BARNSKOLORNA I BJÖRKSTADENS KOMMUN

Åskolan

Denna barnskola är belägen i en tätort med knappt 6000 invånare. Det är den enda av barnskolorna i detta material som startats på initiativ av personalen. Detta skedde efter det att Riksdagen fattat beslut om flexibel skolstart för sexåringar och frågan väckts från föräldrahåll vid ett föräldramöte på dag­ hemmet i tätorten vad skolan hade att erbjuda sexåringarna. På initiativ av några lärare startades en studiecirkel på skolan för förskollärare och lågsta­ dielärare. Litteratur om sexåringen införskaffades och vid studiecirkelträf­ farna diskuterade lärarna hur man skulle kunna arbeta med sexåringarna i skolan. Diskussionerna resulterade i en organisationsmodell som utgjorde underlag för en begäran hos kommundelsnämnden att få starta ett projekt med åldersintegrerad verksamhet i skolan för sex- och sjuåringar. Projektet började läsåret 1993/94 och löpte över ett år. I verksamheten ingick 12 sex­ åringar och 24 sjuåringar. Personalen bestod av en lågstadielärare, en för­ skollärare med 18 veckotimmars tjänstgöring och två fritidspedagoger mot­ svarande knappt två heltidstjänster. Dessutom ingick ytterligare en lågsta­ dielärarresurs med 10 veckotimmars tjänstgöring i barnskolan. Omfattning­ en av den personella resursen förändras år från år beroende på elevantalet i barnskolan.

Efter projektårets slut ansökte personalen om att få permanenta organisa­ tionsmodellen inför kommande läsår. Kommundelsnämnden ställde sig po­ sitiv till detta då förskolan saknade lokaler till alla sexåringar som skulle ha heldagsomsorg. På det sättet behövde förskolan inte hyra extra lokaler. Se- demera fattade kommundelsnämnden beslutet att sexårsverksamheten skulle lokalintegreras i skolan då förskolans lokaler fortsättningsvis skulle behövas till övriga barngrupper. Så småningom skulle också samverkansformer med lågstadiet utvecklas.

Personalen utformade organisationsmodellen och de pedagogiska målen utifrån intryck som de fick vid stud iebesök i andra barnskolor och en kort fortbildningskurs angående samverkan mellan förskola och skola. En ar­ betsplan utarbetades även för verksamheten och föräldrarna till de blivande sexåringarna bjöds in till information.

Läsåret 1994/95 när jag stiftar bekantskap med verksamheten finns för­ utom de sedan föregående läsår 36 eleverna också 15 nya sexåringar i barnskolan. Därmed ingår tre åldersgrupper av elever i barnskolan, sex-, sju- och åttaåringar. Arbetslagsresursen har utökats något och består nu av två lågstadielärare, en förskollärare och en fritidspedagog. Personalen har för­ hoppningar om att verksamheten läsåret 1995/96 ska vara utbyggd till 60 barn i fyra åldersgrupper.

Barnskolan inryms i en större skola med såväl låg-, mellan- som högsta­ dium. De lokaler barnskolan förfogar över består av totalt fyra rum, tre

Kapitel 4. Barnskolorna i Björkstadens kommun

klassrum och en fritidslokal belägen i en fristående liten villa på skolgården, kallad "gula villan". Två klassrum ligger på var sin sida av ett kapprum med egen ingång. De fungerar som ämnesrum, ett för enbart matematik, det andra för svenska. Det tredje klassrummet ligger i en korridor längre bort. Där äger alla förskolepedagogiska aktiviteter och barnskolans samlingar rum. Även dramaövningar och rörelse förläggs till detta rum. I hemvistet, fritidslokalen i "gula villan" sker nästan all praktisk och skapande verksam­ het. Personalen tycker att det ur arbetssynpunkt är en nackdel att lokalerna inte är belägna intill varandra. En positiv effekt av att eleverna ibland måste förflytta sig mellan lokalerna har lärarna emellertid upptäckt. Eleverna har blivit kavata och frimodiga.

