Utifrån empirin beskriven i kapitel 9 har huvudsakligen fem områden av barriärer identifierats. Dessa är ekonomiska barriärer, kulturella barriärer, legala barriärer, tidsbrist och tröghet i systemet. Föga förvånande råder resursbrist inom vården i Sverige vilket försvårar arbetet med att utnyttja nya teknologier. Samtidigt är det kanske den starkaste anledningen till varför en effektivisering med hjälp av digitala hjälpmedel är ett ofrånkomligt krav. Förutom resursbrist ses även organisationskulturen som en anledning till barriärerna. Det finns dock tecken på att oviljan till förändring samt attityden att “jag vet bäst själv” är en generationsfråga. De legala barriärerna och trögheten i systemet är delvis kopplat till att det är en känslig bransch som är oerhört viktig för många. Rädslan för att göra fel får bara inte ta överhanden och begränsa sektorns innovationsbenägenhet.
En blockkedjeapplikation skulle stöta på visst motstånd från alla fem områden men alla är inte lika påtagliga. Trögheten i systemet gör att det kan ta tid. Resursbristen i form av tid och kapital är alltid en faktor, särskilt för projekt gällande infrastrukturen för data då fördelarna inte är lika synliga. De kulturella barriärerna kan dock eventuellt förväntas vara lägre. Resonemanget bakom detta bygger på att blockkedjeapplikationer är något som påverkar infrastrukturen och därmed inte behöver innebära en större förändring i interaktionen mot användaren. Istället är det troligen de legala barriärerna som blir tuffast att tackla. Lagar och regleringar tar lång tid att påverka och de släpar ofta efter den teknologiska utvecklingen. Dessutom är de svåra att utmana och det verkar råda stor osäkerhet kring exakt vad som är tillåtet eftersom ingen riktigt testat.
Som nämnts i empirin måste förändringar viktas mot de nettofördelar de ger. Det gäller att få en tydlig klarhet över vad förändringen kommer innebära över tid. Ett av de tydligaste potentiella användarfallen för blockkedjor inom vården är ett nytt
114
sätt att hantera patientjournaler. Här finns det stor potential men det skulle även innebära att ett nytt system byggs från grunden vilket är extremt komplext och det är svårt att säga vad som ska göras först.
Från hälso- och sjukvårdssidan finns det de som tror att de kulturella barriärerna som diskuterats ovan kommer brytas ner av sig själva genom tiden. Det finns en möjlig vilja till förändring om fördelarna kan visas. Mycket handlar om att hela tiden förankra beslutet inom organisationen i den grad det är möjligt för att få alla att sträva åt samma håll. Många vårdanställda ockuperar för mycket av sin tid idag med saker som inte fyller något större syfte, något de inte är nöjda med. Detta bör kunna driva på förändringsviljan och ambitionen att hitta nya lösningar. Fortsatt råder dock ibland tidsbrist för att överhuvudtaget ta sig an projektet vilket måste lösas på något vis. Utgångspunkten för en lyckad strategi här är dock fortfarande att få yrkesverksamma personer inom området att förstå värdet med den nya teknologin eller applikationen. En idé är att börja väldigt litet, jobba iterativt och testa ordentligt på alla plan tills ett användarfall får dragkraft och därifrån göra det mer storskaligt. Analogt kan en sådan strategi uppnå lättnad av de legala barriärerna om värdet bevisas gentemot riskerna.
Enligt personerna inom vården rör det sig mot en framtida verklighet med allt fler digitala hjälpmedel. Det är nu digitaliseringsvågen kommer för vårdbranschen även om effekterna kanske inte blir uppenbart märkbara omedelbart. Fler personer kommer kunna bli behandlade i hemmet nära patienten med mer förebyggande vård. Tillgången till mer användbar data lär vara en av anledningarna. Exakt hur det kommer se ut och hur data borde användas mest optimalt vet de ännu inte. Läkaren och sjuksköterskornas roll kan komma att ändras men det bör även i framtiden finnas en mänsklig aspekt av vården som tekniken inte kan ersätta.
Från blockkedjeexperterna utstrålas nästan en frustration mot vårdens regulatoriska system och allmänna inställning. Det finns så många sätt att effektivisera och förbättra vården med hjälp av olika teknologier men ändå går det så långsamt. Ofta beror det på organisatoriska utmaningar och resursbrist. Att bättre sjukvård implicerar ökade kostnader är inte givet utan det kan räcka med exempelvis smartare databehandling, men värdet måste synliggöras. Då kan trycket på vården att förändra sitt arbetssätt och i förlängningen även få de legala barriärerna på fall öka. En annan viktig aspekt i en lyckad strategi är att identifiera alla nyckelaktörer i det befintliga system som en potentiell applikation skulle ersätta. Om en förändring ska till måste majoriteten av aktörerna vara övertygade om att det är ett bättre alternativ och att det finns en efterfrågan för teknologins egenskaper. Finns till exempel inget större tillitsproblem mellan aktörerna inom det området kanske inte en blockkedja behövs. Det finns en risk för att många av de första projekten misslyckas vilket kan göra det svårare att övertyga aktörerna om det eventuella värdet. Adoptionen av teknologin kan mycket väl ta lång tid men de flesta experterna är övertygade om att det på sikt kommer komma åtskilliga fullskaliga blockkedjelösningar. Ytterligare en nyckel kan därför vara att öka medvetenheten och kunskapen om blockkedjor för
115
att få organisationer att förstå dess faktiska för- och nackdelar. Fler utredningar minskar oklarheterna och förvirringen som annars lätt leder till orealistiska förväntningar och besvikelse. Istället kan fokus läggas på att hitta rätt användningsområden om det nu bedöms finnas några.
När användningsområden och applikationer utvärderas är det viktigt att alltid jämföra med andra teknologisubstitut. Blockkedjor ska inte användas bara för att det finns tillgängligt. Grunden ligger i vad, varför och vem men sedan går det att likt de strategiska frågeställningarna i kapitel 5.2 gör, utmana den strategi som väljs. Nya applikationer kan med fördel testas mot dessa frågeställningar och projektkriterier. Då finns större möjlighet att visa på teknologins fördelar vilket är en av förutsättningarna för att övervinna de barriärer som diskuterats. Likt det som tidigare nämnts bör projektet involvera flera aktörer och då gärna nyckelaktörerna. Det bör även finnas ett behov för pålitlighet och en brist på effektivitet i dagens lösningar. I så fall finns det potential att skapa värde med blockkedjor om rätt strategi används.