Miljömålen ingår i Riksdagens samlade miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet är att senast år 2020 uppnå en god miljö att överlämna till nästa generation där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver detta så kallade generationsmål finns 16 nationella miljökvalitetsmål med
preciseringar samt etappmål. Miljömålen ska vara vägledande för den fysiska planeringen och samhällsbyggandet.
Av de 16 antagna miljökvalitetsmålen har följande bedömts relevanta för detaljplanen:
Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv
Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Gällande miljökvalitetsnormer enligt svensk författningssamling (SFS 2001:527) avser halterna i utomhusluften av kväveoxid, svaveldioxid, bly, kolmonoxid, partiklar, benzen och ozon.
Miljökvalitetsnormerna överstigs inte i Hässleholms kommun. Planförslaget bedöms inte innebära någon försämring av luftkvaliteten.
En ökad bebyggelse medför en ökad biltrafik men enligt trafikutredning (Tyréns AB, Trafikutredning Björklunda i Hässleholm, 20170609) bedöms det handla om låga flöden för alternativ A. Alternativ B medför större flöden och nollalternativet medförs minst flöden på kort sikt. Skillnaden förslagen emellan är också att alternativ A verkar för ett större underlag för kollektivtrafik samt ett mer utvecklat och attraktivt gång- och cykelnät än nollalternativet. Alternativ B innebär också ett mer utvecklat gång- och cykelnät, men inbjuder boende att välja bil framför kollektivtrafik.
Hässleholms kommun planerar för att de boende i staden och tätorterna inte ska tvingas välja bilen. Det ska finnas möjlighet att transportera sig på annat sätt med säkra gång- och cykelvägar, täta bussavgångar och strategiskt placerade cykelparkeringar vid målpunkter. Med alternativ A och B möjliggörs ett tätare och mer attraktivt gång- och cykelnät än i nollalternativet, framför allt under dygnets mörka timmar.
28 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)
Planområdet ligger drygt 1,5 km från centralstationen i Hässleholm. Det tar ca 20 minuter att promenera respektive 5 minuter att cykla till stationen från Björklundaområdet. Förutsättningarna för att inte behöva ha bil som boende i Björklunda finns, men det finns fortfarande många faktorer som måste klaffa för att bilanvändningen inte ska öka inom området trots närheten till centrum. Nedan presenteras några faktorer som kan vara avgörande.
Stadsbuss kommer att trafikera området, vilket är positivt men beroende på stadsbussens turtäthet finns risk för ökad bilanvändning. En viktig faktor för att få de boende att välja bussen/tåget framför bilen kan vara anslutningen mellan stadsbuss och tågavgång. Ett alternativ till att äga en egen bil är att gå med i en bilpool, vilket hade kunnat vara ett bra alternativ inom Hässleholms stad. För att uppmuntra till hållbart resande inom staden är det en fördel att målpunkter såsom exempelvis förskolan placeras i direkt anslutning till rullstensåsen/Maglegatan och busshållplatsen på torget.
I ett nollalternativ bör det också beaktas var de som skulle kunnat flytta in här annars måste bo- och då är risken att många väljer att bosätta sig i utkanten av staden med sämre möjlighet att välja hållbara resesätt.
Levande sjöar och vattendrag
Samtliga alternativ bedöms inte ha en påverkan på miljökvalitetsmålet.
För alternativ A/planförslaget visar Rambölls utredning från 2018 att samtliga halter utom PCB7 är under Kretslopp och Vattens (KoV) riktvärden innan rening från området. Efter den beräknade reningseffekten i dagvattendammarna är även halten för PCB7 under KoVs riktvärden. Recipienten Finjasjön har enligt Miljökvalitetsnormerna problem med övergödning i dagsläget, vilket gör koncentrationen av fosfor från området relevant. I och med exploateringen och reningen kommer koncentrationen av fosfor från området att minska till omkring en tredjedel av halten jämfört med idag. Däremot ökar föroreningarna i förhållande till befintlig mängd per år på grund av en större hårdjord areal och framtida ökad nederbörd till följd av klimatförändringar. Däremot kommer ytterligare rening att ske på vägen mot recipienten. För recipienten är fosfor det ämne som är känsligt, vilket dikena från dagvattendammarna till recipienten har god rening för. (Ramböll, 2018).
