram till en förutbestämd produkt.
Ett temaarbete behöver inte vara planerat av pedagoger redan innan terminen har börjat, det kan vara spontant inlett genom att observera barn och vara lyhörda på deras frågor.
För att få inblick i barnens vardag, kan pedagoger använda sig av den pedagogiska dokumentationen, som kan hjälpa dem att analysera och reflektera över verksamheten, och barnens behov. En pedagogisk dokumentation kan föras på olika sätt som observera och anteckna, anteckna barn tankar till ett problem, fotografera eller videofilma.
Ovanstående forskning poängterar vikten om att pedagogerna måste ta barns intressen som utgångspunkt till den pedagogiska arbete och göra barn delaktiga i planeringen av det.
4.2 Inflytande genom olika perspektiv
Skillnader mellan barnperspektiv och barns perspektiv enligt Arnér och Tellgren (2006) är att barnperspektiv är när det handlar om hur vuxna ser på barns situation, och barns perspektiv anser de är barns egna föreställningar om vad deras liv handlar om, hur barn upplever tillvaron ur sin synvinkel och hur barn tittar på omvärlden med sina ögon.
4.2.1 Barns perspektiv
I Arnérs studie med sexåriga barn i förskoleklasser har det kommit fram att barnen upplevde att det var svårt att få lärarna att tillåta idéer som de själva tog initiativ till. Barnen ansåg att de inte kunde påverka reglerna, som de ser som hinder, som gällde om sådant som de inte fick göra. Barnen tyckte att det roligaste handlade om det som de själva gjorde tillsammans med varandra, som lek eller olika aktiviteter som inte kontrollerades av vuxna. (Arnér, 2009).
Pramling Samuelsson och Sheridan (2001) har gjort en studie om femåriga barn i förskola, som handlar om barns uppfattning, om vad det innebär för barnen att bestämma och hur de ser på sina möjligheter att påverka det som sker i förskolan. Resultaten visar att de flesta barn vet vad det betyder att få bestämma när de leker tillsammans. Under leken sker ett sorts samlärande. I leken bestämmer de lekens regler, som turordning och ömsesidighet. Alla barn tyckte att de endast kunde bestämma över sig själv, egna aktiviteter och egen lek. Allt annat ansåg barnen att de vuxna bestämde. Vi kommer att undersöka om en liknande fenomen avspeglas i vår undersökning.
4.2.2 Barnperspektiv
Enligt Birgitta Qvarsell professor i pedagogik, (2003) används begreppet barnperspektiv på olika sätt i både allmän debatt, t.ex. om skola och förskola, och i forskning. Det kan handla om hur vuxna som t.ex. pedagoger på en förskola eller skola uppfattar barn. Det kan också handla om hur vuxna hanterar barnens syn på deras värld, deras villkor och
hur de uppfattar sig själva.
”Barns perspektiv på villkor i sin omvärld, på andra människor, på fysiska ting och på sociala förhållanden, kan ge väsentlig kunskap för både den pedagogiska kunskapsbildningen och det praktiska pedagogiska arbetet” (Qvarsell, 2003, s.111) Qvarsell (2003) påpekar att pojkar och flickor förmodligen uppfattar sin omgivning på olika sätt. Det kan förklaras genom att de befinner sig i olika sammanhang och handlar olika i olika situationer, i alla fall delvis. Därför undrar Qvarsell om det är likadant med barn och vuxna? Lever de kanske också i skilda världar. Detta kan vara problematiskt om man inte är medveten om det. Så när man säger att något är för barnets bästa så kanske det inte är det ur barnets perspektiv.
Det finns skillnader mellan det som är viktigt för barn och vad som är viktigt för vuxna i en förskoleverksamhet. Medan barn vill handla efter egen vilja, välja egna aktiviteter och befinna sig i olika miljöer visar pedagoger rädsla för att tappa kontrollen över den ”trygga verksamheten”.
Vi tycker att det blir intressant att se vilken av de två perspektiv påverkar pedagogernas arbetssätt kring demokratiska principer.
4.3 Barnens bästa ur vuxnas perspektiv
I Professor Johanssons (2003) artikel kan vi läsa att ibland kan pedagogerna utgå ifrån att barn för sin egen skull behöver vara med om, öva eller lära sig vissa saker, även om barnen visar att de inte alls har samma inställning till detta som de vuxna.
”Barnen ska lära sig att äta upp, tåla motgångar och följa regler. Detta lärande, menar de vuxna, är till för barnens eget bästa. Uttryck som att »barn måste lära sig tåla motgångar» och »man ska bara behöva säga till en gång» illustrerar ett sådant synsätt. Dilemmat som pedagoger har att hantera är att barn inte alltid kan förstå sitt eget bästa, men att det är vuxnas uppgift att se till att barn underordnar sig vissa beslut. Den normativa avsikten är att barn ska lära sig tåla motgångar vilket innebär att barns perspektiv explicit bryts eller underordnas andras, ofta de vuxnas.” (Johansson, 2003,s.50)
I Johanssons artikel förekommer det att fast vuxna inser att barn ogillar t.ex. viss mat eller någon aktivitet handlar de medvetet för att lära barnen att de inte alltid kan få det de vill. Även om pedagogerna i början tyckte synd om barnen, så ser de i sitt vuxna och
mer erfarna perspektiv att det är bättre för barnen på lång sikt, att ibland göra saker som barn inte vill.
