Syftet med vårt arbete är att ur ett barnperspektiv öka förståelsen för hur barn med diagnosen autism tänker, hur deras undervisningssituation upplevs av dem själva och beskrivs av deras lärare och assistenter
.
I det här avsnittet beskriver vi tre olika teorier om inlärning. Vi har valt dessa för att vi tycker att de hjälper oss att förstå varför barn med autism har svårigheter med vissa saker. Lorna Wings (1998, a) symtomtriad beskriver vi för att den ligger till grund för diagnostiseringen av barn med autism.Sociokulturellt perspektiv:
I det sociokulturella perspektivet vill vi belysa att en viktig del är lärandet mellan människor.
Vygotskij (1999) menar att det handlar om att förena tänkande och språk och att se det som en enhet där de inte kan fungera utan varandra. Författaren skriver vidare att ur en vetenskaplig synvinkel kan man strängt taget inte uppfostra någon annan. Vygotskij skriver att som människa kan man bara uppfostra sig själv och genom egna erfarenheter förändra sina egna reaktioner. All undervisning bör därför utgå från barnets personliga erfarenhet och från barnets eget intresse.
Lärarens roll, enligt författaren, är att vara aktiv, forma, skära till och göra uppgifter som passar det enskilda barnet. Intresset hos barnet är den naturliga drivkraften. Det gäller, menar Vygotskij, att ha ett samband mellan olika ämnen, repetera det barnet har lärt sig så att det går att generalisera och att undervisa om saker som intresserar barnet. Barnets lek är det värdefullaste redskapet att fostra instinkten. I leken kan barnet ge utlopp för sin energi, ge beredskap för framtiden och i leken tränas exakt den kunskap som barnet behöver just då. Det grundläggande av våra reaktioner grundläggs enligt författaren under lek. Enligt författaren hör språk och tal ihop. Språket fyller två funktioner som kommunikationsmedel och som medel för tänkande.
Vygotskij (1999) myntade också begreppet ”den proximala utvecklingszonen” och enligt honom upphör man aldrig att utvecklas utan det fortgår hela tiden. Den zonen ligger precis ovanför där barnet befinner sig kunskapsmässigt. För att lära sig saker i den zonen krävs att barnet får hjälp av andra. Enligt Vygotskij är kunskapen i den proximala utvecklingszonen något som barnen inte kan lära sig själva, i den behöver de vägledning. Det är också enligt författaren språket som är en grundförutsättning för att kunna lära sig någonting (a.a.).
48 Salutogent perspektiv:
Antonovsky (1991) byggde sin forskning kring om hur det kom sig att vissa judiska kvinnor som suttit i koncentrationsläger klarade sin hälsa trots att de utsatts för svår stress. I sin forskning hade han ett salutogent (hälsobringande) perspektiv och han kom fram till begreppet känsla av sammanhang, KASAM. KASAM är en teori som består av tre delar; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky (1991) utgår från att tillvaron är full av påfrestningar och svårigheter som vi människor måste lära oss hantera. Författaren menar vidare att det är individens egen förmåga och känsla att skapa sammanhang som avgör vilka konsekvenser olika händelser i livet får. Vår motståndskraft beror på hur vi upplever vår tillvaro om vi upplever den begriplig, hanterbar och meningsfull. När något är begripligt (jag vet) förstår personen det den upplever och kan sortera det i ett begripligt sammanhang. När det är hanterbart (jag kan) upplever personen att den har resurser att möta det som händer. Det kan vara att personen inte känner sig som ett offer i det som händer utan kan själv ta tag i situationen. När det upplevs som meningsfullt (jag vill) konfronterar personen gärna ett problem istället för att sopa det under mattan. Problem ses som en utmaning istället för ett problem. I det som händer försöker personen söka en mening och lära sig något av det. Alla människor har olika grader av KASAM.
För att mäta graden av KASAM utformade Antonovsky (1991) ett självsvarsinstrument som finns i flera versioner. Höga KASAM- värden innebär enligt Antonovsky en stark känsla av sammanhang och därmed bättre förmåga att hantera problemsituationer. (a.a.)
