Barriärer mot kunskapsöverföring

Under observationer och intervjuer upptäcktes vissa faktorer som befarades kunna hota kun-skapsöverföringen inom undersökningsenheten. Vi har valt att benämna dessa faktorer som

barriärer mot kunskapsöverföringen. Varför vi har valt att titta närmare på dessa barriärer är för att

skapa en bättre förståelse för den kontext som har undersökts. Vi anser även att det är viktigt att känna till vad som kan hota kunskapsöverföringen. Eftersom vi likt Sun & Scott (2005, s. 81) anser att kunskapsöverföringen kan optimeras genom att skapa en kännedom om att det kan finnas barriärer mot en kunskapsöverföring och även vilka de är i den specifika kontexten. Vi utgår ifrån Sun & Scott (2005, s. 81) och Connell et al (2003) vilka beskriver olika typer av barriärer vid en kunskapsöverföring.

5.3.4.1 Färdigheter i kommunikation och övertalning

Vi lade märke till att flertalet operatörer i undersökningsenheten hade svårt att artikulera med det svenska språket, ibland så svårt att det de försökte artikulera var högst obegripligt. De ope-ratörer i undersökningsenheten som kan artikulera det svenska språket kan i vissa fall inte göra sig förstådda då motparten inte förstår. Men motparten vågar inte nämna detta, utan nickar enbart instämmande. Med detta menar flertalet av respondenterna att ett antal gruppmedlem-mar med utländsk bakgrund har svårt att artikulera och ibland förstå det svenska språket. Vi anser att detta delvis stämmer överrens med den barriär som Sun & Scott (2005, s. 81) beskri-ver, Färdigheter i kommunikation och övertalning. Eftersom respondenterna menar att det före-kommer förbistringar i artikulering och förståelse, anser vi att detta även minskar möjligheter-na för en individ att lära sig ny kunskap som artikuleras med brister. Kunskap som förmedlas med en bristande artikulering är enligt Connell et al (2003) en påverkande faktor vid kun-skapsöverföring.

Dock anser vi att barriären Färdigheter i kommunikation och övertalning måste utvidgas då denna barriär inte täcker in en faktor som är utmärkande i undersökningsenheten, med andra ord förhinder att artikulera det svenska språket. Vi menar att språkspecifik artikulering ska vara en enskild barriär vid kunskapsöverföring. Vi resonerar att undersökningsenheten är mångkultu-rell på en operativ nivå, vilket innebär att det internationella språket, Engelska, kanske inte ställs som ett krav vid anställning. Vidare resonerar vi att även om en operatör har ett ut-ländskt ursprung, och har svårt att artikulera på ett specifikt språk, betyder inte detta att denna person har svårt att artikulera sina tankar och idéer till andra individer. Denna operatör kan

säkerligen uttrycka detta på sitt modersmål. Med detta menar vi att språkspecifik artikulering är en faktor som påverkar en kunskapsöverföring.

5.3.4.2 Skillnad i personligheter

För att få en fungerande kunskapsöverföring krävs det mer eller mindre ett engagemang och intresse från båda parterna. Respondenterna menar att de inte får något engagemang att lära ut sina kunskaper till en mottagare som inte är delaktig eller har något intresse för kontexten. Det är viktigt att det finns en personkemi mellan parterna och att personligheterna stämmer över-rens. Det kan finnas flera anledningar till att kunskapsöverföringar kan bli ett misslyckande, vi kommer nämna två av dessa som har framkommit under intervjuer och observationer.

En av anledningarna kan vara att det är språket som försvårar överföringen av kunskapen, men att operatören som ska ta emot denna kunskap inte vågar erkänna att han eller hon inte förstår instruktionerna. Det innebär att operatören kan ha en känsla av skuld och förnekelse och tvingar sig själv att framstå som om denne förstår det den andra operatören instruerar men i själva fallet inte förstår alls. Den andra anledningen kan tyda på att operatören inte har någon motivation att ta till sig extern kunskap från sin kollega, utan ignorerar detta, vilket Connell et al (2003) benämner som skillnad i personligheter. Denna barriär är en faktor till försvå-rad kunskapsöverföring.

