Vi valde att använda oss av meningskoncentrering, vilket enligt Kvale och Brinkmann (2009) innebär att det viktigaste som sägs i intervjun plockas ut till kortare formuleringar. Vi menar att de tillägnade kunskaperna som vi fick genom att studera tidigare forskning och litteratur samt våra egna erfarenheter gällande intern och extern rekrytering av ledare tillsammans med våra genomförda intervjuer utgjorde vårt empiriska material när vi skulle börja tolka resultatet. När samtliga intervjuer var genomförda började vi transkribera respektive intervju ordagrant dock med undantag för långa pauser, skratt, stammande av ord eller liknande. Därefter plockade vi ut beskrivande meningar från respektive intervju som vi senare ställde i relation till utplockade meningar vid liknande intervjuer, t e x gällande intervjuerna vi hade med ”interna chefer” jämförde vi svaren på respektive fråga med varandra. Därefter läste vi igenom både utplockade meningar samt de fullständiga transkriberingarna ytterligare en gång för att inte missa något relevant. Vi ställde även dessa fullständiga intervjuer mot varandra för att få en helhetsbild av vad individerna menade, eller som Kvale och Brinkmann beskriver ”för att få en känsla för helheten”. Under detta arbete, d v s pendlingen mellan delar och helheten, hade vi i åtanke att ifall bitar av det empiriska materialet (våra erfarenheter) gick tvärt emot helheten av vårt resultat skulle våra tolkningar vara osannolika.
Vårt förhållningssätt påminner om det Patel och Davidson (2003) benämner som del- och helhetsprincipen och menar att man vid hermeneutisk analysmetod försöker se helheten i forskningsproblemet. ”Forskaren ställer helheten i relation till delarna och pendlar mellan del och helhet för att på detta sätt nå fram till en så fullständig förståelse som möjligt”. (Patel och Davidson, 2003, s.30). Kvale och Brinkmann (2009) nämner den hermeneutiska cirkeln som snarare kan liknas vid en spiral. Fejes och Thornberg (2009) menar att spiralmetaforen används för att exemplifiera att det ständigt sker en pendling mellan förförståelsen, erfarenheter och litteraturen. Kvale och Brinkmann (2009) menar att tolkningsprocessen ständigt rör sig framåt och bakåt mellan delarna och helheten. Kvale och Brinkmann menar att textens enskilda delar bör tolkas för att därefter relateras till helheten, syftet är att uppnå en djupare förståelse av meningen.
När vi kände oss färdiga med vår tolkningsprocess ställde vi meningskoncentreringen i förhållande till vårt syfte. Utifrån vårt syfte ”att beskriva, tolka och förstå hur internt respektive externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap påverkar organisationskulturen samt hur organisationskulturen i sin tur kan tänkas påverka ledarna” valde vi att använda oss av sammanfattande överrubriker till vårt resultat och därefter placera ut valda meningskoncentreringar under respektive rubrik, vi valde även att numrera respondenterna för att ha en helhetsbild över vad varje enskild person har svarat. Gällande transkriberingen och meningskoncentreringarna valde vi att återge intervjupersonernas svar i talspråk, dock kortare formulerat. Detta val grundas på att vi inte har velat ”förfina” eller förvränga deras ord. Dessutom anser vi att intervjupersonernas talspråk visar på olika röster vilket i sin tur speglar mångfalden bland våra svar.
Etik
Under vårt uppsatsskrivande och under datainsamlingen har vi haft några forskningsetiska principer i åtanke som bl.a. Einarsson och Hammar (2002) framhåller. Dessa principer är ett slags riktlinjer gällande förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare. Dessa är; Informations-, samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekravet. Kortfattat innebär dessa krav att de som berörs av forskningen måste informeras om deras uppgift i studien och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Syftet med studien bör även presenteras och en beskrivning av genomförandet bör ges. Forskaren bör därtill inhämta deltagarnas samtycke till att delta i studien och de får personligen bestämma över sin medverkan. Därtill får obehöriga inte ta del
av uppgifter som berör studiens deltagare och uppgifterna får endast användas i forskningsändamål.
Med hänsyn till dessa krav var vi noga med att informera intervjupersonerna gällande studiens syfte och vad deras deltagande skulle innebära, innan intervjuerna fick de även möjlighet att ställa frågor, t ex sådant de ansåg vara oklart. Gällande konfidentialitet garanterade vi intervjupersonerna att man inte skulle kunna urskilja eller hänvisa specifika svar till en specifik person under vårt resultat, d v s vi försäkrade individerna om att man inte skulle kunna identifiera vem som har sagt vad eller vilken plats de arbetade på. Vi säkerställde detta genom att radera ljudfilerna direkt efter transkriberingen, därtill var våra intervjuutskrifter endast märkta med siffror. Vi var även tydliga med att framföra att endast personalchefen på Peab samt våra bedömare på Universitetet skulle ta del av denna studie.
Även Kvale och Brinkmann (2009) diskuterar etiska riktlinjer och lyfter fram fyra krav som forskare bör ta hänsyn till, dessa är; informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll. Vi tänkte gå in på de två senare kraven då vi redan har beskrivit de två första. Konsekvenser innebär att man måste bedöma vilken skada deltagarna kan lida av studien samt vilka vetenskapliga fördelar deras deltagande i studien ger. Risken för att undersökningspersonerna lider skada ska därmed vara så liten som möjligt. Vi anser att det inte har existerat några tydliga risker med vår studie i förhållande till intervjupersonerna då vi anser att vi inte har behandlat speciellt känsliga ämnen, dessutom har vi inte upplevt någon typ av missnöje från intervjupersonernas sida. Forskarens roll handlar om forskarens integritet och eget förhållningssätt. Författarna menar att det finns en risk att man som uppdragstagare känner en vilja eller ett tvång att presentera ett specifikt resultat för uppdragsgivaren, därmed intar uppdragstagaren en speciell roll där denne försöker påverka intervjupersonernas svar i en viss riktning. Vi har inte upplevt något tvång eller att vi måste uppvisa ett specifikt resultat för Peab, detta kan bero på att vi inte skriver på uppdrag åt företaget. Vi var dock uppmärksamma på vårt eget beteende vid intervjusituationerna, främst eftersom vi ville undvika att färga eller påverka intervjupersonernas svar.