11.1.1 Vad innebär blockkedjeteknologin och hur kan den användas
inom svensk hälso- och sjukvård?
En blockkedja är i grund och botten en digital liggare där transaktionsinformation lagras. Vad som är speciellt med liggaren i en blockkedjeapplikation är dels dess uppbyggnad där kryptering spelar en central roll, men även att den är delad och upprätthållen av deltagarna i ett blockkedjenätverk. Teknologin erbjuder unika egenskaper och flertalet applikationer för den svenska hälso- och sjukvårdssektorn. Den kan övergripande användas för hantering, lagring och delning av information. F 1.1 Hur kan blockkedjeteknologin beskrivas, förklaras och förstås?
En blockkedja är alltså i grund och botten en digital liggare där transaktionsinformation lagras. Transaktionerna som sker i nätverket lagras i block som är ihopkopplade vilket ligger till grund för teknologins namn. Transaktionerna som lagras har exekverats mellan parter inom nätverket och blivit validerade av nätverkets medlemmar. Det finns två huvudsakliga varianter av blockkedjenätverk: permissionless (publikt) och permissioned (privat).
Blockkedjeteknologin är fortfarande i en tidig fas vilket medför att det krävs mer kunskap inom området innan teknologin kommer att kunna förstås till fullo. Däremot kan det argumenteras för att det är en utmärkande teknologi som erbjuder en form av konkurrensmässiga fördelar gentemot många utav dagens lösningar. Intressenterna på marknaden bör se över sitt och sitt nätverks teknologissystem för att avgöra vilken roll teknologin bör få i just deras nätverk. På så vis kan de ta del av de styrkor som finns inom det applikationsområde som de efterfrågar.
Diffusionshastigheten för blockkedjeteknologin hamnar någonstans i mellanskiktet. Om en ordentlig spridning ska ske i framtiden krävs förutom kunskap även att blockkedjelösningar utvecklas som kan övertyga ledningsgrupper om att det är en teknologi värd att investera i. Ju fler aktörer som ansluter sig till olika blockkedjeprojekt, desto snabbare kommer teknologin att spridas. Samtidigt har vi inte nått toppen av förväntningarna på teknologin vilket innebär att det fortfarande
119
kommer att dröja en lång tid innan produktivitetsplatån nås och blockkedjeteknologin används i stor skala inom vården.
F 1.2 Vilka styrkor och svagheter har blockkedjeteknologin och hur yttrar de sig mot svensk hälso- och sjukvård?
Blockkedjeteknologins styrkor och svagheter yttrar sig på flera olika sätt i sektorn beroende på applikationsdesign, implementeringsområde och vilka aktörer som är involverade. Här nedan beskrivs de mest centrala och återkommande egenskaper som framkommit. Det bör poängteras att det redan idag finns en rad olika tillvägagångssätt för att adressera teknologins svagheter, exempelvis med kompletterande teknologi.
Blockkedjeteknologins styrkor i svensk hälso- och sjukvård är som följer: Decentraliserad lagring av data
Oföränderlighet av bokförda transaktioner Integritet säkrad genom kryptografi Reducering av mellanhänder Spårbarhet av ursprung av data
Öppenhet, transparens och säkerhet i system
Långsiktiga effektiviseringsvinster och kostnadsreduceringar Skapar och delar en enda sanning
Förbättrar interoperabilitet mellan system
Blockkedjeteknologins svagheter i svensk hälso- och sjukvård är som följer: Koordinering och styrning av applikationer
Nuvarande förmåga för skalbarhet och prestanda Teknologisk omognad och brist på expertis Oförenlighet med nuvarande regelverk Nya säkerhetsrisker
Utmanande interoperabilitet mellan blockkedjor Lagring av samma data hos flera noder
Kortsiktigt ökade kostnader Den mänskliga faktorn
120
F 1.3 Vilka möjliga konkreta blockkedjeapplikationer finns för svensk hälso- och sjukvård?
