Även planer och program som huvudsakligen har en positiv miljöpåverkan, så som avfallsplaner, kan medföra en betydande risk för negativ miljöpåverkan med avseende på vissa miljöaspekter.
I tabell 1 nedan visas en sammanställning över vilka miljöaspekter8 som bedöms kunna komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av den nationella avfallsplanen.
Tabell 1. Betydande miljöpåverkan vid genomförande av den nationella avfallsplanen. Påverkan på de olika aspekterna kan vara antigen positiv eller negativ eller både positiv och negativ.
Aspekt Inte betydande
miljöpåverkan
Trolig betydande miljöpåverkan Biologisk mångfald, växt- och djurliv X
Befolkning och människors hälsa X (positiv)
Mark X (positiv och negativ)
Vatten X (positiv och negativ)
Luft och klimatfaktorer X (positiv och negativ)
Materiella tillgångar X (positiv)
Landskap X
Bebyggelse X
Forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv X
I texten nedan beskrivs vad den betydande miljöpåverkan enligt tabellen ovan består i för respektive miljöaspekt.
Befolkning och människors hälsa
Om vi lyckas förebygga avfall har det positiv betydelse för resurshushållningen samt människors hälsa och miljön i de tillverkande länderna, det vill säga även långt utanför nationsgränsen. Genom att förhindra illegal export av farligt avfall till andra länder minskar risken för skador och försämrad hälsa hos befolkningen i mottagarländerna till följd av bristfällig hantering av det farliga avfallet.
Mark
Förorening av mark kan minska om nedskräpning och dumpning av avfall i naturen minskar i enlighet med mål och åtgärder i planen.
Ökad återvinning av avfall samt schaktmassor för anläggningsändamål kan innebära en risk för betydande förorening av mark om anläggningsmaterialet innehåller skadliga ämnen.
8 Miljöbalken 6 kap 12 § andra stycket 6
Vatten
Generellt bedöms genomförandet av planen ge positiva effekter för yt- och grundvatten.
Föroreningsproblematiken kring lakvatten från deponier, läckage av skadliga ämnen från upplag, avfallsbränder och bildemontering kan antas minska om åtgärderna som föreslås i planen genomförs.
Det kan vara svårt att kontrollera innehållet av skadliga ämnen i stora materialströmmar, exempelvis schaktmassor, på ett representativt och tillförlitligt sätt. Vid ökad återvinning av avfall samt
användning av schaktmassor för anläggningsändamål enligt intentionerna i planen, kan negativa effekter uppstå om anläggningsmaterialet innehåller skadliga ämnen. Bland annat kan risken för förorening av yt- och grundvatten öka vid ökad omsättning av återvunna massor för anläggnings-ändamål.
Luft och klimatfaktorer
Vid genomförandet av planen kan såväl positiva som negativa effekter förväntas uppstå genom minskade respektive ökade utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar.
Vid förbränning av vissa avfallsslag, till exempel osorterat hushållsavfall, bildas dioxiner och furaner.
Om kontinuerlig provtagning av utsläpp av dioxiner och furaner till luft införs i enlighet med avfallsplanen skulle det öka kännedomen om de faktiska utsläppen av dioxiner och furaner från berörda anläggningar. Det skulle också öka kunskapen om de samlade utsläppen från
avfallsförbränning i Sverige. Eftersom förbättrade mätdata utgör ett viktigt kunskapsunderlag för utveckling av strategier och åtgärder, så kan en indirekt följd bli att utsläppen av dioxiner och furaner kan reduceras ytterligare.
Genom målet och åtgärderna för att få bort bränder i avfallslager kan okontrollerade utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen till luft minska. Det gäller exempelvis utsläpp av dioxiner, PAH och
klorbensener.
Den föreslagna inventeringen av nedlagda deponier syftar till att ge ett underlag för åtgärds-prioritering. Åtgärderna kan i sin tur minska okontrollerat läckage av metangas från de äldre deponierna.
Målen och åtgärderna som handlar om förebyggande av avfall kommer sannolikt att medföra minskade utsläpp av växthusgaser, särskilt i uppströmsledet.
