3.1 Inledning
Unga lagöverträdare har nationella och internationella rättigheter när de befinner sig inom den svenska straffprocessen. Sverige är medlem i EU och har antagit såväl BK som EKMR. Unga lagöverträdare har därigenom särskilda internationella rättigheter när de är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden.136 Nedan presenteras barns rättigheter som regleras i internationell rätt och som kompletterar den nationella strafflagstiftningen.
3.2 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
När Sverige ansökte om medlemskap till EU ville lagstiftaren inkorporera EKMR med syftet att förstärka de medborgerliga fri- och rättigheterna samt markera konventionens betydelse.137 I artikel 2 EKMR föreskriver medborgarnas rätt till liv, enligt artikelns första punkt ska ingen berövas livet utom i de fall då en domstol dömer personen för brott som är belagt med sådant straff. Artikel 3 EKMR reglerar förbudet mot tortyr och innebär att ingen får utsättas för tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning.
Artikel 8 EKMR reglerar rätten till skydd för privat-och familjeliv, vilket innebär att en offentlig myndighet endast får inskränka denna rättighet med stöd i lag eller om det till exempel är nödvändigt med hänsyn till den demokratiska statens säkerhet eller i syfte att förebygga oordning eller brottslig verksamhet. I artikel 5 p.1 EKMR stadgas att var och en har rätt till frihet samt personlig säkerhet. Friheten får emellertid berövas när någon bland annat är lagligen berövad friheten efter fällande dom av behörig domstol och om någon är lagligen arresterad för att ställas inför behörig rättslig myndighet som skäligen misstänkt för att ha begått ett brott i enlighet med artikel 5 p. 1 a och c EKMR. Artikel 5 p. 1 d EKMR stadgar vidare att ungas frihet får berövas genom ett lagligt beslut för att genomgå en skyddsuppfostran eller för att inställas inför behörig rättslig myndighet. Var och en som arresteras ska utan dröjsmål underrättas på ett sätt som personen förstår om skälen för åtgärden och om anklagelsen, om någon arresteras har denne rätt att kräva att en domstol snabbt prövar lagligheten av frihetsberövandet enligt artikel 5 p. 2 och 4 EKMR.
I artikel 6 p. 1 EKMR regleras att alla har rätt till en rättvis offentlig förhandling inom skälig tid inför en oavhängig och opartisk domstol vid prövningen av dennes civila rättigheter samt skyldigheter eller vid en brottsanklagelse mot personen. Domstolens dom ska meddelas offentligt, dock kan allmänheten utestängas från förhandlingen med hänsyn till bland annat minderårigas intressen eller i den mån domstolens finner det strängt nödvändigt. Artikel 6 p. 3 EKMR föreskriver bland annat att misstänkta brottslingar och omfattar bland annat krav på att den misstänkte ska förstå anklagelsen och rätten till ett försvar i domstolsprocessen.
3.3 Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter Förenta nationens konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) antogs av FN:s generalförsamling 1966, efter inkorporeringen av EKMR.138 Artikel 8 ICCPR stadgar
136 SOU 2017:68., s. 19.
137 Prop. 1994/95:117., s. 39.
138 http://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga-rattigheter/fakta-om-manskliga-rattigheter/medborgerliga-och-politiska-rattigheter/(180417 20:00).
24 förbudet mot slaveri och ingen får tvingas att utföra tvångsarbete eller annat obligatoriskt arbete. Ett undantag mot förbudet är dock om behörig domstol har utdömt straffarbete och stater har detta som påföljd för brott enligt artikel 8 p.3 a ICCPR. Unga lagöverträdare som är åtalade ska hållas åtskilda från vuxna personer och ungdomsmål ska avgöras så skyndsamt som möjligt i enlighet med artikel 10 ICCPR. Unga som dömts för brott ska även hållas skilda från vuxna lagöverträdare och ges en behandling som är anpassad efter deras ålder samt rättsliga ställning enligt artikel 10 p. 3 ICCPR. I artikel 14 ICCPR stadgas vidare att alla människor ska vara lika inför domstolen och i mål mot unga lagöverträdare ska rättegångsförfarandet ta hänsyn till deras ålder samt det önskvärda i att främja deras återanpassning i samhället.
