Basscenariots nyckelantaganden

I detta avsnitt redovisas några av de nyckelantaganden som ligger till grund för huvudscenariot (basscenariot) för inkomstfördelningens utveckling till 2035.

Fördjupningsruta 4.1: Makroekonomiska förutsättningar

En utgångspunkt för den makroekonomiska utvecklingen är att BNP-utvecklingen på längre sikt bestäms av ekonomins utbuds- sida, dvs. av tillväxten i produktivitet och antalet arbetade timmar. Inga nya störningar antas påverka ekonomin efter att resursutnyttjandet har balanserats 2021. Scenariot baseras på Statistiska centralbyråns (SCB) senast publicerade befolknings- prognos från april (SCB 2019a). Vidare antas att de förändringar av pensionssystemet som riksdagens pensionsgrupp föreslagit genomförs (Pensionsgruppen 2017). Det innebär att utträdet från arbetsmarknaden och det första uttaget av ålderspension senareläggs jämfört med vad som annars hade varit fallet. BNP väntas öka med ca 2 procent per år

I basscenariot antas BNP öka med i genomsnitt 2,0 procent per år mellan 2019–2035. Det är nära genomsnittet för BNP-till- växten sedan 1981 på 2,2 procent per år. Antalet arbetade timmar, som har vuxit relativt snabbt sedan mitten på 2000-talet, antas bidra i allt mindre utsträckning till BNP-utvecklingen framöver. Det beror främst på att tillväxten i personer i arbetsför ålder väntas minska väsentligt. Inbromsningen i antalet arbetade timmar sker trots att den genomsnittliga pensionsåldern gradvis antas öka. Samtidigt väntas produktiviteten, som utvecklats svagt i kölvattnet av finanskrisen, öka i linje med historiska tillväxt- takter. I tabell 4.1 redovisas ett antal nyckeltal från basscenariot.

1981–2018 2019–2035 0,5 0,5 0,5 2,0 1,6 1,6 2,2 2,0 1,6 1,4

Anm.: Geometriskt genomsnitt från första till sista år som anges i tabellen. Produktivitet avser kalenderkorrigerade data.

1 _{Enligt nationalräkenskaperna (NR).}

2 _{Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.} 3 _{BNP per person i den totala befolkningen.}

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Långsammare tillväxt i BNP per invånare

BNP per invånare har ökat med i genomsnitt 1,6 procent per år sedan 1982. Även de senaste åren har BNP per invånare ökat i denna takt, vilket kan tyckas lågt givet att svensk ekonomi befunnit sig i en återhämtningsfas i spåren av finanskrisen. Det är framför allt en jämförelsevis svag produktivitetsutveckling under dessa år som förklarar utvecklingen. Men även förändringar i den demografiska sammansättningen, som inneburit att en lägre andel av befolkningen är i arbetsför ålder (15–74 år), har bidragit (se figur 4.1).

Till 2035 antas BNP per invånare öka med i genomsnitt 1,4 pro- cent per år. Det är något lägre än genomsnittet sedan 1980-talet. Den svagare utvecklingen beror i stor utsträckning på den demografiska sammansättningen (dvs. fler äldre och utrikes födda) och dess väntade påverkan på både andelen personer i arbetsför ålder och i sysselsättning.

Anm.: Produktivitet beräknas som BNP per sysselsatt 15–74 år. BNP per invånare avser förändring i procent, medan resterande variabler avser förändring i procentenheter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

4.1.1 Skillnader i arbetsinkomst

Simuleringarna av arbetsinkomster, sysselsättning m.m. görs på års- basis. Den demografiska utvecklingen påverkar både sysselsättning och arbetsinkomster och därmed spridningen av arbetsinkomster. Alla sysselsatta individer antas dock ha samma årliga löneökningar.