Poängen är att konfrontationen mellan barns och vuxnas perspektiv är en del av pedagogiken. Pedagogerna menar att det är bra för barn om deras perspektiv möter någon annans och får motstånd, men också att barns perspektiv inte alltid ges prioritet. Ibland kan det vara frågan om pedagogers makt dvs. att i vissa sammanhang blir barns vilja och barns perspektiv nertryckta.
Johansson (2003) hävdar att det inte alltid är bra för barn att pedagoger förstår och följer deras perspektiv. Det som gynnar barn kan vara att de möter motstånd och lär sig av en vuxen som är mer erfaren.
För att förstå en annan människa räcker det inte att förstå de uttalade orden. Man ska kunna läsa av kroppsspråket, gester och tonfall som utgör en helhet och säger om människors tankar och deras sätt att vara. Vidare säger Johansson att det är svårt att fullfölja någon annans tankar eftersom vi inte kan kliva in i en persons kropp och börja tänka på dennes sätt. Därför har våra möjligheter för att helt och hållet förstå barns vilja, intentioner och barns perspektiv, en viss begränsning. Den kunskap om barnen som vi får är komplex och inte fullständig.(Johansson, 2003).
I tolkningen av barns agerande gäller det därför att se hela situationen där andra barn och forskaren ingår och att vara öppen för den tvetydighet och komplexitet som är karaktäristisk för livsvärlden. Även om forskaren eller barnpedagogen definierar vad som studeras, kvarstår fenomenet och dess innebörd för barnet som en öppen fråga. (Johansson, 2003, s.47)
För oss är det viktigt att undersöka om det är barnperspektiv eller barns perspektiv som prioriteras i våra förskolor under verksamhetens genomgång.
5 Metod
Metoddelen innehåller en beskrivning av hur studien har genomförts . Här beskrivs även vilka metodansatser och forskningsredskap som vi har använt för att samla in data och empiri till vår undersökning.
5.1 Metodval
För att kunna använda olika datainsamlingsmetoder i vår studie, har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsprocess. Den kvalitativa forskningsprocessen ger oss möjlighet att både intervjua, observera, föra fältanteckningar och använda tidigare insamlat material. Enligt Patel och Davidsson (2003) kan informationen från de olika datainsamlingsmetoderna bidra till en mer nyanserad bild i analysen. Vidare menar författarna att de olika svaren från intervjuer och observationer kan vara underlag för rikare tolkning. Forskaren kan också studera samma fenomen i olika sammanhang för att kunna tolka variationen hos detta. (Patel & Davidsson, 2003)
5.2 Observationer
Vi har valt att göra observationer för att se hur pedagogerna agerar praktiskt i förskolans verksamhet. Observationer, enligt Patel och Davidsson (2003) är användbara när man skall samla information angående områden som beteende och skeenden i naturliga situationer. Beteende i detta sammanhang innebär inte bara fysiska handlingar utan också verbala yttranden, relationer mellan individer, känslouttryck och liknande. Vidare säger Patel och Davidsson (2003) att kunskapen som man får genom observationer lägger grunden för vidare studier med andra tekniker för att samla information. I vår studie har vi använt oss av ostrukturerade observationer. Enligt Patel och Davidsson
kallas ostrukturerade observationer de observationer man använder när man har ett utforskande syfte och vill erhålla så mycket kunskap så möjligt. Denna typ av observation ger oss möjlighet att samla mycket information kring det för oss intressanta problemområdet. En sådan observation är också lämplig för vår studie eftersom vi har bestämt i förväg vilka personer och verksamhetens rutiner, som samling och matstund, vi ska observera (Patel & Davidsson, 2003)
Eftersom vi har haft vår Vft/ Verksamhetsförlagda tid, under hela utbildningen på samma förskolor och har följt de flesta barn och pedagoger från början, har vi bestämt oss att föra observationer under våra senaste Vft perioder. Vi tyckte att det skall kännas mer naturligt för oss, barn och pedagoger att göra observationer vid dessa perioder. Observationer gjorde vi under tre veckor i februari månad och under fyra veckor i maj månad. Tiden som innefattar vår Vft period har gett oss möjlighet att föra våra observationer under en längre tid. Den har förhoppningsviss hjälpt oss att få en bredare och tydligare bild av en vardag på båda förskolorna och fånga de viktiga sammanhangen i området som vi ska undersöka.
Eftersom vi har vetat redan i förväg att vår uppsats ska handla om demokrati och inflytande på förskolan, har vi koncentrerat oss på att observera pedagoger och barn i olika sammanhang som samling, måltider, påklädning och utevistelse.
Observationerna presenteras i analysdelen och används som komplement till intervjuer med pedagogerna och barnen.
5.3 Intervju
Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som har som syfte att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något till exempel den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen. Detta betyder att man aldrig i förväg kan formulera svarsalternativ för respondenten eller avgöra vad som är det ”sanna” svaret på en fråga. (Patel & Davidsson 2003, s.78)
Våra intervjuer har en låg grad av strukturering som innebär att intervjuaren ställer frågorna där den intervjuade personen har möjlighet att svara med egna ord.
samma förutsättningar. ”Vid helt standardiserade intervjuer ställer vi likalydande frågor i exakt samma ordning till varje intervjuperson” (Patel & Davidsson 2003, s.72)
Eftersom vi skrev intervjufrågorna på en lapp och varje fråga var numrerad, fick vi en struktur som vi följde när vi intervjuade varje pedagog.
Vi har formulerat öppna frågor som leder till mer nyanserat svar och samtidigt hindrar respondenten från att svara enbart ”ja” eller ”nej”. Vi har också varit medvetna om att barn förmodligen kan ha svårt att förstå vissa frågor och begrepp och därför har vi ställt olika ledfrågor som t.ex. hur menar du? Vad tycker du? Osv.
