Identifiering av tacit och explicit kunskap

Vi anser likt Mulder och Whiteley (2007, s. 70) att denna köksanalogi kan användas för att skapa förståelse för undersökningsenheten, inte bara för dem som läser denna studie utan att den också kan hjälpa dem som arbetar inom undersökningsenheten att uppskatta och förstå det komplexa i deras kunskap.

Likt en privat kock som ska förbereda en middagsbjudning genom att granska de olika recep-ten och planera för tillagning, förbereder sig operatörerna inför veckan eller arbetsdagen ge-nom att granska planeringen och även utgå efter vilket behov som kommer att uppstå på monteringen. Här spelar erfarenheten och kunskapen kring både verktyg och inställning av maskiner en stor roll eftersom det är eftersträvansvärt att göra en så smidig omställning av maskinerna som möjligt samt att kunna förvänta sig vad som kommer att behövas i monte-ringen. I denna situation spelar tacit kunskap särskilt stor roll eftersom det är den kunskapen som operatörerna har samlat på sig under år av erfarenhet som gör att det bli en bra priorite-ring av arbetena. Förmågan och momentet att prioritera arbeten, både efter sig själv och behovet på linan kan därmed anses vara en stor del tacit kunskap.

Ett matlagningsrecept är nedtecknad kunskap, det vill säga explicit kunskap som en privat kock använder sig av för att kunna tillaga en maträtt. För att maskinoperatörerna ska kunna ställa in verktyg och veta vilket verktyg som ska ställas in för den aktuella detaljen krävs också en stor del nedtecknad kunskap. Grundinstruktioner, ställblad och rutinbeskrivningar är exempel på nedtecknad kunskap som maskinoperatörerna använder sig av och kan liknas vid de recept som en privat kock använder sig av. Montering av ett verktyg kan däremot inte genomföras direkt efter att enbart ha läst grundinstruktionerna. Det krävs också viss erfarenhet och kun-skap kring alla tillbehör och hur maskinen i sig fungerar, med tanke på att ingen maskin är den andra lik. Den här typen av kunskap kan bara samlas in genom lång erfarenhet av att ha mon-terat verktyg. Detta kan dock ses som både tacit och explicit kunskap eftersom maskinopera-tören alltid använder sig av båda. Respondenterna har hävdat att det skulle vara omöjligt att kunna montera verktyg och ställa in en maskin enbart genom att läsa grundinstruktionerna och ställbladen, men det skulle även vara omöjligt att memorera ställbladen för alla detaljer som pressas. Momenten Verktygsinställning och verktygsmontering kännetecknas därför av både explicit och tacit kunskap.

En privat kock måste kunna avgöra att en maträtt/ingrediens är färdig att serveras, detta kan t.ex. innebära att kunna avgöra om köttbiten är genomstekt eller att potatisen är genomkokt. Detta kan liknas vid maskinoperatörens förmåga att avgöra om plåtdetaljen är tillfredställande gällande pressningen och kvaliteten på plåten. När en detalj har pressats ska det först genom-föras en förstabitskontrolloch det ska även göras stickprover under pressningens gång. Detta är en form av kvalitetskontroll och handlar om att kunna avgöra att pressningen är tillfredstäl-lande och att den stämmer överens med ritningen. Det handlar också om att kunna avgöra om plåtkvaliteten är tillfredsställande men även om att kunna komma fram till en lösning på pro-blem som har med plåtkvalitet att göra. Här spelar materialkännedomen stor roll och förmågan att kunna avgöra om kvaliteten på detaljen är tillfredsställande. Dessa två faktorer har i allra högsta grad att göra med tacit kunskap eftersom den här typen av kunskaper är något du kan samla på dig genom år av erfarenhet och ”trial and error”, både gällande hydraulpressen och plåten.

När en maträtt är färdigtillagad ska den serveras på en tallrik. Om det ser snyggt och prydligt ut kommer middagsgästen att bli nöjd. I receptet kan det finnas en bild på hur maträtten ska se ut i serverad form. Detta kan liknas vid maskinoperatörens uppgift att packa plåtdetaljerna enligt önskemålen från monteringslinorna. När en detalj är färdigpressad ska den packas på ett specifikt sätt i pallar, enligt riktlinjer från personalen på monteringslinorna. Eftersom de vill att det ska gå så snabbt och enkelt som möjligt att komma åt dem i pallarna är det därför väldigt viktigt att packning av detaljer sker på det sättet som är angivet i ställbladen. Detta är ett exempel på explicit kunskap då det inte kräver någon som helst erfarenhet sedan innan, det räcker en-dast med att läsa i ställbladet hur detaljer ska packas. Dock har vi kunnat identifiera att detta moment även till viss del kännetecknas av tacit kunskap. Då syftas på det som framkom under observationen, då en av respondenterna använde sig av en träkloss för att underlätta pack-ningen. Vi menar att detta kan härledas till Polanyi’s (1966) syn på mänsklig kunskap, ”att vi vet mer än vi kan berätta”. Detta var endast något som framkom under intervjun efter att det-ta hade påpekats för respondenten. Med andra ord, hade respondenten själv inte reflekterat över att det är något speciellt med detta innan det påpekades för denne. Eftersom Polanyi (1966) menar att tacit kunskap kan förklaras med ord, förutsatt att de rätta medlen tillhanda-hålls, anser vi att detta var precis vad som skedde under intervjun. Intervjun kan då ses som ett medel där respondenten fick möjlighet att förklara sin kunskap med ord och var denna kunskap kommer ifrån.