4.1.2 Kapitalinkomsternas framtida utveckling

Mycket talar för att kapitalinkomsterna framöver inte kommer ha samma dramatiska ökningstakt som observerats under de senaste 20 åren. Utvecklingen över denna tidsperiod har varit mycket stark i ett historiskt perspektiv och har drivits av flera faktorer, bl.a. pris- utvecklingen på bostads- och aktiemarknaden och förändrade skatteregler.

Kapitalinkomster kan delas in i två olika delar som kan förväntas utvecklas olika. Första delen består av räntor och utdelningar från

-8 -6 -4 -2 0 2 4 6 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 Produktivitet Sysselsättningsgrad Andel arbetsför befolkning BNP per invånare

värdepapper. De antas följa de antaganden om hushållens räntor och utdelningsinkomster som görs i bilaga 1 om den makroekonomiska utvecklingen. Till grund för framskrivningen ligger antaganden om ränte- och aktiemarknadens långsiktiga utveckling samt utveck- lingen av hushållens sparande. I basscenariot antas det allmänna ränteläget stiga relativt snabbt från dagens, historiskt sett, låga nivåer fram till 2025. Därefter fortsätter räntorna att öka men i långsam- mare takt. I slutet av perioden antas den nominella räntan på stats- obligationer vara knappt 5 procent. Den årliga direktavkastningen på aktier växer i långsammare takt än räntan, från 2,4 procent 2019 till ca 3 procent 2035. Det innebär sammantaget att räntor och utdel- ningar antas växa förhållandevis kraftigt fram till slutet av 2020-talet för att sedan ha en betydligt lugnare utvecklingstakt.

Den andra delen av kapitalinkomsterna består av realiserade kapitalvinster från försäljningar av fastigheter och finansiella till- gångar. De realiserade kapitalvinsterna har, som tidigare beskrivits i kapitel 2, vuxit mycket kraftig under åren 1995–2017 men har också varierat mycket kraftigt från år till år. Utvecklingen har drivits av flera faktorer. De fallande räntorna har understött en kraftig utveck- ling på aktie- och bostadsmarknaden.

I antagandebilden för den makroekonomiska utvecklingen antas att räntorna framöver ökar och mot slutet av 2020-talet återgår till historiskt genomsnittliga nivåer. Det bör ge en återhållande effekt på både bostads- och finansmarknadens utveckling. Vinster från bostadsförsäljningar har de senaste åren stått för nästan 70 procent av de realiserade kapitalvinsterna. Dessa vinster har i många fall ackumulerats under lång tid. I framtida scenarier med fall i prisut- vecklingen innebär detta att det fortfarande skulle finnas stora värde- ökningar på bostadsmarknaden som ännu inte realiserats. Det inne- bär att det även framöver finns hushåll som kommer göra stora kapitalvinster vid försäljning av sina bostäder.

Med denna bakgrund antas tillväxten i de realiserade kapital- vinsterna framöver mattas av och på lång sikt följa utvecklingen av ekonomin i stort. Därför antas de realiserade kapitalvinsterna i bas- scenariot att öka i takt med BNP. Det innebär att kapitalvinsterna antas växa långsammare än övriga kapitalinkomster men att de sam- lade kapitalinkomsterna antas växa snabbare än löneinkomsterna. Skillnaden i tillväxttakt kommer dock vara betydligt mindre än vad vi sett under de senaste decennierna.

4.1.3 Indexering av transfereringar

I dagens skatte- och bidragssystem är många belopp och gränser knutna till prisbasbeloppet och förändras därmed i takt med den allmänna prisutvecklingen. Det gäller t.ex. taken i sjuk- och föräldra- försäkringarna. I andra välfärdssystem, som t.ex. barnbidrag, arbets- löshetsförsäkring och bostadsbidrag, finns ingen automatisk upp- räkning av ersättningsnivåerna utan förändringar sker enbart genom diskretionära politiska beslut. Oförändrade regler innebär därför en urholkning av ersättningsnivåerna i de offentliga välfärdssystemen och att en allt mindre del av statsbudgetens utgifter läggs på välfärd.51