3.4 Barnkonventionen
Sverige ratificerade BK år 1989 i syfte att värna om barns rättigheter och för att tillerkänna dem respekten som enskilda individer.139 Numera föreligger ett förslag till inkorporering av BK, vilket innebär att konventionen får en ställning som svensk lag i syfte att förtydliga att rättstillämparna ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till BK.140
Med barn avses varje människa under 18 år enligt artikel 1 BK, konventionen omfattar således rättigheter för ungdomar och yngre barn. I artikel 3 p.1 BK stadgas att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om åtgärden vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Skyldigheter som staterna har för unga lagöverträdare enligt BK är bland annat att vård ska finnas tillgängligt för att säkerställa att barn behandlas på ett lämpligt sätt för deras välfärd i enlighet med artikel 3 p. 2 BK. Att barnets bästa ska komma i främsta rummet är en princip som ska genomsyra den straffrättsliga lagstiftningen och barnets bästa ska sålunda vara utgångspunkten för alla straffrättsliga regler som påverkar barn. En tolkning av barnets bästa får heller aldrig leda till att barns rättigheter enligt BK inskränks.141
Artikel 12 p. 1 BK föreskriver att konventionsstaterna ska tillförsäkra barn, som är i stånd att bilda sina egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör det berörda barnet och barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dennes mognad samt ålder.
Artikelns andra punkt reglerar vidare att barnet ska beredas möjlighet att höras direkt eller genom en företrädare i alla domstols-och administrativa förfaranden som rör barnet.
Konventionsstaterna ska bland annat vidta lämpliga lagstiftningsåtgärder och sociala åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld medan barnet är i vårdnadshavarens vård, sådana skyddsåtgärder bör bland annat omfatta effektiva förfaranden för rättligt gripanden enligt artikel 19 BK.
Att inget barn får utsättas för tortyr, annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning stadgas i artikel 37 a BK. Vidare får gripande, anhållande, häktning, fängelse eller andra former av frihetsberövande av barn endast ske i enlighet med lag och det ska tillämpas som en sista utväg samt för kortast lämpliga tid enligt artikel 37 b BK. Om ett barn frihetsberövas ska barnet behandlas mänskligt och med respekt för dennes värdighet samt med hänsyn till den unges behov i dennes ålder, frihetsberövade barn ska även hållas åtskilda från vuxna om det anses vara för den unges bästa i enlighet med artikel 37 c BK. Artikel 37 d BK reglerar att varje barn som frihetsberövas har rätt till att snarast få tillgång till ett juridiskt
139 https://unicef.se/barnkonventionen (180402., 12:00).
140 Prop. 2017/18:186., s. 1.
141 Burman., Ungdomspåföljder och barns rättigheter., SvJT 2016., s. 164 f.
25 biträde eller annan lämplig hjälp för att få saken prövad i domstol eller hos myndighet, barn har även rätt till ett snabbt beslut i frågan.
Artikel 39 BK stadgar att konventionsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att främja barns psykiska och fysiska rehabilitering samt social återanpassning till samhället när barn till exempel utsätts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp. Statens behandling av unga lagöverträdare ska främja barnets känsla för värdighet och värde, det ska även stärka barnets respekt för andras mänskliga rättigheter samtidigt som hänsyn ska tas till barnets ålder samt önskvärdheten av att barnet återanpassas till samhället enligt artikel 40 p.1 BK. BK uttrycker sålunda ett förhållningssätt där barnet hamnar i fokus vid beslut eller åtgärder som berör barn och ett tydligt barnperspektiv framkommer därav.142 Artiklarna 37, 39 och 40 BK uttrycker tillsammans unga lagöverträdares rätt till rehabilitering, rättssystemet ska därmed inriktas på att vårda och rehabilitera unga som utför brott.143 Artikel 43 BK stadgar vidare att Förenta nationernas kommitté för barnets rättigheter (FN:s barnrättskommitté) ska granska konventionsstaternas efterlevnad av BK.
Barnperspektivet har med åren fått en allt större roll i det straffrättsliga förfarandet, BK upprätthåller normer när barn är misstänkta eller tilltalade för brott och EKMR omfattar bland annat ett barnperspektiv när det gäller rätten till en rättvis rättegång.144 Att ha ett barnperspektiv innebär att en ansvarig beslutfattare ska överväga om det berör barnet eller barnen och i så fall på vilket sätt. Att ha ett barnperspektiv handlar således om attityder, kunskap och arbetssätt samt speglar vår syn på barn som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. Om en åtgärd eller ett beslut bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn sålunda tas till de mänskliga rättigheterna som barn har enligt bland annat BK. När ansvariga beslutsfattare på detta sätt säkerställer barnets rättigheter vid åtgärder eller vid beslut som rör barn så tillämpas därigenom även ett barnrättsperspektiv.145
3.5 Om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden
I enlighet med artikel 1 a Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/800/EU av den 11 maj 2016,146 föreligger det minimiregler om vissa rättigheter för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden. EU-direktivet (2016/800/EU) syftar bland annat till att skapa skyddsmekanismer för barn som är föremål för en straffprocess. Direktivet omfattar utökade regler om barns rätt till information i straffrättsliga förfaranden; bestämmelser om utbildning för yrkesverksamma som hanterar mål där barn är misstänkta eller tilltalade; regler kring biträde av försvarare, regler för frihetsberövande; regler om rätten att närvara vid rättegången; och den unges rätt att ha med sig vårdnadshavare till rättegången.147
Artikel 2 p. 4 i EU-direktivet (2016/800/EU) stadgar att direktivet gäller för de barn som blir misstänkta under förhör av polis eller annan brottsbekämpande myndighet. När barn är misstänkta eller tilltalade ska de omedelbart informeras om bland annat rätten till en försvarare och rätten till skydd för privatlivet. Vid första lämpliga tillfälle ska barn även informeras om deras rätt till att ha med vårdnadshavare vid domstolsförhandlingen enligt