Grundvatten av god kvalitet
Området är idag vått och ligger lågt i landskapet med flertalet lågpunkter. Till området leds idag dagvatten även från andra delar av Hässleholm. Stora delar av planområdets västra del utgörs av
grundvattenförekomst (sand- och grus). Grundvattnets generella strömningsriktning är mot sydost mot ett utströmningsområde där grundvattennivån ligger i nivå med markytan (Ramböll, 2018). Grundvattnet har mäts under år 2017 och 2018. Den högsta grundvattenytan har uppmätts till över + 46 möh i norra delen, cirka 0,5 meter under markytan, och över + 45,5 möh i södra delen av planområdet
Grundvattnet kan inte sänkas i någon större utsträckning eftersom vattennivån är låst av nivån i Maglekärrsbäcken. Ingen förorening bedöms finnas i grundvattnet så att de påkallar åtgärder. Halterna koppar och zink har i ytvattnet uppmätts i halter som gör att det kan anses vara påverkade. Mot bakgrund av att aktuell bäck tar upp dagvatten från Hässleholms tätort är troligen det orsaken till dessa halter.
(Björklunda PM Grundvatten, Ramböll Sverige AB, Malmö 2010-06-04 och PM Miljö, Ramböll, 2018-11-22).
Med en större andel hårdgjord och bebyggd yta inom området kommer infiltrationsmöjligheterna att förändras men varken nollalternativet eller alternativ A bedöms medföra negativ påverkan på miljökvalitetsmålet.
29 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)
Utredningar har gjorts 2018 av Ramböll och Tyréns för att undersöka hur mycket marken behöver höjas inom olika delar av planområdet för alternativ A för att inte påverka grundvattnet samt för att säkra hantering av dagvatten och skyfall. Utredningen (PM Grundvatten, Ramböll Sverige AB, 2010) säger att Maglekärrsbäcken inte bör belastas med ytterligare dagvatten från Björklunda, istället måste fördröjning ske i befintliga dagvattendammar och på ytor avsedda för översvämning (lågpunkter i parkmark). Lämpliga områden för detta är presenteras i utredningen och tas hänsyn till i planförslaget, exempelvis i form av en ny torrdamm. Även Sotekärrsbäcken klarar av ytterligare utsläpp enligt HVAB. Betesmarkerkan kan komma att behöva användas för dagvattenhantering i framtiden. Det är därför viktigt att kommunen även i fortsättningen har rådighet över betesmarkerna, vilket planförslaget möjliggör.
Alternativ B bedöms ha påverkan på miljökvalitetsmålet då en stor del av natur- och betesmarkerna tas i anspråk för bebyggelse.
Levande skogar
Alternativ A och B bedöms ha en viss påverkan på miljökvalitetsmålet levande skogar eftersom ungskog tas i anspråk för bebyggelse. Nollalternativet bedöms inte ha någon påverkan. I planområdets mitt finns en uppväxt ungskog. Ungskogen bedöms inte ha några höga kvaliteter och värden i sig, men kan ge snabb grönska till ett nyexploaterat område t.ex. som spännande lekmiljöer för barn. Ungskogen består
framförallt av björk och asp, men här finns också enstaka ekar. Ungskogen är glesare i den norra delen och tätnar längre söderut. Skogsmarkerna inom planområdet sköts av kommunen enligt kommunens Skogsbruksplan. I alternativ A ses ungskogen som en tillgång till bostadsområdet varför träden föreslås bevaras så gott det är möjligt, men det kommer inte att längre kunna hålla funktion som en skog. Fallna träd föreslås även med alternativ A att i så stor mån som möjligt kunna bevaras som död ved och därmed främja den biologiska mångfalden i området.
Ett rikt odlingslandskap
Samtliga alternativ påverkar miljökvalitetsmålet men nollalternativet påverkar målet i minst omfattning.
Alternativ B har störst påverkan.