Barnskoleverksamheten innebär att sexåringen erbjuds ett år med skol- förberedande verksamhet och är därför inte inskriven i skolan. Undervis­ ningen i barnskolan bedrivs i såväl åldershomogen som åldersintegrerad grupp och anpassas till barnens mognad och behov. Personalen bestående av förskollärare, lågstadielärare och fritidspedagog planerar arbetsveckan till­ sammans men ansvarar för var sin elevgrupp under arbetspassen. Eleverna delas in i familjegrupper, cirkeln, kvadraten, rektangeln och triangeln. Dessa grupper utgörs av könshomogena grupper, således pojk- eller flickgrupp, med barn i åldrarna sex, sju och åtta år. Ändamålet med denna gruppindel­ ning är att flickorna ska bli trygga och starka i sin identitet. I könsblandade grupper tycker lärarna att flickorna ofta får stå tillbaka för pojkarna. De blir eftergivna och tystlåtna. Syftet är att ge social kompetens, stärka självförtro­ endet och självkänslan. Grupperna cirkulerar enligt ett veckoschema, så att samtliga grupper möter var och en av personalen enskilt en eller ett par ar­ betspass under veckan. Före och efter skoldagens slut deltar barnen i fritids­ verksamheten på skolan, om hemmet önskat sådan skolbarnsomsorg.

Skoldagen börjar kl 8.10 och slutar för sexåringarnas del kl 11.20 då öv­ riga elever har lunch. Sjuåringarna och åttaåringarna slutar skoldagen kl 13.00. Varje dag inleds med ett arbetspass som omfattar 50 minuter i ålders­ homogena grupper. Personalen anser, att det är nödvändigt att åldersgrup­ perna får träffas tillsammans ibland för att även utveckla en gruppidentitet med sina jämnåriga. Övrig tid av dagen är eleverna i åldersintegrerade grup­ per och arbetar självständigt enligt en veckoplanering. Sexåringarna har under dagens första arbetspass antingen förskoleaktiviteter eller skapande verksamhet medan sju- och åttaåringarna under motsvarande tid har ämnes­ studier, svenska eller matematik, i åldershomogena grupper. Sjuåringarna har några dagar i veckan förskolepedagogisk verksamhet eller fritidsverk­ samhet under detta arbetspass medan åttaåringarna har skapande verksamhet i gula villan. Efter detta inledande arbetspass träffas samtliga barn i sam­ lingen under 20 minuter för gemenskap och samhörighet i hela barnskole­ gruppen. Samlingen tjänar också syftet, att alla elever ska få samma infor­ mation om till exempel vad som ska hända under dagen eller den närmaste tiden. Samligen avslutas med att barnen sjunger tillsammans, lyssnar på en

dikt och läser en rörelseramsa. Sedan går eleverna till de åldersintegrerade grupperna för ett nytt arbetspass. En grupp stannar i rörelserummet hos förskolläraren, en annan grupp går till fritidslokalen och de två resterande grupperna till vardera klassrummet hos lågstadielärarna för svensk- eller matematikundervisning. Efter 50 minuters arbete är det rast och fruktstund och därpå följer ytterligare ett arbetspass, då eleverna fortsätter det arbete de påbörjat lektionen före rast. Det innebär att eleverna arbetar med samma typ av aktivitet eller arbete för skolan osedvanligt lång tid. Under arbetspasset efter lunch har sju- och åttaåringarna antingen religion, engelska, gymnastik, bad eller klassråd i åldershomogena grupper igen. Ibland är det "redovisningar" på biblioteket. Då berättar eleverna för varandra om böcker de läst.

De övergripande målen med den pedagogiska verksamheten är, förutom att eleverna ska få arbeta i egen takt, att eleverna ska lära sig samverka och hjälpa varandra på ett naturligt sätt. Andra mål är, att alla barn ska utveckla självförtroende genom att ingen ständigt behöver vara svagast i elevgruppen. Ytterligare mål är att utveckla självständighet hos eleverna samt att stödja barnens sociala utveckling. Sådana mål ska nås genom att utveckla goda baskunskaper hos eleverna och genom att eleverna får ingå i grupper med barn i olika åldrar, där äldre elever kan vara förebilder och normbildare. Dessutom vill personalen skapa ett mjukare arbetsklimat i klassrummet och utveckla kontakten med föräldrarna. Trygghet i skolan och i elevgruppen är ett mål, som personalen försöker verka för genom att utveckla fadderverk­ samhet och jämställdhet mellan pojkar och flickor. Ett annat övergripande mål är ansvar för det egna arbetet. Eleverna är också indelade i ansvarsgrup­ per med sådana uppgifter som att hjälpa till med serveringen av maten, städa upp efter lunchen, vattna blommorna m m. En långsiktig strävan är, att ele­ verna ska lära sig söka kunskap. Därför består orienteringsämnet av tema­ arbeten, då eleverna "forskar" i mindre grupper. I ett av klassrummen finns förslag på "forskningsämnen" som kommer till användning om inte eleverna har egna förslag och fackböcker om djur, natur, uppfinningar m m. Arbetet redovisas skrifligt. En muntlig redovisning sker också för klasskamraterna på särskild avsatt tid under veckan. Det finns alltid någon eller några grup­ per som har arbeten att redovisa vid dessa tillfällen.