Blockkedjeteknologin erbjuder ett stort applikationer för svensk hälso- och sjukvård. De dominerande potentiella applikationerna som finns idag har tagits fram i detta arbete. Dessa är som följer:
Styra och dela information i försörjningskedjor Patientcentrerad journal och hälsodata
Delning av data mellan patient och organisation Delning av data mellan organisationer
Delning av data internationellt
Aggregering av data från bärbar apparatur och hälsoappar Insamling av data till kliniska studier
Aggregering av cancerdata Aggregering av genomisk data Intäktsgenerering från data
Enhetlig digital identitet både för vårdpersonal och patient Övervakning och uppföljning av kliniska studier
Säker utskrivning av medicin Allokering av resurser
Strömlinjeformad hälsoförsäkringsprocess
11.1.2 Vilken påverkan kan blockkedjeteknologin få på svensk hälso-
och sjukvård idag och i framtiden?
Det är svårt att förutspå hur den svenska hälso- och sjukvårdssektorn kommer att se ut med blockkedjeteknologin. Somliga har beskrivit att teknologin kan effektivisera och förbättra specifika processer i vården medan andra källor varit övertygade om att teknologin kan transformera sektorn helt. För att få ett nyanserat svar måste flera aspekter och alternativ vägas in. Detta arbete har tittat närmare på hur blockkedjeteknologin kan adressera nuvarande problem i sektorn, bidra till den framtida situation som sektorn försöker att skapa och vilka olika scenarier som är mest sannolika.
121
F 2.1 Vilka utmaningar kopplat till data- och informationsdelning finns i nuläget i svensk hälso- och sjukvård samt hur kan blockkedjeteknologi användas för att adressera dessa?
Vården använder sig av omoderna IT-system som inte kommunicerar med varandra över vårdgivares gränser, mellan sluten- och öppen vård samt mellan privata och statliga aktörer. Vården har inte heller tillgång till tillräckligt mycket data för att möjliggöra prediktiv vård och har begränsad nytta av den information som finns tillgänglig då den inte är strukturerad. Sektorn har svårt att dra nytta av nya teknologier på grund av bristande IT-infrastruktur och det saknas en tydlig koordinering på nationell nivå. Processer för insamling av data är även ineffektiva och manuella.
Många av de problem som vården upplever idag kring informationsprocesser, arkitektur och datahantering är problem som blockkedjeteknologin adresserar. Blockkedjeteknologin möjliggör nämligen bättre interoperabilitet mellan diverse aktörer samt skapar en infrastruktur för delning och exploatering av strukturerad data på ett effektivt sätt. Somliga applikationer kräver total renovering av nuvarande IT-arkitektur medan andra applikationer skulle kunna användas kortsiktigt i symbios med dagens system.
F 2.2 Vad finns det för vision för framtiden inom svensk hälso- och sjukvård och är blockkedjeteknologin relevant i sammanhanget?
Sektorn ämnar att och försöker skapa en effektiv, datadriven och prediktiv vård. Vården vill dra full nytta av de möjligheter olika teknologier erbjuder. Medborgaren ska ha möjligheten att vara mer mobil samtidigt som den ska få mer inflytande och ansvar över sin vård. Den organiserade vården ska nå ut till samtliga invånare och inte enbart de som söker upp den. “Vision e-hälsa 2025” är Sveriges gemensamma satsning för att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
Blockkedjeteknologin erbjuder en unik buntning av egenskaper som är eftersträvbara i framtidens vård. Resultatet av flertalet av teknologins applikationer ligger i linje med det vården försöker åstadkomma. Blockkedjeteknologin kan förbättra, effektivisera och öka säkerheten i diverse processer samt möjliggöra nya processer som vården efterfrågar. Teknologin har potential till att skapa en säker infrastruktur för en datadriven och prediktiv vård.
122
F 2.3 Vilka barriärer finns vid implementering av nya teknologier i svensk hälso- och sjukvård samt hur kan de övervinnas?
Det finns huvudsakligen fem barriärtyper vid implementering av nya teknologier i sektorn. Dessa är: ekonomiska-, kulturella- och legala barriärer, tidsbrist samt tröghet i systemet. Det finns olika strategier för varje barriärtyp men att börja med en mindre prototyp för att sedan skala är en lämplig strategi för de flesta implementeringar. Att identifiera, involvera och utbilda nyckelaktörer är även fördelaktigt för varje implementering. Generellt behövs starkt ledarskap, tydlighet, tålamod och etablerade policyer.