Clauson et al. (2018) menar att blockkedjeteknologin kan appliceras på och förbättra olika typer av medicinska logistikkedjor, exempelvis för medicin och medicinsk apparatur. De listar följande potentiella fördelar då teknologin appliceras på logistikkedjor:
Reducering av antal bedrägerier och misstag
Reducering av förseningar som kommer som ett resultat av administrativt arbete
Förbättrad lagerstyrning
Snabbare identifiering av problem
Ökad tillit från slutkonsumenter och andra involverade aktörer
Utöver ovanstående fördelar nämner de också att smarta kontrakt kan användas för att förbättra försörjningskedjor genom att automatisera processer. Farestam9 på
CareChain berättar att sjukvården kännetecknas av en extremt stor mängd av leveranskedjor som korsar varandra på olika sätt och är centrerade kring olika aktörer. Här kan blockkedjeteknologin spela en naturlig roll i verifieringsprocesser samt vid lagring av information om nuvarande plats och ursprung för produkter.
7.1.1 Läkemedel och medicinsk utrustning
När det kommer till styrning av farmaceutiska logistikkedjor så finns det enligt Kamel Boulos, Wilson och Clauson (2018) tre huvudsakliga områden att spåra. Dessa är materialet eller råvaran utvalt till produktion, produktionsprocessen och distribueringen av de producerade varorna.
Det finns ett antal krav som behöver uppfyllas för att uppnå bra styrning i logistikkedjor. Dessa krav är bland annat produktidentifiering, produktspårning, produktverifiering, upptäckt och signalering vid felaktiga produkter samt möjligheten att lagra relevant information och tillgängliggöra denna för relevanta parter. Ett system baserat på blockkedjeteknologin kan uppfylla samtliga av dessa krav.
Radanovic och Likic (2018) skriver att ett antal av världens ledande läkemedelsföretag redan idag påbörjat en implementering av blockkedjeteknologi i deras logistikkedjor. Detta på grund av att förfalskad medicin varit och fortfarande
66
är ett stort problem som äventyrar patienters säkerhet, i huvudsak i utvecklingsländer. Denna problematik är dock utbredd även i den utvecklade världen. Exempelvis uppskattades kostnaderna för förfalskning i läkemedelsindustrin i Europeiska unionen till 10,2 miljarder euro eller 4.4% av den årliga försäljningen. Samtidigt kan det konstateras att antalet förfalskade mediciner fyrdubblades mellan åren 2005 och 2010 i Europa. Kumar et al. (2018) menar även att den moderna medicinindustrin är i behov av bättre logistikstyrning, inte bara för att lösa förfalskning utan även andra komplexa frågor såsom stöld. Logistiksystem baserade på blockkedjeteknologi kan användas för att registrera hur varor förflyttas och försäkra autenticitet i denna information. Exempelvis skulle varje produkt kunna markeras med en unik kod och med hjälp av blockkedjeteknologin skulle kodens autenticitet kunna verifieras av samtliga deltagare i logistikkedjan. Detta skulle vara ett stort framsteg i kampen mot tillgängligheten av förfalskad medicin menar Radanovic och Likic (2018).
Sylim et al. (2018) har designat ett övervakningssystem för logistikkedjor på två av de ledande blockkedjeplattformarna i världen, Ethereum och Hyperledger Fabric. Deltagare i en logistikkedja kommer att använda smarta kontrakt för att definiera kontraktbaserade relationer. Lösningen som tagits fram kan detektera avvikelser, obehörig datainsättning samt om en produkt saknas vid leverans. Med autentisk tidsstämpling, digital signering och fysisk RFID-skanning skapas tillit och spårbarhet i systemet.
PwC (2018a) beskriver blockkedjeteknologin som en möjliggörare för applikationen men att det stora arbetet är kopplat till att nya kommunikationsnätverk och affärsprocesser behöver sättas upp mellan aktörer. Teknologin kommer alltså nödvändigtvis inte vara den största utmaningen, utan snarare kommer den största utmaningen vara skapandet av nya verksamhetsmodeller genom de nya kapabiliteterna som blockkedjeteknologin förser. Den intakta integrationen mellan företag i logistikkedjor som blockkedjeteknologin kan skapa har tidigare varit väldigt svår och opraktisk att skapa. Idag finns det ingen helhetslösning baserad på blockkedjeteknologi att köpa som sedan kan implementeras direkt utan system behöver byggas från grunden och samtliga deltagares roller måste då definieras tydligt. Varje deltagande organisation kan kontrollera minst en nod och varje gång de interagerar med ett annat företag eller med produkterna kommer en transaktion att registreras på blockkedjan. Detta kommer inte bara förbättra tillgängligheten av data utan även ge mottagaren möjlighet att se produktens ursprung. Genom denna typ av lösning kan företag titta över historik, förflyttning och ursprung av en produkt samt veta att den är autentisk som ett resultat av blockkedjans beständighet. Det är inte enbart logistikkedjor för läkemedel som blockkedjeteknologin kan appliceras på utan även logistikkedjor för andra typer av utrustning, verktyg och maskiner inom vården. Här kan teknologin användas för att identifiera unika apparater och protokollföra deras programvara. Teknologin har även potential att öka effektiviteten i olika processer av logistikstyrningen, reducera administrativt
67
arbete, förbättra lagringsstyrningen och minska risken för försvunnen utrustning (Kamel Boulos, Wilson och Clauson 2018).
Lindman10 på Göteborgs Universitet nämner att en styrka med användandet av
blockkedjeteknologi vid styrning av logistikkedjor är att det inte går att mixtra med inlagd information. Detta leder till att samtliga parter kan garantera tidigare händelseförlopp på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Vidare menar Lindman att det framförallt är tacksamt att använda denna typ av teknologi när någonting felaktigt skett i logistikkedjan. Blockkedjeteknologin möjliggör nämligen att deltagande aktörer enkelt kan kartlägga var problemet skett och vilka parter som varit involverade. Olsson11 på PwC känner till att flera aktörer inom
läkemedelsindustrin och industrin för medicinsk utrustning diskuterar lösningar inom detta område redan idag och menar att detta är ett av teknologins stora användningsområde.
Som tidigare nämnt skulle blockkedjeteknologin kunna användas för att göra inköpsprocessen mer transparent, verifierbar och effektiv. Inköpsprocessen skulle även kunna automatiseras i somliga fall. Genom att inkorporera ett antal parametrar vad gäller pris samt legala och kvalitativa krav i smarta kontrakt skulle nämligen transaktioner kunna ske automatiskt när ett antal villkor uppfyllts (Radanovic och Likic 2018).