5.3.4.3 Öppenhet till nya idéer

Enligt en respondent så kan det i vissa fall finnas motstånd i arbetsledningen, framför allt när något är fel. Enligt respondenten påstod arbetsledningen att det i ett enskilt fall var operatörs-fel medan operatören själv menade att det var operatörs-fel på materialet, som sedan arbetsledningen in-såg låg till grund för misstaget. Arbetsledningen vägrade ta till sig detta och lade ansvaret hos operatören. Detta enskilda fall kan ses som ett exempel på att det inte finns någon öppenhet till

nya idéer som har beskrivits av Sun & Scott (2005, s. 81) då operatören vädjade om att

arbets-ledningen skulle köpa in nytt material av bättre kvalité.

5.3.4.4 Kunskap som konkurrenskraft

Vi uppfattade undersökningsenhetens miljö som öppen där flertalet av operatörerna var in-tresserade av dela med sig av sina kunskaper på ett engagerat sätt. Respondenterna säger själva att det behövs en föryngring i deras team, samt att de kan lära sig något nytt samtidigt som de delar med sig av sina kunskaper. I organisationer kan det upplevas inkräktande att dela med sig av sina kunskaper då detta anses vara en konkurrenskraft som skapar värde hos den enskilde. Att se kunskap som konkurrenskraft kan enligt Connell et al (2003) påverka en kunskapsöverfö-ring till en annan individ. Det kan även resultera till att kunskapsmottagaren tappar tillförlitlig-heten för kunskapen från kunskapskällan. Vi identifierade dock inte några som helst spår som tyder på att respondenterna känner sig hotade eller utsatta av någon form i undersökningsen-heten, vilket kan tyda på att tillförlitligheten till dess arbetsplats och kollegor är hög.

6 Resultat: Modell för kunskapshantering

I detta kapitel presenteras en modell för kunskapshantering. Denna modell baseras på analysen gällande kun-skapsidentifiering och kunskapsöverföring. Modellen illustrerar och förklarar hur kunskap kan identifieras och överföras. Modellen kommer att presenteras på en övergripande nivå utifrån analysen. För att visa hur den kan användas i praktiken kommer den att illustreras i förhållande till det fall som ligger till grund för studien.

I detta kapitel att presenteras en modell för hur kunskap kan hanteras. Modellen har tre över-gripande steg, kunskapsidentifiering, riktlinjer och kunskapsöverföring. Modellen baseras på vår egen

metod i studien, den empiriska datainsamlingen och den teoretiska referensramen. Modellen är tänkt som

ett verktyg för att kunna förstå hur kunskap kan identifieras och överföras och därigenom be-varas inom företaget. Vi anser att denna modell ger ett nytt perspektiv på problemet med kun-skapsbortfall när erfaren personal går i pension eller av annan anledning lämnar företaget. Modellen ger en övergripande bild över hur arbetet med att hantera kunskap kan se ut. Figur 6-1, visar en generell bild över modellen och dess steg.

Som tidigare nämnt har modellen tre övergripande steg, dock ska det alltid finnas ett mål med kunskapshanteringen. Det är detta mål som initierar och styrtillämpningen av modellens steg. Steg 1 börjar med en observation av den kontext där målet är att överföra kunskap i från. Efter genomförd observation kan kunskapshanteringen fördjupas genom att intervjua de individer som besitter kunskaper och kan artikulera dessa. Identifieringen avslutas med att jämföra in-formationen från observationen och intervjun med en bekant bild, dvs. en analogi, för att slut-ligen kunna identifiera och särskilja tacit och explicit kunskap.

Steg 2 handlar om att se vilka typer av konverteringar som kan ske inom undersökningsenhe-ten och använda dessa som riktlinjer för att uppnå målet med kunskapsöverföringen.

I steg 3 används riktlinjerna för att kunna välja rätt överföringstekniker samt att få ett strukturerat flöde av överföringar, med andra ord att se vilken överföring som krävs för att sedan kunna fort-sätta med nästa överföring.

Figur 6-1 Övergripande modell för kunskapshantering.

För att förtydliga hur modellen ser ut i förhållande till det fall som ligger till grund för studien, kommer denna att illustreras i figur 6-2. I följande stycken kommer modellens steg att disku-teras i detalj, både utifrån fallet och andra tänkbara användningsområden.