God bebyggd miljö
Alternativ A innebär en god avvägning mellan ny bebyggelse och befintliga natur- och kulturvärden så att långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Komplettering ochutbyggnad av befintliga gång- ochcykelnät binder samman viktiga knutpunkter vilket kan locka fler till att cykla ochgå. Närheten till befintliga knutpunkter för kollektivtrafikenbidrar även till ökade kollektivtrafikresor vilket är positivtför boendemiljön och invånarnas möjlighet till rörlighet.
Förutom en ny blandad bostadsbebyggelse med olika upplåtelseformer som verkar för en varierad sammansättning av invånare i området, så innebär alternativ A nya mötesplatser, parker,
multifunktionella ytor med mera för att staden ska bli attraktiv och robust och klara en hållbar utveckling och ett förändrat klimat. Hänsyn tas till det omgivande landskapet samtidigt som det koopereras in i bostadsområdet för att skapa goda boendemiljöer med uppvuxen grönska, närhet till natur, goda sol- och skuggförhållanden, en bullerfri boendemiljö, trygga och attraktiva gaturum och flera mötesplatser för att främja den sociala hållbarheten.
30 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)
Goda sol- och skuggförhållanden
Solljuset behövs för att bilda D-vitamin, men framför allt barns hud är känslig och behöver skyddas mot alltför mycket ultraviolett strålning. Byggnadens orientering, lekytornas placering och mängden vegetation på gården är redskap för att skapa goda sol- och skuggförhållanden.
Lekmiljöer där barn sitter still länge, till exempel sandlådan, ska placeras i skuggiga till halvskuggiga lägen, helst i trädskugga. Mycket av befintlig vegetation sparas inom området, både inom förskolans planerade tomt och inom de kvartersnära park- och naturområdena. Detta regleras även i plankartan.
Alternativ A bedöms ha mer positiv påverkan på miljökvalitetsmålet än nollalternativet och alternativ B.
Ett rikt växt- och djurliv
Nollalternativet har minst påverkan, alternativ A bedöms ha viss påverkan och alternativ B bedöms ha störst påverkan på miljökvalitetsmålet.
Alternativ A innebär att betesmarken påverkas negativt i den mening att marken bryts upp i mindre ytor genom huvudgatans föreslagna anslutning till Södra Kringelvägen, vilket är negativt ur spridningssynpunkt för växter och djur. Däremot innebär planförslaget att de flesta befintliga habitat som är skyddade genom det generella biotopskyddet och andra bevarandevärda miljöer bevaras. Fallna träd föreslås även med alternativ A att i så stor mån som möjligt kunna bevaras som död ved och därmed främja den biologiska mångfalden i området.
Alternativ B innebär större ingrepp på dessa habitat och spridningskorridorer. Alternativ B innebär dessutom att natur- och betesmarken helt försvinner.
Miljökvalitetsnormer och andra miljöförhållanden
Planförslaget och de studerade alternativen berör inget Natura 2000-område och medför inte någon skada på riksintressen eller åsidosätter miljökvalitetsnormer.
Skadeförebyggande åtgärder
Mer detaljerad beskrivning av de skadeförebyggande åtgärderna finns beskrivet i analysen ovan. En översiktlig sammanfattning av de skadeförebyggande åtgärderna följer här:
• Gatustruktur och bebyggelse placeras på ett sätt som avser att bevara biotoper, stenmurar, siktlinjer och viktiga strukturer i landskapet i så stor mån som möjligt utan att syftet med detaljplanen påverkas.
• Utredningar har tagits fram för att säkerställa att uppförandet av bebyggelse görs med hänsyn till områdets geotekniska beskaffenhet och utan negativ inverkan på hantering av dagvatten eller med risk för översvämning för de nya boende.
• Öppet dagvattendike i norr kulverteras för att minska befintlig risk för lukt och smittospridning i området
• Ny bebyggelse placeras utanför gränsområde för Magle dammar samt reningsverkets påverkansområden.
• Gatunätet och nätet för gång- och cykeltrafik planeras med avsikt att minska bilanvändningen i området och främja användandet av hållbara transportmedel.
Kvarvarande konsekvenser
Den kvarvarande konsekvensen för samtliga alternativ, inklusive nollalternativet är att jordbruksmark tas i anspråk, dock i olika omfattning. I alternativ B försvinner även en stor del av befintliga natur- och kulturvärden.
31 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Hässleholm 87:22 m.fl. (Björklunda)