Familjebakgrundens betydelse för skolresultat

I avsnittet ovan framgick att skolan är en viktig institution för att främja mobiliteten i samhället. I avsnittet beskrevs också det empi- riska sambandet mellan inkomstskillnader i de tidiga uppväxtåren och den intergenerationella inkomströrligheten, den s.k. Gatsbykur- van. Det är för tidigt att utvärdera huruvida de senaste decenniernas ökade inkomstskillnader som beskrevs i kapitel 2 har påverkat den intergenerationella rörligheten då de personer som växt upp under

69 _{Carlsson och Rooth (2007) och Bursell (2014) visar att diskriminering förekom i större}

utsträckning i lågkvalificerade yrken. Några studier relaterar diskriminering med attityder mot personer med utländsk bakgrund. Rooth (2010) observerade att sannolikheten att kalla en arbetssökande med arabiskklingande namn minskade ju mer omedvetna negativa attityder arbetsgivarna hade om män med bakgrund i Mellanöstern. Carlsson och Rooth (2012) visade att dessa sökande diskriminerades i större utsträckning i regioner med relativt mer negativa attityder mot personer med utländsk bakgrund. Det finns också forskning som indikerar förekomsten av etnisk diskriminering i skolan (se t.ex. Tyrefors Hinnerich m.fl. 2015).

70 _{Monopsonmakt uppstår på marknader med en dominerande köpare. På en arbetsmarknad}

1990-talet senare hälft fortfarande är för unga för att deras lång- siktiga inkomster ska kunna mätas på ett tillfredställande sätt. Genom att studera sambandet mellan familjebakgrund och skol- resultat kan vi dock få en fingervisning om vart vi är på väg: Mobilite- ten är hög om alla elever har lika stor chans att nå goda resultat i grundskola och gymnasium, och därmed goda möjligheter till vidare utbildning och högre inkomster senare i arbetslivet.

Syftet med detta avsnitt är därför att redogöra för nya analyser av familjebakgrundens betydelse för elevernas skolresultat i grund- och gymnasieskolan och hur detta samband har utvecklats över tid.

5.3.1 Familjebakgrundens betydelse för resultat i

grundskolan har ökat

I avsnittet ovan låg fokus på att kvantifiera betydelsen av för- äldrarnas livsinkomster för barngenerationens inkomster. I detta av- snitt breddas måttet på föräldrabakgrunden till att inkludera även andra familjeegenskaper. I avsnittet används två sätt att mäta familje- bakgrunden. Den mätbara familjebakgrunden består av föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivå samt migrationsbakgrund. Hur stor andel av variationen i skolresultat som förklaras av dessa variabler är ett mått på betydelsen av den mätbara familjebakgrunden. Ett alter- nativt sätt att mäta familjebakgrundens bidrag till skolresultaten är att studera hur skolresultaten för syskon i samma familj samvarierar (så kallade syskonkorrelationer). Detta mått på familjebakgrunden fångar både mätbara och icke-mätbara egenskaper hos familjen och är därför ett bredare mått på betydelsen av familjebakgrunden för skolresultaten.

Familjebakgrundens betydelse för resultaten i PISA är genomsnittliga jämfört med andra OECD-länder

I PISA-undersökningen skriver 15-åriga elever världen över standar- diserade prov i matematik, läsförståelse och naturvetenskap vart tredje år. Jämfört med svenska registerdata, på vilka övriga resultat i

avsnittet bygger på, finns dock en del svagheter i PISA och resulta- ten ska därför tolkas med viss försiktighet.71

Den senaste omgången av undersökningen ägde rum 2018 och resultaten presenterades i december 2019 (se OECD 2019b). Denna omgång var läsförståelse huvudfokus för provet och det är resultaten gällande det ämnet där undersökningen anses vara mest tillförlitliga (Skolverket 2019b).