Ibland kan en kock få anpassa middagen ifall middagsgästerna är allergiska, är vegetarianer el-ler om de ogillar en viss typ av maträtt. I många fall kan det även vara nödvändigt för en ma-skinoperatör att anpassa sig, det vill säga att ställa om verktyget och maskinen för att det ska passa plåten, gällande storlek och kvalitet. I detta fall är det viktigt att kunna känna till den ak-tuella maskinen och använda alla sina bakomliggande kunskaper för att komma fram till olika kombineringar av verktyg kontra inställning av maskin, beroende på vilken plåtkvalitet. Detta kan ses som tacit kunskap eftersom maskinoperatören gör en kombination av alla sina insamla-de kunskaper baserat på erfarenhet och ”trial and error”.

Det finns vissa kunskapsfaktorer som inte ryms i analogin eftersom vi inte anser att de går att koppla till en middagsbjudning men som ändå går att klassificera som antingen tacit eller ex-plicit kunskap. Dessa kunskapsfaktorer kommer därför att behandlas separat.

För att kunna utföra arbetet inom undersökningsenheten är det en förutsättning att kunna manövrera en truck. Därför innehar alla maskinoperatörer ett truckkort. När en maskinopera-tör ska hämta pressverktygen måste denne vara mycket noggrann, eftersom minsta felkörning med ett verktyg på upptill tio ton kan resultera i katastrofala följder. Vi anser därför att det existerar mycket tacit kunskap för att effektivt kunna manövrera trucken. Utbildning ligger dock till grund för ett truckkörkort. En maskinoperatör kan möjligtvis förklara för en annan person hur en truck fungerar tillräckligt bra för att denna ska kunna köra den. För att dock kunna manövrera trucken krävs vana och erfarenhet. Något som maskinoperatörerna har samlat på genom år av yrkeserfarenhet. Detta skulle kunna liknas vid det som Nonaka & Takeuchi (1995, s. 8) kallar för fingertoppskänsla, där bakgrunden till denna kunskap inte kan förklaras. Detta innebär med andra ord att maskinoperatören inte kan förklara hur det kommer sig att denne kan manövrera en truck på detta effektiva sätt. Maskinoperatören kan då hävda att ”jag bara gör det”. Detta baseras på vår egen observation och är alltså inget som framkommit un-der intervjuerna. Vid frågan om; ”Vad som krävs för att kunna utföra arbetet?” reflekterade respondenterna inte över förmågan att manövrera en truck. Eftersom det krävs både utbild-ning och erfarenhet för att kunna manövrera trucken anser vi att detta moment kan klassifice-ras som både tacit och explicit.

Förmågan att kommunicera med sina medarbetare är inte heller något som respondenterna lägger någon större vikt vid när de berättar om vad som krävs för att kunna utföra arbetet. Dock är det en förutsättning att det är en bra kommunikation mellan de som arbetar skift ef-tersom den ene måste veta vart den andra har avslutat för att kunna inleda sitt skift. Respon-denterna menar att de har varit inom undersökningsenheten så länge att de vet hur de andra medarbetarna jobbar och tänker. Med andra ord kunde respondenterna inte förklara hur de kommunicerar med varandra om avklarade arbeten och på vilka sätt de samarbetar. Detta är ytterligare ett moment som kan kopplas till Polanyi’s (1966) perspektiv på mänsklig kunskap. Respondenterna kunde inte med ord förklara hur de samarbetar och hur det kommer sig att de inte behöver berätta för varandra vad de gör, de bara vet det. Respondenterna har samlat på sig denna kunskap om sina medarbetare under de åren de har arbetat tillsammans och vet därför precis hur den andre tänker i arbetssituationer. I och med att detta kopplas till Polanyi’s (1966) syn på en tacit dimension av kunskap, kommer detta moment att klassificeras som de tacita kunskapsfaktorerna, samarbete och kommunikation.

Tabell 5-1, ger en visuell sammanfattning av de olika kunskapsfaktorerna, som har beskrivits ovan, samt hur de kan klassificerats i antingen tacit eller explicit kunskap.

Tabell 5-1 Identifiering av tacit och explicit kunskap.

