Bedömning av elevernas kunskapsutveckling

Inom detta område granskas i vilken utsträckning det sker en god och kontinuerlig bedömning som stödjer elevernas lärande. Här ingår att granska lärarnas arbete för att kontinuerligt dokumentera och bedöma elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven i kursplanerna. Vidare granskas hur lärare använder sig av formativ bedömning i planeringen och genomförandet av undervisningen. Det gemensamma arbetet med bedömning och strukturer för utveckling av

bedömningspraktiken granskas också samt de förutsättningar rektorn ger för ett sådant arbete.

Skolinspektionen bedömer att det i viss utsträckning sker en god och kontinuerlig bedömning av elevernas kunskapsutveckling. De enskilda lärarnas arbete med att bedöma elevernas kunskapsutveckling sker systematiskt och kontinuerligt. Det förekommer dock ingen strukturerad samverkan i syfte att utveckla lärarnas bedömarkompetens.

Lärarna har metoder för att kontinuerligt följa upp elevernas kunskapsutveckling. I en matris för de olika ämnena finns centralt innehåll och arbetsområde beskrivet

tillsammans med vad som kommer att ligga till grund för klasslärarens bedömning och hur eleven ska kunna visa sina kunskaper. Klassläraren skaffar underlag för bedömning genom dokumentation av elevernas prestationer i form av inlämningar och tester samt klasslärarens och särskolepedagogernas egna anteckningar. Särskolepedagogerna kan även få i uppgift av klassläraren att särskilt följa upp hur en elev löser en uppgift eller visar på en specifik färdighet eller förmåga i sammanhang då klassläraren själv inte ser detta. Lärarna berättar även att elever kan visa kunskaper i ett ämne som kan överföras till andra ämnen. Exempelvis kan en elev visa språkförmågor i arbetet med att översätta en engelsk text i musiken. De intervjuade uppger att det noteras och vägs in i bedömning och den fortsatta planeringen av undervisningen i engelska. Underlaget som läraren samlar in utgör sedan grund för såväl betygsättning som för formativ bedömning och den fortsatta planeringen av undervisningen. Eleverna och deras vårdnadshavare får

information om elevernas kunskapsutveckling vid utvecklingssamtalen. Av den

dokumentation Skolinspektionen tagit del av framgår att den skriftliga dokumentationen tydligt beskriver elevens förmågor och kunskaper i förhållande till kursplanerna.

Rektorn och lärarna arbetar för flexibilitet i elevernas utbildning. Rektorn och lärarna berättar att det ständigt förs diskussioner för att säkerställa att eleverna läser utifrån rätt läroplan och om de ska läsa ämnen, ämnesområden eller en kombination därav. Vid tidpunkten för Skolinspektionens besök är det ingen elev som läser något ämne utifrån grundskolans läroplanmen det har enligt lärare förekommit tidigare.

7 (12)

eleverna ska läsa efter men att läraren informerar dem om elever läser utifrån olika kursplaner och vad de eventuella skillnaderna är.

Det framkommer vidare av granskningen att det saknas samarbete och strukturer för att utveckla arbetet med bedömning av elevernas kunskaper. Av intervjuer med lärare och rektorn framkommer att det helt saknas samarbete och utvecklingsinsatser mellan lärare inom enheten likväl som med lärare från övriga skolenheter vid Tunaskolan som syftar till att utveckla lärarnas bedömarkompetens. Klassläraren har förvisso samtal med läraren som i huvudsak undervisar i grundskolan samt särskolepedagoger om enskilda elevers kunskapsnivå men något gemensamt arbete med att analysera och konkretisera kursplanernas kunskapskrav förekommer inte. Rektorn berättar att betygskonferenser där alla lärare som undervisar eleverna ska delta kommer att genomföras under höstterminen samt att tillfälle tidigare getts att diskutera bedömning, främst då det kommit nya lärare som ska undervisa och bedöma elever utifrån grundsärskolans kursplan. Utöver de tillfällen som nämnts ovan då enskilda elevers kunskapsutveckling främst diskuteras saknas tillfälle att exempelvis analysera och konkretisera kursplanernas kunskapskrav eller att diskutera vilken kvalitet på elevers arbeten som krävs för olika bedömningar inom ett arbetsområde.

Identifierat utvecklingsområde

Elevernas lärande ska stödjas genom en god och kontinuerlig bedömning av deras kunskapsutveckling. Lärare behöver därför tillsammans med kollegor regelbundet diskutera och analysera hur de bedömer elevernas kunskaper i förhållande till

kunskapskraven. Rektorn har en betydelsefull roll i lärarnas arbete genom att hen skapar förutsättningar för och stödjer arbetet.

I Notvikens grundsärskola saknas ett strukturerat och regelbundet arbete med att utveckla lärarnas bedömarkompetens. Därför bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område:

 Rektorn behöver skapa förutsättningar för lärare att utveckla sin bedömarförmåga genom samarbete med kollegor.

På Skolinspektionens vägnar

I ärendets slutliga handläggning har även Malin Lundquist och Sara Vinterlycka deltagit.

Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida:

Signerat av: Eleonor Duvander

X

Daniel Nilsson Föredragande

Signerat av: Daniel Nilsson

Luleå kommun är huvudman för Notvikens grundsärskola. Grundsärskolan omfattar årskurserna 1–9, och undervisning sker i såväl ämnen som ämnesområden. Skolenheten leds av en rektor. Skolenheten är belägen i Tunaskolan tillsammans med ytterligare en enhet med grundsärskola årskurs 1–9 samt en grundskoleenhet. En lärare ansvarar för merparten av undervisningen för den klass som läser ämnen och ytterligare fyra lärare ansvarar för var sin klass som läser ämnesområden. Läraren som ansvarar för merparten av undervisningen i klassen som läser ämnen bildar tillsammans med fyra

särskolepedagoger och en assistent ett arbetslag. Särskolepedagogerna är utbildade fritidspedagoger eller förskollärare. För undervisningen i ämnena hem- och

konsumentkunskap, bild, musik, slöjd samt idrott och hälsa ansvarar lärare som främst undervisar i grundskolan. I grundsärskolan går totalt 36 elever. Eleverna är fördelade på fem klasser. En klass med elever i årskurserna 1–5 som läser både ämnen och

ämnesområden, tre klasser i årskurserna 1–9 som läser ämnesområden och en klass med elever i årskurserna 7–9 som läser ämnen.

Bilaga 2: Författningsstöd till den tematiska