Personalen menar, att de försöker tillämpa ansvarspedagogiska principer som riktlinjer i verksamheten. Sådana principer är bl a, att de vuxna ska vara tydliga och konsekventa ledare, som ställer krav på barnen. Dessutom ska barnen stimuleras att själva fundera ut vad de ska arbeta med. De uppmanas att prova själva och tänka ut egna lösningar innan lärarna hjälper till.

En tydlig avgränsning mellan olika yrkesroller framgår i fördelningen av arbetet personalen emellan beroende på yrkesprofession och i åtskillnaden mellan förskole- respektive fritidsverksamhet och skolämnen såväl beträf­ fande skoldagens arbetspass som skilda lokaler för dessa olika verksamhets­ former. Fritidspersonalen ansvarar för skapande praktisk verksamhet i "Gula

Kapitel 4. Barnskolorna i Björkstadens kommun

villan". Förskolläraren ansvarar för lek, drama och medveten rörelseträning i rörelserummet. Lågstadielärarna har delat upp arbetat mellan sig så att en har ansvar för matematik och orienteringsämnet i matematikrummet och den andra läraren av läsundervisning och annan svenskundervisning i svenskrummet. Personalen planerar gemensamt för varje vecka vad som ska ske i undervisningen i stort. Därefter planerar var och en för sitt ansvarsom­ råde.

Organisationen i barnskoleverksamheten påverkas och begränsas av de förutsättningar som gäller beträffande lokaler till förfogande. Genom att inte samtliga lokaler finns i anslutning till varandra är flexibla elevgrupperingar inte möjliga under arbetspassen. Det innebär också, att var och en av perso­ nalen måste knytas till en viss elevgrupp under arbetspassen. Spontana änd­ ringar i den planerade verksamheten är därför sällsynta, liksom ändrade elevgrupperingar. Schemat över skoldagen måste därmed noggrant planeras, när det gäller var olika aktiviteter ska äga rum och vilken elevgrupp som ska vara i respektive lokal.

Eleverna i barnskolan kommer uteslutande från socialgrupp två och tre. Fäderna representerar sådana yrkesgrupper som exempelvis ingenjörer, elektriker och murare. Andelen socialgrupp 2-föräldrar är något större än vid de övriga skolorna.

Verksamheten vid denna barnskola har utformats inom en fast och tydlig organisatorisk struktur, vilket framträder beträffande skoldagens utformning och arbetsfördelningen i personalgruppen. Organisationsmodellen grundar sig på åtskillnad av pedagogiska verksamhetsområden och olika skolämnen. Fördelningen av ansvar i personalgruppen har skett i enlighet med personer­ nas skilda yrkesprofessioner och kompetenser. Barnskolans lokaler används för speciella ändamål och klassrummen fungerar som ämnesrum. Skoldagen har en schemauppläggning, som för varje arbetspass tydligt anger skolämne eller annan pedagogisk verksamhet för elevgrupperna separat samt av vem undervisningen handhas. Varje lärare har sitt ansvarsområde eller skolämne och sin egen lokal. Grupperingen av eleverna varierar under skoldagen. I huvudsak är eleverna åldersintegrerade och könsgruppering gäller då också som princip för gruppindelning av eleverna.

Arbetsfördelningen i personalgruppen har lett till att åldersgrupperna ibland segregeras och undervisas i åldershomogena grupper. Det medför att undervisningen vid dessa tillfällen specifikt riktas till en åldersgrupp och kan vända sig till gruppen som helhet. Personalen anser det också värdefullt att eleverna ibland enbart träffar kamrater i samma ålder.

De åldershomogena arbetspassen med sexåringarna handhas av förskollä­ raren. Liksom skolförberedande undervisning ingår då friare aktiviteter av olika slag. I sådana sammanhang övas elevernas kreativa, sociala och moto­ riska förmågor. Leken har sin naturliga plats i förskolepedagogiken. Ibland får barnen leka fritt en stund, men ofta är leken styrd och organiserad, för att barnen genom leken ska lära sig sådana sociala regler som samförstånd,

