Hur ser bibliotekscheferna och barn- och ungdomsbibliotekarierna på verksamheten om 5 år? Hur ser det ut då? Vad har de för mål och visioner? Att tala om framtiden tycks vara svårt och det finns ett motstånd. Även här spelar naturligtvis kommunernas olika förutsättningar in. Har man brottats med neddragningar och personalbrist under en längre tid kan det naturligtvis vara svårt att se framåt. Det kan också vara anledningen till att deras mål och visioner är så pass modesta, de flesta önskar större utrymme för barnavdelningen och mer personal.
Gemensamt för nästa alla är att de önskar bättre samarbete med skolan, eller i vissa fall, att det överhuvudtaget fanns ett samarbete med skolan. Det märks också att lagen om
skolbibliotek aktualiserat diskussionerna kring skolan och om man ska ha avtal med dem.
Flera tar också upp den nya tekniken och den kommer att påverka barn och ungas läsning. I förlängningen handlar ju det om hur biblioteksarbetet för barn och unga kommer att se ut i framtiden.
26 Aneby
Då Aneby bibliotek ska bli meröppet finns den en förhoppning om att kunna frigöra tid för personalen för att på ett mer strukturerat sätt arbeta med målgruppen barn och unga. Medel äskas inför kommande budgetår vilket kan innebära att en barn- och ungdomsbibliotekarie på nytt kan anställas i verksamheten. I bibliotekets nuvarande plan ingår att iordningställa ett ungdomsrum i biblioteket. Om fem år finns en tydlig plan, gemensam målsättning och ansvarsfördelning för samarbetet mellan skola och biblioteket. Biblioteket har regelbundna arrangemang för barn och unga på biblioteket, samt att det finns en kulturgaranti för barn och unga i kommunen.
Eksjö
Skulle vilja ha mer aktiviteter för mellanåldern, tvspelskvällar och bokcirklar. Att kunna ha öppet till 19 som man hade tidigare!
Gislaved
Tror att läsning blir allt viktigare och att biblioteksarbetet kommer att förändras. Tekniken kommer att förändra mycket. Hoppas på mer samarbete inom kulturförvaltningen. Ser fram emot samarbetet med Mötesplats Gisle, den gamla Gisleparken som nu byggs om och där det kommer att vara ett centrum för ungdomskultur i Gislaved.
Gnosjö
Visionen är att om fem år finns en heltidsanställd barn- och ungdomsbibliotekarie. Då är även folkbibliotekets digitala verksamhet för barn och ungdomar utvecklad. Hur folkbiblioteket ska arbeta med den lustfyllda fritidsläsningen via nätet är en viktig fråga. Visionen är också att vi har utåtriktad verksamhet som når barn och unga på fritiden. Att vi kan arbeta aktivt med barn med funktionshinder och barn med andra modersmål än svenska.
Habo
Hoppas på bättre datoriserade skolbibliotek som delar samma system som biblioteket. Tror att den nya tekniken kan innebär mycket men inte att biblioteket bara ska finnas på nätet,
biblioteket ska vara en samlingsplats där människor träffas över generationsgränserna.
Jönköping
Den politiska prioriteringen på barn och unga har fått praktisk konsekvens organisatoriskt, då barn och unga-sektionen på stadsbiblioteket är betydligt större och mer formaliserad än tidigare. Visionen är att fortsätta på detta spår som är att även i praktiken följa de politiska föresatserna när det gäller resurser för de yngre i biblioteksverksamheten. Detta gäller också i de olika biblioteksrummen där vi av tradition ger barn och unga betydligt mindre yta än för det vuxna trots att verksamheten ofta är minst lika stor. Varje tjänst som framöver blir ledig i bibliotekssystemet ska vägas på guldvåg och inte minst hänsyn till barn och ungas läsande, detta ska prioriteras tjänstemässigt. Så på sikt: omprioriteringar på olika plan till förmån för barn och unga resursmässigt.
Mullsjö
Mullsjö bibliotek har nyligen flyttat till nya lokalen och börjat bygga upp verksamheten. I maj 2012 startade man upp barnverksamheten och flyttade samtidigt till nya lokaler. Vill arbeta mer utåtriktat och ha fler nätverk. Vill samarbeta med ortens föreningar. Utbilda
sagostundsledare som kunde hålla i sagostunder. Vill arrangera barnteater. Starta ett nätverk
27 med pedagoger i kommunen. Om fem år så önskar personalen att de var ytterliga en
bibliotekarie i personalstyrkan och att de samarbetar med andra barnbibliotekarier i länet.
