Bearbetning

4.7.1 Observationer

Bearbetning av materialet skedde på dator samma eftermiddag eller kväll för att vi skulle komma ihåg så korrekt som möjligt. När vi skrev rent våra anteckningar gjorde vi detta först i tre spalter, på samma sätt som vi gjort under själva observationen. Under själva bearbetningen reflekterade vi över vårt material och fyllde på med fler kommentarer och gjorde en fylligare analys. Därefter sammanfattade vi det viktigaste om varje barn. Bell (2007) skriver att efter en observation ska

63

observatören rannsaka sig själv och försöka se mer än det som finns framför ögonen för att fånga viktiga skeenden. Som observatörer är vi en del av den verklighet vi studerar (Løkken & Søbstad, 1995). Detta gör att vi inte kan vara helt objektiva i vår tolkning (a.a.). Vi tog hänsyn till detta när vi analyserade våra observationer. Vi jämförde våra resultat och försökte se om det fanns skillnader i hur vi hade gjort våra tolkningar. Medvetenheten fanns om att olika människor uppfattar samma situation olika och vi hade ett kritiskt synsätt på våra observationer. Det sker en ömsesidig påverkan mellan objektet som observeras och den som observerar (Rubinstein-Reich

& Wesén, 1986). Vi insåg att det fanns en viss risk att vi såg det vi ville se och att vi missade att se det vi borde se. Trötthet och humör är faktorer som påverkar hur bra iakttagelseförmågan är.

Vårt mål var att vara utvilade och alerta vid varje observationstillfälle. Våra erfarenheter och attityder färgar de tolkningar vi gör av observationerna (Rubinstein-Reich & Wesén, 1986).

Nyttan var stor av att vara två i analysarbetet men avståndet mellan oss gjorde att vi inte kunde vara två vid varje observation. Efteråt hjälptes vi åt att bli bättre på att observera genom att ha en ständig diskussion om våra observationer. Bjørndal (2007) skriver att observationer förenklat handlar om tre faser som observatören genomgår;

1. den omedelbara observationen (förnimmelse och perception), 2. beskrivning av omedelbara observationer,

3. tolkning och reflektioner över observationerna. (a.a., 2007 s. 58)

Vi var medvetna om att samtliga tre faser var viktiga för att vi skulle få fram ett bra resultat.

Mycket kraft lade vi på den omedelbara observationen, men även på beskrivning och bearbetning av vårt material.

När vi var klara med samtliga observationer träffades vi för att jämföra och sammanställa vårt resultat. På datorn använde vi ”klipp-och-klistra” funktionen och fick på så sätt ett material som var lättare att hantera. Vi sammanställde vad vi sett i en tabell för att få bättre översikt över vårt material (se bilaga 6). De olika barnen hade vissa saker gemensamt, vilket vi lätt kunde avläsa i vår tabell. Vi kunde till exempel se att flera av barnen hade svårt för att be om hjälp, problem med att skriva, svårt för att motivera sig att göra skolarbetet och så vidare. Tabellen skulle vi senare använda när vi redovisade resultaten av våra observationer och som en grund för de frågor vi skulle ställa under våra intervjuer. Med hjälp av de olika kategorierna i tabellen kunde vi utveckla och ta fram en intervjuguide att använda under intervjuerna med barn, lärare och

64

assistenter. Observationerna är gjorda under minst två dagar och de innefattar minst 12 tillfällen per barn. Det vi analyserar och ser är dessa tillfällen. Observationerna är inte heltäckande men kan ge en bild av hur det barnet fungerar i olika situationer. Vi har valt att organisera och redovisa vårt material efter Lorna Wings triad. Först beskriver vi barnens kommunikation, sociala interaktion och barnens lek, fantasi och beteende. Efter det redovisar vi resultat om att läsa, skriva och räkna. Till sist i denna del beskriver vi barnens egna strategier.

4.7.2 Intervjuer

Det vi skrivit under våra intervjuer kompletterade vi direkt efteråt för att inte missa något.

Därefter bearbetades materialet på dator för att det skulle bli lättare att hantera.

Intervjupersonernas verkliga namn byttes ut mot fingerade namn och sparades i filer som döptes efter de fingerade namnen. Patel och Davidsson (2003) tar upp vikten av att påbörja bearbetningen direkt i anslutning till intervjun för att ha denna färskt i minnet. Under själva bearbetningen reflekterade vi över vårt material och fyllde på med egna kommentarer om exempelvis känslor som väckts inom oss. Vissa intervjuer hade varit lätta att genomföra, andra svårare och vi skrev till sådant som kunde vara intressant att ha med. Denscombe (2000) menar att det är av stort värde att ha med egna kommentarer då man bearbetar intervjumaterial.

När alla intervjuer var genomförda träffades vi för att jämföra och sammanställa våra resultat.

De intervjuade barnen tilldelades olika färger för att vi lättare skulle kunna skilja deras svar åt. Vi använde ”klipp-och-klistra” funktionen på datorn för att sätta samman barnen svar. Vi grupperade svaren efter de frågor vi ställt. När vi läst igenom och granskat alla olika svar skrev vi en kort sammanfattning av det viktigaste som framkommit. Ur resultatet plockade vi ut en del citat som vi ansåg var betydelsefulla för tolkningen av vårt resultat. Vi redovisar resultaten i samma ordning som vi ställde frågorna till barnen. Först skriver vi frågan, därefter sammanfattar vi barnens svar och barnens valda citat som vi redovisar i mindre textform för att det ska bli tydligt för läsaren. Eftersom vi har ett barnperspektiv i vår undersökning är vi endast intresserade av att redovisa barnens citat. Lärarnas och assistenternas berättelser gör vi en kort sammanfattning av och redovisar direkt efter barnens svar. Vi vill på så sätt göra det lättare för läsaren att jämföra barnets, lärarens och assistentens perspektiv med varandra. En del frågor ställde vi enbart till lärare och assistenter och de berörde inte alls det vi frågat barnen om. Vi sammanfattar lärarnas och assistenternas svar och redovisar dessa i slutet av resultatavsnittet.

65