För att kunna spela in våra intervjuer med pedagogerna använde vi en diktafon. Vi har informerat våra respondenter om att inspelat material skall användas enbart i vår uppsats.
5.4 Urvalsgrupp
Vi har valt att observera och intervjua barn och pedagoger på två olika förskolor. Förskolan Nalle och förskolan Kastanje. Båda förskolor tillhör våra partnerområden. På förskolan Nalle har vi observerat och intervjuat tre pedagoger och observerat cirka 32 barn i åldrarna mellan fem och sex år. Beroende på sammanhang, andelen av barn varierade mellan åtta barn upp till 32 barn. Vi har intervjuat fjorton av dem. Innan vi började intervjua barnen, förklarade vi för dem vad det handlar om och frågade om de känner för att svara på några frågor.
Vi har också intervjuat tre förskollärare, varav två av dem har arbetat drygt tjugo år inom barnomsorg och en av dem har arbetat lite mindre en tio år. Vi tyckte att det blev intressant att ta reda på om deras åsikter om barns inflytande och delaktighet stämmer överens med varandra, eller om deras syn skiljs åt.
På förskolan Kastanje har vi observerat och intervjuat tre pedagoger, varv en är grundskollärare, en är förskollärare och en är barnskötare. I denna grupp finns en pedagog som har arbetat mer än tjugo år inom barnomsorg. Vi har valt att intervjua dem eftersom de arbetar med den barngrupp som vi ska observera och intervjua. Barngruppen av fyra-sex åringar består av cirka 20 barn. Vi har intervjuat sju av dem. Eftersom det var viktigt för oss att samla mycket information kring det för oss
intressanta området och ordagrant presentera svaren i empiridelen valde vi att spela in intervjuer med pedagogerna.
Svaren från barnintervjuer blev antecknade i all säkerhet att vi hinner skriva ner barnens ord. Valet grundade vi på vår kännedom av barnen som är på båda förskolorna.
5.5 Etiska överväganden
Materialet i studien ska behandlas konfidentiellt. Det betyder att riktiga namn på barn och personal inte kommer att nämnas i vårt arbete. Vi har använt fingerade namn på personal, barn och förskolor. Detta har alla informerats om. Patel och Davidsson (2003) beskriver hur viktigt det är att den intervjuade får information om vad undersökningen ska användas till och betydelsen av att frågorna besvaras så sanningsenligt som möjligt för bästa resultat, varav vi har tagit detta i beaktande i vår undersökning.
Vi har också informerat de intervjuade att de har rätt att avbryta när som helst.
Vi har berättat för barnen varför vi ska ställa frågor till dem och gett dem möjlighet att fritt medverka i våra intervjuer. För att kunna intervjua barn har vi bett pedagogerna om tillstånd. På båda förskolor finns det redan skriftliga medgivande från barnens föräldrar och vi som lärarstuderande har tystnadsplikt och är medvetna att all information får användas enbart i vårt arbete.
6 Analys och resultat
Vi har studerat tidigare forskning och använt det som stöd för att hitta områden som vi skulle undersöka. Vi har försökt att hitta ett samband mellan teori, relevant för vårt arbete, forskning kring inflytande och demokrati på förskolan och vår empiri.
För att kunna analysera och sortera insamlat material har vi noggrant transkriberat de inspelade intervjuerna med pedagogerna.
Vi har gått igenom vårt material flera gånger för att kunna få en helhet i vårt arbete och för att kunna hitta ett mönster som vi kan följa i valet av kategorier. I vårt skapande av kategorier har vi försökt dela in information som passar ihop, från både intervjufrågor, observationer och teori från tidigare forskning. För att bearbeta vårt material har vi löpande skrivit ut både intervju och observation där sedan överstrykning med olika färger har skett, för att sedan kunna dela upp arbetet i olika lämpliga kategorier till vår uppsats.
I denna del sammanställer vi teori, empiri och resultat samt drar slutsatser utifrån denna sammanställning. Vi kommer att presentera analysen i åtta olika kategorier. Vi presenterar och analyserar våra intervjuer med barnen och pedagogerna, samt relaterar dem till våra observationer. Analysen innefattar det av oss undersökta området, och är uppdelat utifrån olika aspekter. Däremot ger det en helhetsbild av det undersökta området.
6.1 Barnens uppfattning om demokrati och inflytande.
Utifrån våra observationer har vi antaget att barnen inte har en uppfattning om vad orden demokrati och inflytande innebär. Men för att bli säkra om att vi inte har förutfattad mening om barnens kännedom omkring demokrati och inflytande har vi frågat barnen vad båda orden betyder. Barnens svar bekräftar vår förmodan. Inget av de intervjuade barnen vet vad de orden betyder.Förskolan Nalle
Pojke 6,3: ” Inflytande betyder att man flyttar från sitt hus in i något annat hus” Flicka 6,3: ” Jag vet inte, kanske något som kan flytta.”
Pojke:5.11 ”Vatten är flyttande. En båt som flyttar på vattnet.”
Barnen hade också svårt att säga vad ordet bestämma betyder. Däremot visar det sig att alla barn kan berätta hur de agerar när de bestämmer. Alla barn är överens att det är under leken som de får bestämma. Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) talar om att innan vi frågar barn om vilken möjlighet de har till inflytande, måste vi först ta reda på deras uppfattning om vad det innebär att bestämma och hur de tycker att man gör när man bestämmer.