ömsesidighet och turtagande. Lika naturlig som leken är rörelse i förskole­ pedagogiken. Den går som en röd tråd i sexåringarnas skolvistelse och är oftast även den planerad av läraren. Av den anledningen går rörelseövning­ arna under benämningen "medveten rörelseträning". Målet är att barnen ska träna alla rörelsemönster genom att åla, hoppa, krypa, balansera, springa och rulla. Detta sker inomhus och även utomhus när vädret tillåter. Ett annat mål är att barnen ska uppleva glädje i att röra på sig. Innehållet i den medvetna rörelseträningen varierar och växlar mellan rörelselekar, klappramsor, fing­ erlekar, rörelsesånger, rytmik, danslekar, utelekar. Vidare förekommer rö­ relse även i samband med gymnastik och bad. Sådana övningar stärker bar­ nens kroppsuppfattning och självförtroende, anser förskolläraren. Förutsätt­ ningar för inlärning bör också skapas, menar hon, då samarbets- och kon­ centrationsförmåga tränas i lekarna. Rytmikövningar kombineras ofta med rörelseövningarna. Under vårterminen införs en speciell sorts rörelseövning­ ar som har till syfte att utveckla framför allt den finmotorik som krävs vid textning och skrivning. Detta går under benämningen "skrivdans" och öv­ ningarna sker till musik.

Den skolförberedande verksamheten är mångfasetterad och innefattar en mängd aktiviteter som tjänar olika syften. I åtskilliga sammanhang kan ett läsförberedande syfte anas till exempel när veckans aktuella tema behandlas. Samtalet i helgrupp i dessa sammanhang har syftet att öva barnens be­ greppsliga och språkliga förmåga och barnen stimuleras att fundera över det aktuella ämnet. Det kan röra sig om sådana ämnen som "Att vara en bra kamrat", "Människor på jorden. Likheter och olikheter", "Invandrare och flyktingar". När samtalen har ett speciellt tema kan läraren i förväg planera vilka nya begrepp som ska tas upp till förklaring och i vilket avseende ele­ vernas språkliga förmåga ska observeras.

En annan språkstimulerande aktivitet är berättarstunden. För att göra dessa tillfällen speciella och "högtidliga" får den elev som vill berätta om något sätta sig på "berättarstolen" medan övriga elever sitter på golvet. Ar­ rangemanget har fört med sig att eleverna är mera uppmärksamma mot den som sitter på berättarstolen och samtliga elever vill gärna berätta. Den elev som berättar uttrycker sig också mera överlagt och utförligt än vad som sker i spontant tal.

Under senare hälften av höstterminen införs språklekar i sexåringarnas läsförberedande undervisning. Dessa inleds med övningar att segmentera stavelser i ord och eleverna får börja med att klappa takten till kamraternas namn. Dessa övningar pågår ett par veckor och övergår därefter i rimöv­ ningar. Förskolläraren menar, att rimövningar måste ingå i undervisningen under en längre tidsperiod, för att alla elever ska behärska rimkonsten och eftersom eleverna brukar tycka att rimövningar är roligt, tröttnar de inte heller så fort på dessa. Förskolläraren varierar olika typer av aktiviteter, som alla går ut på att rimma. En gemensam språklek inleder övnings stunden. Ibland sjunger gruppen en sång, där texten rimmar och avslutningvis får

Kapitel 4. Barnskolorna i Björkstadens kommun

eleverna ett arbetsblad med rimövningar. Dessa övningar kan bestå i att rita rimord till exempelvis en sax och en mus. Flera elever skriver orden i stället för att rita. Det blir inte alltid rätt stavat, men huvudsaken är att de kan hitta rimord. En annan gång får eleverna själva på ett blankt papper rita saker som rimmar. En flicka ritar en brud med en slöja och ett barn med en blöja. En pojke ritar en anka på en planka och en katt i en hatt. Läraren skriver rimor­ den på papperet åt elever som önskar det. Några barn har förvånansvärt snabbt lärt sig att känna igen rimord och klarar också av att sjäva hitta på nonsensord som rimmar.

När det fonologiska provet251 och den muntliga diagnosen252 genomförs med sexåringarna i slutet av oktober månad, uppnår gruppen ett resultat som överstiger totalmedelvärdet för åldersgruppen. Spridningen visar dock, att det inom gruppen finns några elever med mycket god fonologisk förmåga, medan det också finns några elever med svag fonologisk förmåga. Sprid­ ningen inom sexårsgruppen på rimprovet är anmärkningsvärt låg, vilket torde vara en effekt av rimövningarna. Samma tendens visar sig på stavelse­ analys- och stavelsesyntes-proven. Detta torde också ha att göra med att sexårsgruppen genast vid s kolstarten började med sådana språklekar i den åldershomogena undervisningen. När eleverna samlades i ring och lärde sig varandras namn, klappade de samtidigt stavelserna i namnet. Eleverna fick på så sätt en taktkänsla, utan att för den skull vara medvetna om att det är stavelser de klappar till. De individuella resultaten avslöjar dock, att det finns några elever som haft problem med några av delproven och erhållit låga resultat. Det är två av de elever som också hade låga resultat på det fonologiska provet. De delprov som orsakat dem svårigheter handlar om sådana uppgifter som att segmentera ut ett initialfonem eller ett finalfonem ur ord.