För de svenska eleverna förklarade den mätbara familjebakgrun- den knappt 11 procent av variationen i PISA-resultaten i läsförstå- else. Det är något mindre än genomsnittet i OECD men skillnaden gentemot detta genomsnitt är inte statistiskt signifikant. I övriga nordiska länder var betydelsen av familjebakgrunden lägre än i Sve- rige. I matematik och naturvetenskap var betydelsen av familjebak- grunden bara marginellt lägre än genomsnittet i OECD och också här högre än i övriga nordiska länderna. Dessa resultat ska dock tolkas med försiktighet då resultaten baseras på ett mindre antal provsvar än provet för läsförståelse.

Den mätbara familjebakgrundens betydelse för skolresultaten i grundskolan i Sverige har ökat

I ljuset av de senaste decenniernas ökade inkomstskillnader och tilltagande migration är det intressant att studera hur familjebak- grundens betydelse för skolresultat i Sverige utvecklats de senaste decennierna.

71 _{Det har bl.a. att göra med det bara är ett urval elever som skriver proven och att bakgrunds-}

information om eleverna anges av eleverna själva i form av ett formulär i stället för att komma från register. Här anger eleverna själva föräldrarnas utbildningsbakgrund och yrke. Dessutom ställs kompletterande frågor om bl.a. böcker i hemmet under uppväxten. Från svaren i formuläret konstrueras sedan ett socio-ekonomisk och kulturellt index ESCS (Economic, Social and Cultural Status) som används som mått på föräldrabakgrunden. Delvis på grund av detta är möjligheten att göra jämförelser av familjebakgrundens betydelse över tid i PISA

Anm.: Figuren visar hur stor andel av variationen i elevernas betyg i kärnämnen i åk 9 som kan för- klaras av elevernas mätbara familjebakgrund, uppdelat på elevernas födelseland. Andel förklarad variation ges av förklaringsgraden (R2) från en regressionsmodell som kontrollerar för dummyvariabler för mammans och pappans högsta utbildningsnivå, mammans och pappans inkomst vid 35–45 år (absolut och relativ) samt indikatorer för saknade uppgifter om mamman eller pappan. Den första lod - räta linjen anger införandet av det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i grundskolan, medan den andra linjen visar införandet av nuvarande betygssystem.

Källa: Bilaga 7 om likvärdighet i skolan.

Den mörkblåa heldragna linjen i figur 5.6 visar hur stor andel av elevernas betyg som kan förklaras av den mätbara familjebakgrunden för elever som slutade nionde klass mellan 1988 och 2017. För- ändringar i betygsystemet under tidsperioden försvårar analysen. Därför markeras förändringarna av betygssystemet i figuren och nivåerna på skattningarna i de olika betygssystemen är inte helt jäm- förbara. Den första lodräta linjen i figuren visar tiden för införandet av det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i grundskolan, medan den andra linjen visar införandet av nuvarande betygssystem. Med denna reservation tyder figuren på att betydelsen av mätbara familjeindikatorer för elevernas betyg nästan har fördubblats under perioden. Under denna tidsperiod har elevsammansättningen i skolan förändrats kraftigt. Det gäller framför allt andelen elever med utländsk bakgrund. Därför görs analysen också separat för in- och utrikes födda elever. Av den analysen framgår att betydelsen av den mätbara familjebakgrunden bara har ökat svagt för inrikes födda

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Alla

Inrikes födda elever Utrikes födda elever

elever men har ökat kraftigt för utrikes födda elever. Då utrikes födda också utgör en större andel av elevkohorterna sedan millen- nieskiftet blir konsekvensen en kraftigt ökad betydelse av familje- bakgrunden när de bägge grupperna mäts tillsammans. Förklaringen till att familjebakgrunden har ökat i betydelse för utrikes födda elever har att göra med sammansättningsförändringar i gruppen vad gäller ursprungsland och ålder vid invandring. Under tidsperioden har åldern vid invandring stigit. Att anlända efter nio års ålder är förknippat med kraftigt negativa effekter på skolresultat (Böhlmark 2008).

Betydelsen av familjebakgrunden för resultat i grundskolan mätt med syskonkorrelationer har ökat

Föräldrarnas härkomst, utbildning och inkomst fångar bara delar av familjebakgrundens betydelse för elevers skolresultat. Flera aspekter av familjens socioekonomiska status, som utbildningstradition, kul- turellt kapital och var man valt att bo fångas inte direkt av resultaten i figur 5.6. I den mån dessa faktorer samvarierar med utbildning och inkomst ingår dessa dock i sambandet i figuren. De delar av dessa icke observerade föräldraegenskaper som inte korrelerar med utbild- ning och inkomst fångas emellertid inte upp.