Nässjö
Våra egna visioner är att om fem år ha ett bra avtal samt en tydlig strategi för skolbiblioteksverksamheten med en bra samverkan med skolan och fler utbildade skolbibliotekarier i kommunen. Önskar mer fokus på det kreativa och barn och ungas uttrycksmöjligheter genom workshops och liknande på kulturhuset och biblioteket.
Sävsjö
Visionen är att ha hög servicenivå, god utlåning och höja antalet besök på biblioteket.
Tranås
Kommunens vision är att bli 20,000 invånare år 2025 och det ska genomsyra all kommunal verksamhet. Om 5 år så önskar vi att vi har större lokal för ungdomar och det ska finnas utrymme för spontan kreativitet, kanske en verkstad och en tvspelshörna. Jobba med språk och språkutveckling på ett mer lekfullt sätt mot de små barnen. Satsa mer på barn och unga och att det ska synas i budgeten. Sätter upp mål och arbetar mot dem. Mer samarbeten och delaktighet på biblioteket.
Vaggeryd
I Vaggeryds biblioteksplan står det att visionen är att Kommunens bibliotek skall vara navet i vårt livslånga lärande. Biblioteksverksamheten skall vara flexibel och förändringsbenägen så att man kan följa med i den snabba utvecklingen och anpassa sig efter samhällets krav och behov. Biblioteken skall också vara lättillgängliga och attraktiva mötesplatser för kommunens invånare. Biblioteket måste ta till vara de värden det har som kulturbärare.
Om fem år tror vi på att jobba mer digitalt med barn och ungdomar. Önskar att vi kunde jobba mer med skapande verksamheter, både digitalt och IRL. Vi planerar lovverksamheter och kanske något dagläger i sommar tillsammans med kulturskolans personal, så det kanske kan komma någonting ur det? Önskar att kunna fånga upp ungdomarna bättre, kanske ha bokcirklar och andra aktiviteter för dem.
Vetlanda
Tycker att det är svårt att formulera visioner kring barn och ungdomsverksamheten när skolledningen inte är med i samma tänk, upplever skolan som ett stort hinder, men önskar att förskolor och klasser kom till biblioteket. Vill ha en levande barnavdelning och mer aktiviteter på loven. Tycker det är svårt att hinna med allt, vi vill alltid göra mer men vi måste se vad som är rimligt.
Värnamo
Om fem år är biblioteket inflyttat i Gummifabriken. Vi vill ha en kreativ verkstad med teknik, kreativitet och mycket eget skapande. Alla ska vilja komma dit, det ska vara öppet och
tillåtande. Bibliotekets vision faller under Kulturnämndens vision som är att: I samverkan med andra verka för ett rikt kulturliv för alla kommuninvånare. Ge invånarna upplevelser, kunskap, medvetenhet och kritisk överblick. Främja mångsidighet, kvalitet samt visa en öppenhet mot och förståelse för kreativa strömningar.
28 Länsbibliotek Jönköpings roll för länets bibliotek
I diskussionen kring Länsbibliotek Jönköpings roll för biblioteket återkommer många till omvärldsbevakning, kompetensutveckling, studiebesök och konferenser. Flera önskar hjälp till samverkan mellan biblioteken. Många tycker att hemsidan är bra och att månadsbrevet innehåller bra och relevant information. Mer konkreta förslag och önskemål är:
Hjälp med att ta fram handlingsplaner.
Temadag om anpassade medier.
Utbyte för assistenter.
Temadag ny teknik och läsning.
Temadag kring hur man arbetar med barnkonventionen.
Anlita handledare för t.ex. digitalt berättande eller att skapa egna spel eller andra digitala verksamheter, som biblioteken i länet kunde få använda.
Mina egna reflektioner inför slutförande av rapporten
Inom projektet Från tanke till handling som Länsbibliotek Jönköping driver gjorde Ylva Lindberg, lektor på Högskolan för kommunikation och information i Jönköping en rapport där hon samtalade med deltagarna kring deras yrkesroll. Ylva Lindberg skriver bland annat: ”I denna presentation framgick det att gruppdeltagarna huvudsakligen arbetar enskilt med sina olika uppgifter. Den enda gången det framgick att barnbibliotekarierna samarbetar med andra kollegor var när de planerade verksamheten.” 5 Detta är något som märks väldigt tydligt i de samtalen jag haft med barnbibliotekarierna ute i länet. De arbetar ensamma, och känner sig ofta ensamma i sitt arbete. Frågan är då, vill barnbibliotekarierna arbeta ensamma? Är det ett arbetssätt som de känner sig trygga och bekväma med? Eller vill man samarbeta mer med övrig personal på biblioteket? Och hur arbetar man då tillsammans? Handlar det också om att gå utanför sin ”comfort zone”? Arbetar man till största delen ensam har man kontroll över verksamheten på ett annat sätt än om man samarbetar.