Medan de elever som börjat läsa och de elever som kan åtskilliga bokstä­ ver på den muntliga diagnosen uppger "jobba i böcker" som roligt i skolan, så säger de fonologiskt svaga eleverna att annat än papper-och-penna-akti- viteter eller läsaktiviteter är roligt i skolan. I stället nämner de till exempel att pyssla och "vara ute på rast". De verkar inte lika intresserade av skolakti- viteter. Samtliga elever i sexårsgruppen verkar emellertid att ha fått läst för sig under förskoleåren och de kan alla berätta om någon favoritbok. Endast en elev kan inte ange någon orsak till varför det är bra att kunna läsa och skriva. Så gott som samtliga elever är således bekanta med läsningens och skrivningens funktion. Några elever "knäcker koden" redan i oktober månad och börjar läsa korta ord. Trots att ett par av de övriga eleverna kan benämna nästan alla bokstäver i alfabetet, har de ändå låga resultat på de fonologiska uppgifterna. Deras språkliga medvetenhet ligger på stavelsenivå och har ännu inte nått fonemnivå. Enbart elevens bokstavskännedom kan

251 Bilaga 8, tabell I. 252 Bilaga 8, tabell EL

därför vara ett förrädiskt kriterium att ugå från, när det gäller att avgöra om eleven bör delta i läsundervisning.

Efter jullovet och mängder av rimövningar i form av rimverser, rimsagor och bildrim kan nästan samtliga elever rimma. Fortfarande är eleverna sti­ mulerade av dessa övningar. Språklekarna fortsätter under hela vårterminen och övergår från stavelse- till fonemnivå. När eleverna kommer till åk 1, är i regel elevernas språkliga medvetenhet så god, att läsundervisningen kan starta omedelbart, menar lågstadieläraren.

Den skolförberedande verksamheten visar sig ingå i en genomtänkt struktur och pedagogisk diskurs för hela barnskoleverksamheten. Som mål med den skolförberedande verksamheten har personalen formulerat i stort sett likartade mål som för hela den pedagogiska verksamheten i övrigt. Må­ len är att barnen ska

* bli trygga i gruppen * känna glädje * lära sig ta ansvar * söka vägar till kunskap * vara en bra kamrat

Liksom målen ska arbetssättet i största möjliga utsträckning vara likartat i hela den pedagogiska verksamheten. Därför gäller även i den skolförbere­ dande verksamheten ansvarspedagogikens principer. Sexåringarna får lära sig ta konsekvenser av sitt handlande. Verksamheten präglas också av en strukturerad planering med fasta rutiner. På detta sätt blir verksamheten skolförberedande för barnen och i sig trygghetsskapande, anser förskollära­ ren och menar att detta gör det lättare att utveckla ett ansvarstagande hos eleverna.

Utformningen av den läsförberedande undervisningen med sexåringarna visar sig stämma överens med en för lärarlaget gemensam pedagogisk övertygelse beträffande undervisningen i hela barnskoleverksamheten. En kontinuitet i läsundervisningens uppläggning är därför påtaglig över hela barnskoletiden. Eleverna förbereds medvetet inför den kommande läsinlär- ningen. Lågstadieläraren anser, att det innehåll som den läsförberedande undervisningen har, är av betydelse för elevernas framtida läsförmåga. Samma sak gäller den språkstimulans eleverna fått i hemmet. Hon säger:

Avgörande är också den språkliga utveckling som har föregått skol­ starten. Om du fått stimulans av rytmer, ramsor, lekar och språkliga kullerbyttor från det du var liten, så har du fått en språklig medveten­ het som hjälper dig att komma snabbt igång och få en bra läsför­ måga. Och att få impuls på olika sätt att samtala. Man tillförs språket ständigt. (Intervjutillfälle 2)

Kapitel 4. Barnskolorna i Björkstadens kommun

Läsförberedande övningar för sexåringarna äger också rum under de arbets­ pass, som sexårseleverna är integrerade med övriga barnskoleelever. Då påbörjas även bokstavsarbetet. När en elev visar intresse för bokstäver kan han/hon ägna sig åt sådant arbete i en bokstavsbok. Den grundläggande