Barnen på förskolan Nalle svarar att:
Flicka 5,6: ”att man får leka var man vill, att man får äta var man vill och göra vad man vill”
Flicka 6,3: ”Jag vet inte vad bestämma betyder….. Jag får göra vad jag vill”
Här ser vi att barnen berättade om hur de gör när de bestämmer fast de säger att de inte vet vad orden betyder.
Flicka 6,4 ”bestämma betyder att man bestämmer över andra eller att nu vill jag inte leka med dig. Om någon är dum mot mig så säger jag så får du inte göra”.
Pojke 6,3: ”Bestämma betyder att man får bestämma, att den som är med i leken får bestämma. Jag bestämmer att alla ska leka med mig.”
Barnens svar pekar tydligt på att de får mest frihet under leken och att det är pedagogerna som bestämmer när andra aktiviteter ska ske.
Flicka 5,2: ”Fröknarna bestämmer att vi kan gå in och ut och om vi ska äta mellanmål. Vi sjunger aldrig . Jag bestämmer om jag vill leka själv”
Pojke 5 år: ” fröknar bestämmer. Barnen får bestämma vart de vill leka men fröknarna bestämmer därute och vad man ska ha på sig ”
Förskolan Kastanje
Nalle. För dem är det också under lekens genomgång som de bestämmer . Flicka 5:” Jag får aldrig bestämma. Jesper bestämmer på förskolan”.
Flicka 5: ” Fröknarna bestämmer. De bestämmer att man inte får göra saker. Barnen bestämmer i leken”
Pojke 4:” Fröknarna bestämmer på dagis, vi får bara bestämma vad vi vill leka det är fröken som bestämmer vad vi ska äta”
Vi har frågat två pedagoger vad det beror på att barnens uppfattning är det pedagoger som bestämmer?
Emma:” I barnens värld är det så. Det är de vuxna som bestämmer, det är också en trygghet får barnen att det är vi vuxna som bestämmer mycket, men det är klart att de ska uppleva att de har inflytande över det vardagliga livet”
Karina:” Barnen säger att det är pedagoger som bestämmer eftersom det är det som de hör från de vuxna på förskolan. Vi brukar säga att hemma bestämmer mamma och pappa och här bestämmer vi fröknar. Jag vet att det är fel. Vi arbetar för att ändra det.”
Utifrån barnens svar syns det tydligt att det är under leken barnen är medvetna om att de bestämmer och att allt är på deras villkor. Enligt deras uppfattning är det pedagogerna som bestämmer om allt annat som händer på förskolan. Detta synliggörs också i Pramlings och Sheridans (2001) studie som visar att de flesta barn vet vad det betyder att få bestämma när de leker. Allt annat ansåg barnen att det är vuxna som bestämmer. Pedagogen Emma tycker att det är en trygghet för barnen, att det är vuxna som bestämmer. Här märker vi att pedagogen tolkar barnens tankar kring demokrati och inflytande utifrån barnperspektivet. Enligt Arnér och Tallgren (2006) talar barnperspektiv om vuxnas syn på barns situation medan barns perspektiv visar hur barn upplever tillvaron ur sin synvinkel och hur barn tittar på omvärlden i sina ögon.
I likhet med det i en annan forskning som gjordes av Birgitta Qvarsell (2006) försöker författaren hitta svar på om skillnader kan bero på att vuxna och barn lever i skilda världar. Enligt henne kan det vara problematiskt om vi inte är medvetna om det. Om vuxna säger att något är för barnens bästa så kanske är det inte ur barnets perspektiv.
6.2 Pedagogernas syn på demokrati.
Eftersom vår uppsats handlar om demokrati och inflytande i förskolan var det viktigt för oss att ta reda på hur pedagogerna på båda förskolorna definierar ordet demokrati och vad det innebär att arbeta demokratiskt på en förskola. Är pedagogernas syn på demokrati likadant eller har de olika åsikter?
Förskolan Nalle
Pedagogerna på förskolan Nallen tycker att demokrati handlar mest om att lyssna på barnen och att se barnen.
Camilla: ”Demokrati är att komma till tals o.s.v. Det är också att man lyssnar på dem. Att man ger sig tid till det.”
De poängterar också att barnen ska känna glädje, ha roligt av sin vistelse på förskolan och att barnen får uppleva att de är viktiga för pedagoger och verksamheten.
Maria: “Demokrati för det första är att barnen ska tycka att det är roligt, att de ska ha glädje av allt detta, att barnen känner att de är viktiga.
Förskolan Kastanje
Pedagogerna på Kastanjeförskolan poängterar också vikten av att se barnen och att lyssna på barnen, men samtidigt lägger de vikten för det sociala samspelet och att barn ska lära sig att ta ansvar för sitt handlande och kunna respektera varandra.
Emma:” Demokrati handlar om att kunna påverka sin situation, men det handlar också om ett demokratiskt synsätt. Att barnen även sinsemellan ska lära sig att respektera varandra och lyssna på varandra och inte bara att man ska kunna påverka det man själv gjort, utan det handlar mycket om samspel mellan barnen.”
Pedagogen Karina påpekar att en förskola består av många personer, barn och vuxna och det är olika viljor och åsikter. För Karina handlar demokrati om att lära sig att kompromissa, kunna respektera andra åsikter och att kunna samspela med varandra.
Pedagogen Jesper talar om att hans tid på lärarhögskolan blev präglad i stort sätt av demokrati och därför tycker han att det är viktigt att man ska ta det med sig vidare, till
en skola och förskola och utveckla tankarna kring ett demokratiskt arbetssätt.