Ovanstående leder in på tankar kring samarbete mellan kommunerna. Flera barnbibliotekarier och bibliotekschefer säger vid intervjuerna att de skulle önska att det fanns bättre samarbete, mer utbyte och plats för diskussion mellan biblioteken i länets kommuner. Samtidigt så framhåller flera att det är svårt med samarbete för att kommunerna skiljer sig så mycket åt.
Sammanfattningsvis märks det att de som har tydliga mål/verksamhetsplaner jobbar mer fokuserat och planerat. Men hur gör man om verksamheten inte har dokumenterade mål? Det ges ett intryck av att cheferna ofta ser barnbibliotekarierna som självgående, och
verksamheten är i hög grad ofta ”traditionell” och följer givna ramar. Man frågar sig kanske inte så mycket varför man gör vissa saker utan fokuserar på att ”leverera” verksamhet. Kanske finns inte heller tiden på arbetsplatsen för att reflektera och diskutera sin verksamhet med sina kollegor och chef?
Många bibliotek har också ett vedertaget upplägg, för hur man arbetar med de yngsta barnen där samarbeten med BVC förekommer i alla kommuner och utdelning av Barnens första bok.
När det gäller de äldre barnen finns inte lika mycket organiserad verksamhet och inte heller samma täta samarbete med skolan. Är det skolan som själva tackar nej till bokprat och biblioteksvisning för högstadieelever, eller är det biblioteket som inte arbetar aktivt för att nå ungdomar? Eller är det så att man har negativa erfarenheter av att nå de äldre, och därmed prioriterar bort det till förmån för de grupper som man vet kommer till biblioteket?
29 För att återknyta till avsnittet under biblioteksplaner där kartläggningen Barnen i planerna togs upp, och att man i den rapporten konstaterar att biblioteksplanerna ofta enbart är visionära och svårt att omsätta till konkreta handlingar. De fortsätter även med att det som ofta saknas i planerna är den dagliga verksamheten för barn och unga, därför att den är så pass påtaglig att den inte tas upp. Det finns en risk med det, då den verksamheten inte synliggörs och då syns inte heller den personalinsats som krävs för den verksamheten. Här sätter man fingret på något viktigt, utan konkreta planer för sin verksamhet ges ingen helhetssyn av verksamheten och den går inte heller att utvärdera och följa upp. Efter att ha besökt alla kommun- och stadsbibliotek i länet och träffat bibliotekschefer och barnbibliotekarier ser jag hur otroligt mycket verksamhet som produceras, och vilken stor programverksamhet som erbjuds för barn och unga på biblioteken i länet. Om alla denna verksamhet var mer synlig i planer och
dokument tror jag att biblioteksarbetet för barn och unga bara skulle främjas och utvecklas ytterligare.
Avslutning
Det har varit ett väldigt intressant arbete att ta fram kartläggningen av barn- och
ungdomsverksamheten på biblioteket i länet. Vid flera tillfällen vid intervjuerna konstaterade bibliotekscheferna och bibliotekarierna hur bra det hade varit att sitta ner tillsammans och prata om sin verksamhet. Jag hoppas att kartläggningen inspirerar till diskussioner kring verksamheten för barn och unga på biblioteken i länet, och kommer att fungerar som underlag för strategisk utveckling och samverkan i länet, med fokus på barn och unga.
1 Kungliga biblioteket, Preliminär folkbiblioteksstatistik 2012. http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/Folkbibliotek-2012/
2 Kulturdepartementet Bibliotekslag (1996:1596)
3 Kungliga biblioteket, Barnen i planerna 2012
4 Läs mer på http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/bibliotek/Lasframjande-insatser/
5 Reflekterande samtal– delmoment i professionsutveckling för barnbibliotekarier
inom ramen för projektet ”Från tanke till handling”, Lindborg Ylva.2012 http://www.f.lanbib.se/ftth/wp-content/uploads/2010/10/Rapport-från-Ylva-Lindberg-FTTH.pdf
Övriga källor:
Länsbibliotek Jönköpings hemsida. http://www.lj.se/lansbiblioteket Jönköpings läns regionala kulturplan.
http://www.lj.se/index.jsf?nodeId=41029&nodeType=8&refId=39206 Statistiska centralbyråns befolkningstatistik 2012. www.scb.se Myndigheten för tillgängliga medier www.mtm.se