I basscenariot antas ambitionsnivån i det offentliga åtagandet ligga fast. Inkomsterna från transfereringssystemen antas därför växa i takt med inkomstutvecklingen (se Bilaga 1 om den makroeko- nomiska utvecklingen). Det innebär att inkomsterna för dem som får hela eller delar av sin försörjning från olika transfereringssystem, antas växa i samma takt som för dem som arbetar. Således måste t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag, sjukpenning och arbetslöshetsersättning höjas i takt med inkomstutvecklingen, vilket i dagligt språkbruk skulle betecknas som reformer, men som vid långsiktsberäkningar likställs med att ambitionsnivån i välfärdssystemen förblir oföränd- rad. Antagandet innebär att grupper som till stor del lever på trans- fereringar får en bättre inkomstutveckling än vad som varit fallet historiskt. Antagandet neutraliserar därmed en bidragande orsak till de senaste decenniernas ökande inkomstskillnader (se kapitel 2). Konsekvenserna av detta antagande analyseras i det alternativa sce- nario där transfereringarna prisindexeras (se nedan).

4.1.4 Sysselsättning bland utrikes födda

Sedan en lång tid tillbaka har invandringen till Sverige från olika delar av världen varit hög. Under de senaste tio åren har närmare 1,2 milj- oner personer immigrerat till Sverige.52 _{Drygt hälften (55 procent)}

har immigrerat från länder utanför Europa, omkring en tredjedel kommer från Europa och resten, knappt 15 procent, är svenskar som återinvandrat (SCB 2018a).

51 _{Detta gäller dock inte för pensionssystemet, där explicita regler finns som anpassar ålders-}

Med en växande invandring blir dessa gruppers etablering på arbetsmarknaden en allt viktigare faktor för hur sysselsättning och arbetslöshet utvecklas i Sverige. Hur snabbt invandrargrupper etab- leras på arbetsmarknaden och klarar sin försörjning på egen hand påverkar i förlängningen också de offentliga finanserna och inkomst- fördelningens utveckling.

I dag är nästan en fjärdedel av den yrkesverksamma befolkningen född i ett annat land än Sverige. Enligt SCB:s befolkningsprognos antas denna andel öka till en tredjedel 2035. Enligt prognosen för- väntas det ökade antalet utrikes födda framför allt komma från länder utanför Europa med medel eller låg HDI.53 _{Det är länder som}

t.ex. Syrien, Irak, Indien, Somalia och Afghanistan. Under perioden fram till 2035 antas antalet utrikes födda från dessa länder nästan fördubblas.

Även om antalet nyanlända kommer att ligga på en, historiskt sett, relativt hög nivå framöver så är denna nivå betydligt lägre än antalet nyanlända som kom under åren som ledde fram till migrat- ionstoppen 2015. Detta får som konsekvens att den genomsnittliga tiden en utrikes född levt i Sverige, den s.k. vistelsetiden, kommer att öka kraftigt. Med tiden i Sverige ökar möjligheterna till arbete både genom förbättrade språkkunskaper och stärkt kunskapsnivå till följd av utbildning och en succesivt ökad arbetslivserfarenhet. Den genomsnittliga vistelsetiden för gruppen från länder med medel eller låg HDI har de senaste åren legat runt 10 år. Fram till 2035 förväntas den genomsnittliga vistelsetiden i gruppen öka med nästan 8 år.

I mikrosimuleringsmodellen SESIM beror sannolikheten att vara sysselsatt för utrikes födda bland annat på ursprungsland och vistelsetid i Sverige.54 _{Detta medför att utrikes födda i basscenariot}

får en relativt kraftigt förbättrad sysselsättningsutveckling under det närmaste decenniet. Fram till 2035 förväntas sysselsättningsgraden bland födda i länder med låg eller medelhög HDI utanför Europa öka med nästan 10 procentenheter.

53 _{Human Development Index (HDI).}

54 _{Ruist (2018) visar att givet ursprungsland har sambanden mellan vistelsetid och syssel-}