Han nämner också läroplanen som tydligt beskriver att en förskola ska vila på demokratiska grunder. Jesper är också medveten om att arbete med demokrati är i ständig utveckling och att det finns många brister eftersom pedagoger betraktar demokrati som en självklarhet.
Jesper: “Jag har blivit präglad av min tid på lärarhögskolan av demokrati, att man faktiskt tar och utvecklar det. Det trycks så stenhård på det i läroplanen också och det tror jag att det får mig att tänka om vikten av det. Vi tycker att demokrati är något som är ganska självklart, men jag tror att vi är lite dåliga på det eftersom vi tror att vi är så bra på det.”
Vidare säger Jesper att demokrati handlar inte enbart om möjligheter, utan också om svårigheter som man stöter på oavsett om man är en vuxen eller ett barn. Han tycker också att i förskolan ska man ha respekt för alla oavsett om man är barn eller en kollega. Jesper: ”Det handlar om att ha respekt och empati för andra och intresse, och att veta var de är någonstans och att veta var de är på väg och skapa möjligheter för det.”
Pedagogen Jesper är den enda av våra respondenter som talar om vikten att se sina kollegor i arbetslaget som resurser i arbete med demokrati. För Jesper handlar ett demokratiskt sätt också om att ha förståelse för vad demokrati innebär för en kollega i arbetslaget och hur man kan tillsammans skapa förutsättningar till en utveckling.
Jesper: “Demokrati på förskolan är inte bara för barnen på förskolan, utan det handlar lika mycket om min kollega som jag jobbar med och vad demokrati är för henne, hur kan jag vara med för att skapa förutsättningar för henne att hon faktiskt kan påverka sin situation och hur man kan utvecklas där man är.”
För att kunna upptäcka likheter eller skillnader och få en helhet av vad våra respondenter tycker om demokrati, har vi jämfört pedagogernas svar med varandra. Medan pedagogerna på förskolan Nalle talar om att demokrati handlar om att se och lyssna på barnen och att barnen ska ha roligt på förskolan, ger sig pedagogerna på förskolan Kastanje i en djupare reflektion om vad det innebär att handla demokratiskt. Pedagogerna på Kastanje förskolan är överens om att demokrati handlar om ett socialt samspel mellan människor. För Kastanje pedagogerna handlar det sociala
samspelet om ömsesidigt respekt och intresse för varandras åsikter och viljor. Pedagogen Jesper påpekar att demokrati är en möjlighet och ansvar och att de två sakerna går hand i hand.
Här ser vi en koppling till Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som säger att barn lär sig genom samspel med andra. Enligt Vygotskij är social kompetens grunden i människors utveckling. Med social kompetens menar han alla former av samspel mellan människor och att samspel grundlägger utveckling. (Strandberg, 2006) För pedagogerna är det viktigt att barnen ska känna att de får uppmärksamhet både från vuxna och från deras kompisar, men samtidigt är pedagogerna noga med att lära barnen att de måste ta ansvar. I Skolverkets dokument om demokrati påpekas att värdegrunden handlar både om rättigheter och om skyldigheter. Som individ har man rätt till att bli hörd och också skyldigheten att lyssna till andra. (Skolverket, 2000) En av pedagogerna tillägger att denna ömsesidiga respekt och intresse gäller i kontakter mellan barn och barn, barn och pedagoger och pedagoger sinsemellan.
Vi har lagt märke till att en pedagog tycker att demokrati är att barn ska känna glädje och ha roligt av sin tid på förskolan och att ska känna sig viktiga. Vi har svårt att hitta samband mellan hennes svar och de värdegrunder som demokrati vilar på. Samtidigt kan vi läsa i läroplanen för förskolan att verksamheten ska vara rolig och trygg.
6.3 Vad är inflytande för pedagoger
Förskolan Nalle
Pedagogerna är överens om att inflytande handlar om att kunna välja, att göra sin röst hörd och att kunna vara med och bestämma.
Hellen: Inflytande är att fråga barnen, det är inte alltid man kan fråga för det är inte alltid barnen kan svara på alla frågor heller, det kan vara svåra frågor också. Att man får de med i ens tankar, i ens prat, att man resonerar med dem t.ex. när man kommer in och ska klä av sig, så säger vi jaha nu ska vi klä av oss, och vad ska vi ta av oss någonting? Det är jacka, nu kan du försöka ta av den och stövlarna, nu kan du sätta dig när och ta av de… Så jag tycker att det är lite att man får de att tänka själv och få inflytande över sig själv och få dem att göra saker själv. Inflytande är också t.ex. att de får välja frukt. Jag tvingar inte ett barn att äta banan om han vill ha ett äpple.
begränsningar. Det finns situationer som kan vara farliga för barnen t.ex. barn skadar sig om de inte följer tidigare bestämda regler, som att inte springa med långa pinnar i handen eller klättra i höga träd. Begränsningar kan också bero på ekonomiska resurser eller tiden som inte räcker till allting barnen vill göra.
Maria: “Om de tycker om att klättra i träd och vi vet att det är farligt, då kanske man får inte klättra.”
Pedagogen Maria strävar efter att barn ska känna sig betydelsefulla och att de ska veta att deras röst är viktig. Därför tycker hon att pedagoger ska lyssna på barnen, att de ska vara lyssnande pedagoger.
Maria: “Lyssnar vi inte, då ser vi inte och ser vi inte barnen, så ser vi inte vilket inflytande och demokrati de ska få.”
Förskola Kastanje
Pedagogerna på Kastanje förskolan tycker också att inflytande handlar om att ha rätten till att välja och bestämma. Samtidigt lägger de vikten på att ta ansvar och ta hänsyn till andra barn och vuxna på förskolan.