Variationsteoretiska perspektivet:
Holmqvist (2009, a) beskiver att variationsteorin grundar sig på att det i allt lärande krävs en variation av olika slag. Det handlar om att hitta den variation som individen just då behöver för att lära sig och urskilja nya perspektiv. Författarinnan skriver att för stor variation har motsatt effekt och kan skapa förvirring. Teorin grundar sig i tre olika faktorer och den första är urskiljning, som innebär att man på något sätt skiftar perspektiv. Holmqvist (2009, a) ger ett exempel som gäller vid läsinlärning att man först lär sig att se bokstäverna och sedan skiftar barnet perspektiv och ser då hela ord. För barn med autism innebär det svårigheter att skifta perspektiv (Dahlgren, 2007; De Clercq, 2007). Den andra faktorn, som Holmqvist (2009, a) skriver om är simultanitet, d.v.s. förmågan att se delar och helheter. Det kan vara att se att en del av något kan tillhöra en större helhet. Att se samband ger en ökad förståelse för omvärlden. Barn
49
med autism kan ha svårt att förstå det verbala språket och att ord kan betyda olika saker i olika sammanhang. Det betyder också att i lärandet utvecklas inte kunskap på samma sätt som när man förstår det talade språket. I matematiken är också delar av något som kan bli en helhet vanligt.
Den tredje faktorn är variation av omvärldsupplevelse, vilket betyder att man upptäcker något som avviker från det normala mönstret i omvärlden. Holmqvist (2009, a) ger exempel på att för att upptäcka kyla måste man ha upplevt värme. I en lärandeprocess kan en strategi användas som inte är fruktbar och först när ett exempel visas som skiljer sig från de andra kan barnet upptäcka att den inte fungerar. Barn med autism måste göra saker flera gånger innan de vet att fungerar, exempelvis att en dörr kan öppnas automatiskt. I variationsteoretiska perspektivet handlar det om att skapa situationer som ger barnet tillfälle att möta samma innehåll på olika sätt.
Lorna Wings symtomtriad:
Wing och Gold gjorde på 1970- talet en stor undersökning där de undersökte vilka funktionsstörningar som uppträder vid autism (Wing, 1998, a). I den forskningen hittade de olika beteenden som alla var påverkade om barnet har autism. Dessa nedsättningar gjorde Wing (1998, a) en symtomtriad av som består av nedsättning av social interaktionsförmåga, nedsättning av kommunikationsförmåga och nedsättning i förmågan att fantisera och repetitiva stereotypa beteende. I symtomtriaden måste alla tre hörnen vara påverkade för att diagnosen autism ska kunna fastställas. (a.a.)
För att bättre förklara de underliggande svårigheterna i den sociala interaktionsförmågan delar Wing (1998, a) in autism i undergrupper. Hon har identifierat fyra olika grupper; den avskärmande gruppen, den passiva gruppen, den ”aktiva udda” gruppen samt den överdrivet formella och högtravande gruppen. Alla dessa grupper har svårighet eller oförmåga att förstå andra människors tankar och känslor. Placeringen av barnen i dessa grupper är inte konstanta.
Barn kan flytta sig mellan dessa grupper och mer eller mindre ha egenskaper som passar någon grupp.
Wings symtomtriad är ett försök att beskriva vad som är gemensamt för alla personer som har en autismdiagnos, oavsett begåvningsnivå (a.a.).
50
Figur 3:1 Lorna Wings symtomtriad Källa: Egen tolkning
Vi ser att de sociokulturella, salutogena och det variationsteoretiska perspektivet kompletterar varandra bra. Vygotskij (1999) beskriver att språk och tänkande hör ihop. Barn med autism har svårt att förstå det talade språket. De uppfattar ofta språket konkret och bokstavligt. Flera självbiografer (Gerland, 1998; Johansson, 2007; Schäfer, 1996) beskriver att personer med autism tänker annorlunda. De har svårt att se helheter. Barn med autism har svårt att motivera sig och strävar inte naturligt mot den proximala utvecklingszonen. Det är viktigt att även barn med autism undervisas i den zonen för att gå vidare i sin utveckling. Däremot kräver det extra mycket av pedagoger för att kunna undervisa på den nivån.
Samtidigt måste undervisningen anpassas för att bli begriplig, hanterbar och meningsfull enligt Antonovskys (1991) KASAM. Barn med autism stressas lätt av miljön och behöver utmanas i en miljö där de upplever att de är trygga. Barn med autism har förmodligen låga värden av KASAM och behöver stärkas i att mer förstå omvärlden och göra den begriplig för sig själv.
Holmqvist (2009, a) beskriver variationsteori som grundar sig i att människan behöver variationer för att utvecklas optimalt. Lagom mängd ger utveckling medan för mycket variation ger motsatt effekt. För barn med autism är det viktigt att tänka på att låta barnet möta samma innehåll på olika sätt. De behöver träna längre på samma sak för att sedan kunna generalisera detta.(a.a.)
51