Kunskapsfaktorer Tacit Explicit

Prioritering av arbete × Ställblad × Grundinstruktioner för hydraulpress × Rutinbeskrivningar × Verktygsmontering × × Verktygsinställning × × Materialkännedom × Kvalitetskontroll × Packning av detaljer × ×

Förmågan att göra kombineringar ×

Manövrering av truck × ×

Kommunikation ×

5.3 Kunskapsöverföring

Likt Awad & Gazhiri (2004, s. 249) anser vi att kunskapsöverföring kan ske på olika sätt och det är först när den har absorberats av en motpart som den kan anses vara absorberad. När det gäller den specifika undersökningsenheten i denna studie kan den anses vara relativt kom-plex.

Vi har använt oss av en kunskapsanalogi för att tydliggöra vilka moment i undersökningsenhe-ten som kännetecknas av tacit kunskap och explicit kunskap. Kunskapsanalogin visar på att undersökningsenheten till största del kännetecknas av tacit kunskap varpå vi anser att detta också kan kallas för praktisk kunskap. Det kan dock hävdas att många av de moment som ut-förs inom undersökningsenheten även kännetecknas av explicit kunskap och att den här typen av kunskap till viss del är lika viktig som tacit kunskap. Ett exempel på detta är användandet av ställblad och rutinbeskrivningar som är en förutsättning för att kunna utföra det dagliga ar-betet. Eftersom detta stämmer väl överens med vad Svenaeus (2009) anser om praktisk kun-skap, menar vi att detta innebär att kunskapen måste föras över på ett specifikt sätt annars kommer den inte att kunna absorberas av en motpart. Om kunskapen inte absorberas går det inte att försäkra att processen är fortsatt effektiv. Vi anser, baserat på intervjuer med respon-denterna samt genomförda observationer, att det finns ett begränsat antal metoder för kun-skapsöverföring att välja på inom undersökningsenheten. Dessa metoder är inlärning vid ge-nomförande som exempelvis innebär lärlingsskap och personlig kommunikation. Det kan också handla om metoder för att föra över inbäddade kunskaper såsom mentorskap.

5.3.1 Kunskapskonvertering

Vi kommer att använda oss av den modell som är framtagen av Nonaka & Takeuchi (1995, s. 62), som beskrevs ingående i den teoretiska referensramen, för fyra typer av kunskapskonver-teringar. Vi anser att dessa kunskapskonverteringar sker i kontexten och att denna modell ut-gör en viktig del i analysen, och kommer att utut-göra en del i den modell som vi kommer att in-troducera senare i studien. Undersökningsenheten kommer nedan att beskrivas utifrån dessa fyra kunskapskonverteringar vilka är; socialisering, externalisering, kombinering och internalisering.

5.3.1.1 Socialisering: Tacit till Tacit

Den kunskapskonvertering som enligt Nonaka & Takeuchi (1995, s. 62) konverterar tacit kun-skap till ny tacit kunkun-skap har utmärkt sig i denna studie. Enligt respondenterna räcker det inte för en nyanställd att läsa instruktioner och rutinbeskrivningar och sedan tro att arbetet kom-mer flyta på smärtfritt. En nyanställd måste titta, känna och prova för att skapa sig en uppfatt-ning om vad som krävs för att undvika och lösa olika problem. Rutinbeskrivuppfatt-ningarna är enligt oss på en basisnivå och kan inte ses som tillräckliga för att uppfatta kontexten och hur arbetet ska genomföras. Vi insåg efter att ha tagit del av dessa rutinbeskrivningar att vi aldrig skulle skapa oss en korrekt bild av kontexten utan en observation.

Observationen gav oss en förståelse för hur arbetsprocessen fungerar och genom att socialise-ra sig med respondenterna fsocialise-ramkom det detaljer kring genomfösocialise-randet. Observationen gav en förståelse över arbetsprocessen samt dolda detaljer som inte framgick vid socialisering, detaljer som vi misstänkte inte skulle framgå vid intervjuer. Även Awad & Ghaziri (2004, s. 158) me-nar att observationer ger en mer levande bild av kontexten jämfört med att endast genomföra intervjuer. En typisk sådan levande detalj som upptäcktes vid observation var den träkloss som en respondent placerar under en pall vid packning av stora och platta detaljer. Detta framgick inte under intervjun utan kom endast på tal först när vi frågade om denna detalj. Vi

misstänker att det hade blivit ett omfattande bortfall av framför allt tacit kunskap om vi inte hade valt att genomföra ett par observationer.

Socialiseringskonverteringen ser vi som kritisk i den kontext som berör undersökningsenheten då mycket kunskap inte är uttalad i skrift eller bild. Vi anser att en nyanställd operatör inte kan ta till sig kunskap enbart genom skrift eller bild, då det blir ett bortfall av tacit kunskap efter-som förståelsen för kontexten inte kommer att upplevas. Därför är det viktigt att denna opera-tör på ett strukturerat sätt ska titta och prova med hjälp en erfaren operaopera-tör, för att inte missa detaljer som kan undvika eller lösa problem. Ett lämpigt tillvägagångssätt vid socialisering är mentorskap och lärlingsskap.