Emma: Inflytande är… oftast fokuserar man att barnen ska vara med och kunna bestämma, men det handlar inte bara om det. Det är större än det. Det handlar om en syn på människa, att alla har rätt att komma till tals, alla har rätt att bli hörda. Det är därför det är förbjudet för att barnen slår på varandra eller trycka på varandra, utan att alla ska respektera varandra.
6.4 Inflytande utan gränser eller inom ramar
Nu när vi har fått svar på vad demokrati och inflytande innebär för våra respondenter, vill vi veta i vilka situationer får barnen bestämma. När får barnen välja själv och när har de mindre utrymme för att få fram sin vilja?
Förskolan Nalle
de vad de vill äta, de väljer om de vill ha mjölk eller om de vill ha vatten… Vissa saker kanske vi styr, som att vi ska äta frukost och att vi ska äta middag och vi bestämmer att vi ska gå ut”.
Pedagogen Helen säger också att barnen får bestämma hela dagen men tillägger att det finns rutiner som gör att pedagogerna får bestämma.
Hellen: “Man ser att det finns tiderna som också gör att man ska bestämma.”
För henne det kan det variera individuellt från pedagog till pedagog hur mycket barnen får bestämma själv. “För fick barnen bestämma om de ville vara inne eller ute på eftermiddagen. Men också det beror på personalen.”
Den fria leken är den första aktiviteten som nämns i intervju med pedagogen Lena. Lena: “ I den fria leken, där får de välja precis vad de vill göra, och då har vi allt material framme.”
I intervju med Lena framkommer också att ibland finns det aktiviteter som är planerade av pedagoger som t.ex. rytmik eller gymnastik. Pedagogen är noggrann med att påpeka att trots aktiviteter är planerade finns det utrymme för att barn ska kunna undersöka och göra saker på sitt eget sätt t.ex. röra sig på olika sätt under gymnastikpass, eller välja att berätta en känd saga på ett nytt, eget sätt.
Förskolan Kastanje
Får barnen på Kastanje förskola också bestämma hela dagen eller finns det några aktiviteter som är bestämda av pedagoger?
Jesper: ”Beroende på vad vi har för aktiviteter. Är det så att jag sitter och jobbar och har ett projekt med några barn då är det inte valbart för resten. För om jag har fem barn som jag jobbar i ett projekt med, så har vi nio barn till, då får de inte välja om de vill vara ute eller inne själv.”
Pedagogen Jesper säger också att det inte är alltid barnen får välja om de vill vara med i ett projekt eller inte. Innan pedagoger väljer barn till ett projekt går de igenom den pedagogiska dokumentationen. Utifrån dokumentationen kan pedagogerna se om det finns några spännande tankar och frågor kring ett ämne som blev väckta av barn och vilka barn är det i så fall. Enligt Jesper finns det särskilda tillfällen, på grund av
organisationen, där det enbart är pedagogerna som bestämmer. Detta handlar ofta om gruppstorlek, personaltillgång och tid.
Emma talar också om att det finns planerade aktiviteter och då vet barnen att de måste vara med och kan inte välja att göra något annat.
“Jag tycker att detta inte är brist på inflytande, utan att det är en självklarhet för barnen att man ska göra så.”
Pedagogerna på båda förskolor delar sin gemensamma syn om att barnen får mest inflytande i den fria leken. Detta stämmer helt med Pramlings och Sheridans (2001) studie som har visat att de flesta barn vet vad det betyder att få bestämma när de leker tillsammans. Under leken sker ett sorts samlärande. I leken bestämmer de lekens regler, som turordning och ömsesidighet. Alla barn tyckte att de endast kunde bestämma över sig själv, egna aktiviteter och egen lek. Vi har också hittat paralleller mellan pedagogernas svar, Pramlings och Sheridans studie och de intervjuade barnens svar. Våra intervjuer med barnen har visat att barnen inte känner till varken ordet demokrati eller inflytande, och många av barnen vet inte heller vad ordet bestämma betyder. Det som är intressant är att barnen kan svara när de bestämmer. Alla intervjuade barn har svarat att de får bestämma när de leker. De får också bestämma vem de ska leka med och hur de ska leka.
Den stora skillnaden mellan båda förskolorna, som visar i vilken utsträckning barnen får påverka sin vardag på förskolan har vi märkt i de svaren från pedagogerna på förskolan Kastanje. Pedagogerna på förskolan Nalle säger att barnen får bestämma hela dagen, med undantag för rutinstyrda situationer. Kastanje pedagogerna berättar också om vikten till barns inflytande, men samtidigt benämner de aktiviteterna som är planerade och bestämda av dem själva. Dels beror det på att pedagogerna måste jobba utifrån de mål och intentioner som finns i läroplanen för förskolan, och dels kan det bero på olika faktorer som styr förskoleverksamheten och de svårigheter som pedagoger möter under dagen. Detta kan bero t.ex. på personalbrist, barngrupps storlek eller begränsningar i förskolans ekonomi. Enligt Johansson (2003) är det inte alltid bra för barn att pedagoger förstår och följer deras perspektiv. Det som gynnar barn kan vara att de möter motstånd och lär sig av en vuxen som är mer erfaren.
mycket barnen får bestämma.
6.5 Barns möjlighet att påverka sin vardagssituation
Barnen får påverka sin vardagssituation mest i den fria leken, där de bestämmer själv hur de ska leka. Sångsamling är också en av de aktiviteter som ger barnen möjlighet att välja. Under måltider får barnen välja dricka och grönsaker och under påklädning får de klä på sig själv i sin egen takt.