Ett sätt att fånga dessa andra egenskaper hos familjen är att studera syskonkorrelationer. Syskon delar familj och präglas till stor del av samma uppväxtförhållanden och föräldrapåverkan. Likheter i hur det går för syskon i skolan, syskonkorrelationen, kan alltså sägas fånga upp det som familjen betyder för skolresultaten.

Figur 5.7 visar hur mycket av grundskoleresultaten som kan för- klaras av familjen för betyg i årskurs 9 uppdelat på elevernas ur- sprung. Precis som för mätbar elevbakgrund så ökar den samlade betydelsen av familjen mycket mer för elever födda utomlands, vilket även i detta fall troligen beror på att sammansättningen av gruppen har förändrats, exempelvis vad gäller ursprungsland och ankomstålder. För svenskfödda elever är syskonkorrelationerna re- lativt stabila under hela perioden.

Båda ansatserna ger en samstämmig bild av att betydelsen av familjebakgrunden har ökat under tidsperioden, men att detta beror på sammansättningseffekter snarare än på att skolans kompensato-

hänföras till en ökad betydelse av familjebakgrunden bland utrikes- födda som dessutom vuxit som andel av befolkningen. Båda ansat- serna som mäter familjebakgrundens betydelse för skolresultaten visar att de för svenskfödda elever förändrats marginellt.

Anm.: Figuren visar syskonkorrelationen i betyg i kärnämnen i årskurs 9, uppdelat på elevernas födelse- land. Analysen begränsas till syskon födda högst tre år ifrån varandra. Den första lodräta linjen anger införandet av det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i grundskolan, medan den andra linjen visar införandet av nuvarande betygssystem.

Källa: Bilaga 7 om likvärdighet i skolan.

5.3.2 Familjebakgrundens betydelse för resultat i gymnasiet

har också ökat

Skärpta antagningskrav till gymnasieskolan, införandet av det indi- viduella programmet samt högre krav för slutbetyg har påverkat genomströmningen på gymnasiet. Under 1990-talet steg andelen elever som inte avslutade gymnasiet kraftigt, från 15 procent i början av 1990-talet till nästan 30 procent i slutet av decenniet. Framför allt var de det elever med svaga betyg från grundskolan som inte avslu- tade gymnasiet. Sedan millennieskiftet har en viss återhämtning skett och i dag är det 20 procent av en årskull som inte avslutat gym- nasiet före 22 års ålder.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Inrikes födda elever Utrikes födda elever

Det är mot den bakgrunden särskilt intressant att undersöka vilken roll familjebakgrunden har spelat för gymnasieresultaten under perioden. Likt i grundskolan har elevsammansättningen för- ändrats kraftigt på gymnasieskolan under de senaste decennierna, med bland annat en ökande andel elever födda utomlands. I figur 5.8 särredovisas därför betydelsen av familjen för gymnasiebetygen i kärnämnen uppdelat på elevernas födelseland. Likt grundskolan för- klarar familjebakgrunden mätt som syskonkorrelationen drygt hälf- ten av variationen i betyg på gymnasiet. Syskonkorrelationen för ut- rikes födda elever ökar under i stort sett hela den studerande perio- den, medan betydelsen av familjen för inrikes födda elever är i stort sett oförändrad. Mönstret är med andra ord likartat med resultaten i grundskolan.

Anm.: Figuren visar syskonkorrelationer i betyg på gymnasiet, uppdelat på elevernas födelseland. Analysen begränsas till syskon födda högst tre år ifrån varandra och som betygssätts i samma system. Den första heldragna lodräta linjen anger införandet av det mål- och kunskapsrelaterade betygs- systemet på gymnasiet, medan den andra heldragna linjen anger införandet av Gy2011. Källa: Bilaga 7 om likvärdighet i skolan.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 1995 2000 2005 2010 2015

Inrikes födda elever Utrikes födda elever