142 Prop. 2009/10:232., s. 11.
143 Burman., Ungdomspåföljder och barns rättigheter., SvJT 2016., s. 165.
144 SOU 2017:68., s. 19.
145 Prop. 2009/10:232., s. 11.
146 Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/800/EU av den 11 maj 2016 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden.
147 SOU 2017:68., s. 26.
26 artikel 4 a och b EU-direktivet (2016/800/EU). Artikel 20 p. 2 EU-direktivet (2016/800/EU) reglerar att medlemsstaterna inom EU ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att domare och åklagare som hanterar straffrättsliga förfaranden som inbegriper barn har särskild kompetens på det området eller faktisk tillgång till särskild utbildning. Med särskild utbildning avses lämplig förhörsteknik, barnpsykologi och kommunikation på ett språk som är anpassat till barnets förutsättningar, försvarare som företräder unga lagöverträdare bör även ha sådan särskild utbildning enligt p. 63 i EU-direktivets (2016/800/EU) skäl.
I ett betänkande år 2017 framhölls det att svensk rätt har ett starkt skydd för att upprätthålla de rättigheter som EU-direktivet (2016/800/EU) behandlar, dock föreslogs vissa ändringar.148 Informationsskyldighet till den unge beträffande deras rättigheter och rätt att ta med vårdnadshavare eller annan vuxen till rättegång ansågs behöva införas i förundersökningskungörelsen (1947:648). För att unga lagöverträdare ska kunna placeras med ungdomar även i de fall den unge fyller 18 år under tiden som intagen föreslogs även ändring av häkteslagen.149 Beträffande domarnas utbildning och domstolens hantering av ungdomsmål framhölls det även i betänkandet att tidigare reglering med domare som hade särskilt intresse och fallenhet för arbete med unga lagöverträdare, hade vissa fördelar. Fördelar ansågs bland annat vara att domare fick särskild kunskap tillsammans med en stor erfarenhet av ungdomsmål och det ansågs positivt för den unge med att kunna möta samma domare vid återfallsbrottslighet. Tidigare reglering ansågs även vara positivt för domstolens nämndemän som erhöll kunskap och förståelse för unga lagöverträdare. I betänkandet konstaterades det dock att dagens reglering i 25 § LUL inte medför en total frihet för domstolarna att använda samtliga domare till ungdomsmål, endast i undantagsfall får andra domare än särskilt utsedda döma de särskilda ungdomsmålen.150 JO har i detta avseende påpekat att domstolen inte kan fördela ungdomsmålen på alla domstolens domare. Det uttalades i betänkandet att ju färre domare som delar på ungdomsmålen desto närmare till hands ligger det att säga att domstolen uppfyller kraven i 25 § LUL och koncentrationen av ungdomsmål.151
Vidare har BO i ett remissvar till Justitiedepartementet, beträffande EU-direktivet (2016/800/EU), uttalat att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som fattas för unga inom rättskipningen. BO betonade även FN:s barnrättskommittés yttrande med att rättskipningens traditionella syften, som att undertrycka eller bestraffa lagöverträdare, måste ersättas med rehabilitering och reparativ rättvisa för unga. BO framhåller att det är betydelsefullt att utreda möjligheten om att införa skrivningar liknande barnets bästa och barnets rätt att bli hörd även i de straffrättsliga lagarna.152 I enlighet med FN:s barnrättskommitté yttrade BO även att en hög kompetens hos de personer som är inblandade i rättskipningen för unga lagöverträdare är av stor vikt för att garantera rätten till en rättvis rättegång och behandling enligt artikel 40 BK. BO ansåg att det krävs kunskapshöjande insatser för yrkeskategorier som hanterar barn i ett straffrättsligt förfarande, däribland domare.153 I FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer framhålls att alla yrkesaktörer bör få lämplig utbildning om innehållet och innebörden av BK:s bestämmelser. Utbildningen bör även omfatta sociala orsaker till ungdomsbrottslighet, dynamiken i gruppaktiviteter, psykologiska och andra aspekter av barns utveckling samt kunskap om alternativa åtgärder till domstolsförfarande.154
154 FN:s barnrättskommitté, Allmän kommentar nr. 10 (2007) om barnets rättigheter inom rättskipning för unga lagöverträdare, punkt 97.
27