Men vi är nyfikna om det finns fler situationer eller aktiviteter där barn har inflytande och på vilket sätt barnen får bestämma?
Förskolan Nalle
Maria: “Vår lärmiljö ska vara anpassad efter barn, så de själv kan välja. Vi ser var barns intresse finns, då kan vi ändra vår miljö på det sättet, hur rummen ser ut. Vi märker hur barnen är i sin lek och i deras lek kan vi se vilka saker de är intresserade.”
Pedagogen Hellen tycker att barn får inflytande genom att de får sitta var de vill under frukosten.
För pedagogen Lena handlar barns möjlighet till inflytande i verksamheten om att barn ska kunna upptäcka själv, att de ska kunna dra egna slutsatser och kunna hitta egna svar utifrån de situationer, händelser som är planerade av pedagogerna.
När vi jobbar med grupperna så får barnen vara de som upptäcker. Vi tar fram material och så ställer vi frågor, så får de själva komma fram till vad som händer med de olika materialen eller vad man har för. De får själva påverka, de får själva fundera, de får själva hitta deras…. så det är inte att jag har gjort upp något färdigt, detta ska vi komma fram till. Vi har börjat med matematik och att barnen fått jobba med vatten och volym. Vi har ställt fram ett vattenkar och så har vi lagt fram olika saker i en burk som skickas runt så får barnen själva ta någonting i burken och lägga ner i vattnet som får de se vad som händer och så ställer jag frågor hela tiden, så jag påverkar inte de så men om jag liksom säger: vad händer där? - “ooo en ballong” och vad händer med ballongen? Så jag försöker ställa de här frågorna som gör att de tänker. Så skickar vi runt och barnen får fundera vad som händer med de olika materialen när de hamnar i vattnet. I de här grupperna låter jag barnen upptäcka, undersöka själv, jag ställer fram och ger de materialet.
Förskolan Kastanje
Pedagogen Emma säger att ofta är det redan planerat vad som ska hända, men ändå finns det utrymme får barnens idéer och förslag.
“Vi har planerat ofta vad vi ska göra, men även annars får de komma med idéer och att man nappar på det. Någon har kanske sagt kan vi inte baka? Då försöker vi planera in det på fredag. Ibland kan det vara små saker, som att välja färg på muggen.”
Jesper tycker att pedagogers jobb är att inspirera barn och därför försöker pedagogerna på förskolan Kastanje i förväg förberedda saker som barnen kan välja själv.
Han påpekar att “demokrati är inte bara få lov att välja, utan det är mycket medvetenhet om att jag har möjlighet, jag har ett ansvar, jag kan få lov att välja visa saker.”
I våra intervjuer framkommer att miljön på båda förskolorna ska vara anpassad efter barn, så de själv kan välja vad de ska göra. Allt material ska vara på barnens nivå, så att de lätt kan komma åt det, till exempel när de känner för att måla, klippa eller leka med de olika saker som finns på förskolan. Enligt Maria på Nallen utformas verksamhetens miljö utifrån barnens intresse och hur barnen är i sin lek.
I sin bok “Lyssnandets pedagogik” skriver Lenz Taguchi och Åberg (2007) om miljöns betydelse för arbete med demokrati på förskolan. De har observerat att barnen anpassar sig inte till den miljö som finns på förskolan, utan att barnen anpassar miljön till sina behov och intresse. Vidare tycker de att det blir svårt att skapa en spännande och intressant miljö för barn, om inte pedagoger observerar och lyssnar på barn.
Lenz Taguchi och Åberg tycker att det kan bli ett utmärkt tillfälle för barnen att vara delaktiga och ta ansvar genom att låta dem bestämma om hur miljön på förskolan ska se ut. Till slut påpekar de att barn ska ha svårt att kunna utveckla förmågan att förstå och handla demokratiskt om de inte får möjlighet att vara delaktiga och om de inte får ta beslut om regler och förhållningssätt i sin egen vardag.
Pedagoger på Kastanjeförskola är noga med att tala om för barnen att det är de som bestämmer, som i sin konsekvens gör att barnen blir medvetna om sin möjlighet till inflytande. Detta gör pedagogerna under olika situationer som matstund, då barnen får välja var de ska sitta eller under den fria leken, då barnen bestämmer hur de ska leka. Enligt Skolverket (2005) kan pedagoger aktivt arbeta med barns inflytande och
delaktighet genom att vara lyhörda och visa respekt när barn utrycker sin vilja i vardagliga situationer. Pedagoger måste också synliggöra och återkoppla barnens inflytande i verksamheten, på så sätt att barnen ska förstå att deras åsikter har betydelse. Lena är en av de få pedagoger som talar om och ger exempel som uppfyller läroplanens intentioner om att lärandet skall baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barnen ska lära sig av varandra.
Lena jobbar också medvetet utifrån läroplanens intention om att barn ska känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själv. Därför tycker hon att barn själv ska kunna påverka aktivitets förlopp och kunna dra egna slutsatser, fast aktivitet kommer från pedagogers initiativ. Enligt Åberg och Lenz Taguchi (2007) kan inte lärande bygga på att vuxna ska äga kunskap och förmedla det till barnen. För att barn ska kunna lära sig behöver de bara få verktyg från vuxna. En pedagog måste vara aktiv i lärande, istället för lära ut kunskapen. Lärande sker ömsesidigt i ett samspel mellan en villig pedagog och barn. Grunden för lärandet ska utgöras av den egna nyfikenheten. Detta stämmer också överens med Skolverkets syn på samband mellan samspel och lärande. Enligt skolverket ska förskolans demokratiska uppdrag basera på en kunskapssyn, som gör att individ kan lära sig och utvecklas i samspel med andra. Kunskap ska utvecklas i ömsesidig kommunikation och samspel med andra, istället för att förmedla det till barn som ska passivt ta emot den. Det vill säga att arbetet med demokratin ska ses som ett kollektivt fenomen som berör verksamheten. För att intresset för värdegrunden ska riktas mindre mot individen och mer mot individen satt i ett sammanhang ska relationer och samtal ställas i fokus. Detta ska utgöra en miljö för lärande och utveckling av demokratiska värderingar.(Skolverket, 2000)
6.6 Verksamhetens planering utifrån barns tankar
Vi ville veta hur pedagoger planerar verksamheten utifrån barns intresse.Hur pedagoger fångar upp och synliggör barnens tankar? Vilka möjligheter och begränsningar finns det?
Förskolan Nalle
Maria: “Det handlar om hur medvetna vi pedagoger är, för upplever jag att vi gör att vår verksamhet utgår ifrån barnens intresse, att vi ser de med, så ska det hela tiden vara i våra tankar när vi styr upp vår planering egentligen. Tanken är att vi ska vara så medvetna om det, så att vi ser barnen.”
Pedagogen Lena berättar att på förskolan är barnen uppdelade i olika grupper och att det finns olika mål, som pedagogerna ska arbeta utifrån. Pedagogerna försöker också arbeta utifrån barnens intresse, som de lockar fram med olika material.
Lena: ”Man försöker lyssna på barnen, är vi ute på gården och de visar t.ex.. väldigt intresse för små djur, nyckelpigor och så, då kan man ta in i det matematiken och ta fram nyckelpigor och andra små insekter och kanske räknar hur många ben de har.”
Förskolan Kastanje
Pedagogen Jesper tycker att barnen får påverka sin vardagssituation genom att vara med och utforma miljön på förskolan. Pedagogerna frågar barnen vad de tycker och på det viset blir barnen en del i processen och får känna att deras röster är viktiga.
Jesper:“ Vi behandlar barnen som jämlika. Det är inte så att vi frågar ett gulligt barn om det ska vara gult eller rött, utan vi låter de vara med och diskutera hela tiden. Vi ger barnen möjlighet och redskap att välja och göra något val.”
Pedagogen Emma tycker att barn har mycket inflytande och därför är det viktigt att pedagogerna sätter ramar, för hur mycket barnen ska få bestämma. Hon är orolig för om de alltid frågar barn vad de vill göra, så skulle kanske barn svara att de vill titta på en tecknad film eller sitta vid dator hela dagarna. Men det får de inte göra på förskolan. Emma:“ Vi måste sätta ramarna på vilket sätt de ska ha inflytande och hur mycket de ska bestämma. Vi ska ge de en verksamhet som är kompletterande. De får inte göra här samma sak, som de gör hemma och som vi inte tycker är pedagogiskt bra.”
Pedagogerna på förskolan Nalle pratar mycket om att försöka få barns tankar in i verksamheten. De tycker att man ska lyssna på barn och observera dem, för att kunna
fånga upp deras intresse. Enligt Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) kan pedagoger göra barn delaktiga genom att planera verksamheten tillsammans med barn. Barn ska kunna påverka innehåll, bidra med åsikter om hur aktiviteter ska se ut och delta i miljöns utformning. Genom att delta och få inflytande över både pedagogiska processer och beslutprocesser, får barnen förståelse för vad demokrati innebär.
Pedagogerna berättar om att de använder förskolans miljö och olika material för att kunna se vad barnen har intresse för. Vi kan resonera att i det fallet används miljö som en så kallad tredje pedagog, men det känns också att pedagoger på ett medvetet sätt styr med barnens val.
En av pedagogerna tycker inte att det alltid fungerar om pedagogerna försöker arbeta utifrån barnens intresse. Vi kan se en tydlig koppling mellan ovanstående mening och Johanssons (2003) slutsats om att det är svårt att fullfölja någon annans tankar eftersom vi inte kan kliva in i en persons kropp och börja tänka på dennes sätt. Därför har våra möjligheter för att helt och hållet förstå barns vilja, intentioner och barns perspektiv, en viss begränsning. Den kunskap om barnen som vi får är komplex och inte fullständig. För två pedagoger på förskolan Kastanje handlar barns inflytande om att barn ska vara med i själva planeringsprocessen och de ska få utrycka sina åsikter. Pedagogen Jesper påpekar att barn ska behandlas som jämlika och kunna ta större beslut, än sådana som handlar om att välja färg. Enligt Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) barns möjlighet till inflytande finns främst på detaljnivå, som utesluter övergripande beslut i förskolan. Detta innebär att barn har inflytande över vardagliga situationer, som att välja vad de ska göra efter samlingen och liknande. Genom att vara flexibla och öppna för barnens tankar, är pedagoger beredda för att göra den ”pedagogiska kullerbyttan”. Enligt Wallin (2003) ska pedagoger vara lyhörda på barns frågor och öppna för spontana aktiviteter.
Pedagogerna fångar upp barnens tankar genom att fråga vad barnen tycker, vad de vill göra och antecknar barnens svar. Anteckningarna används som pedagogisk dokumentation och kan vara grunden för att starta ett projekt på förskolan och visa pedagoger hur de kan utmana barnens tankar. Enligt Lenz Tanguchi och Åberg kan dokumentation hjälpa pedagoger att förstå hur barnen tänker och hur de tar till sig kunskapen. (Lenz Taguchi & Åberg, 2005).