Ökad biologisk behandling av avfall kan medföra bland annat ökade utsläpp av växthusgaser vid lagring av avfallet inför behandling och vid kompostering. Vid rötning till biogas ersätter biogasen ofta fossila fordonsbränslen och koldioxidutsläppen från vägtrafiken kan därigenom minska.
Planen behandlar inte avfallstransporter som ett prioriterat område för mål och åtgärder. Transpor-terna, framförallt de långväga transporTranspor-terna, kan komma att öka som en indirekt följd av genom-förandet av planen. Om materialåtervinningen av hushållsavfall ökar enligt målsättningen i planen kan det komma att leda till en ökad införsel av brännbart avfall från andra länder för att kompensera för det inhemska bränslebortfallet. Redan idag förekommer överkapacitet på förbränningssidan och den bedöms komma att öka vid genomförandet av mål och åtgärder i planen.
Materiella tillgångar
Genomförandet av planen bedöms ge betydande positiva effekter när det gäller materiella tillgångar;
Minskad resursförbrukning till följd av förebyggande av avfall och ökad återanvändning kan förväntas.
De avfallsanläggningar och avfallssystem som redan finns idag kommer att kunna utnyttjas på ett effektivt sätt vid genomförandet av planen. Vissa reservationer måste dock göras med anledning av den överkapacitet som finns på avfallsförbränningssidan. Målsättningen att öka materialåtervinningen på bekostnad av energiåtervinningen kommer sannolikt att ytterligare öka överkapaciteten. Det är sannolikt så att detta kommer att leda till ökad import av avfall för förbränning med ökat
transportarbete och ökat utsläpp av koldioxid som indirekt följd.
Miljöaspekter som inte bedöms komma att påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av planen Biologisk mångfald, växt- och djurliv
Det bedöms inte vara sannolikt att genomförandet av planen medför en nationellt betydande positiv eller negativ påverkan på biologisk mångfald, växt- eller djurliv. Det kan däremot förväntas viss lokal positiv påverkan på växt- och djurlivet genom att planen anger mål och åtgärder för att minska ned-skräpning samt illegal tippning av avfall i naturområden.
Landskap
Planen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan på landskapet eller landskapsbilden. Vid ökad användning av lämpliga avfallsmaterial som ballast kan viss indirekt, positiv påverkan i landskapet fås genom att behovet av täktverksamhet kan minska när grus- och bergmaterial ersätts med återvunna massor.
Bebyggelse
Det bedöms inte uppstå någon betydande miljöpåverkan på bebyggelse till följd av genomförandet av planen. Det kan uppstå viss negativ miljöpåverkan på lokal nivå, exempelvis vid lokalisering av nya återvinningshus, återvinningscentraler eller andra utrymmen och anläggningar som behövs för att förbättra insamlingen och öka återvinningen i enlighet med planen. Den närmare utformningen kommer dock att hanteras i den fysiska planeringen samt i avfallsplaneringen på kommunal nivå.
Forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv
Det bedöms inte uppstå betydande miljöpåverkan på kulturmiljövärden till följd av genomförandet av planen. Den nationella avfallsplanen behandlar inte lokalisering av nya avfallsanläggningar, varför eventuell påverkan på forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv kommer att bli frågor i kommande tillståndsprövningar av verksamheter samt i fysisk planering och avfallsplanering på kommunal nivå.
Miljöns sannolika utveckling om avfallsplanen inte genomförs
Den sannolika utvecklingen om den nya nationella avfallsplanens mål och åtgärder läggs fast men inte genomförs kan beskrivas genom att göra en framskrivning av miljötillståndet utifrån nuläget så som detta beskrivs under rubrik 3 ”Miljöförutsättningar”.
Utvecklingen utgår då från de mål och åtgärder som följer av EU-medlemskapet för de kommande åren. Målen i ramdirektivet om avfall och ELV-direktivet utgör då den ambitionsnivå som kommer att vara gällande för avfallsarbetet.
Det innebär att:
− Minst 70 procent av bygg- och rivningsavfallet återanvänds eller återvinns år 2020. Idag ligger nivån enligt preliminära beräkningar/uppskattningar på drygt 50 procent.
− Senast år 2020 återanvänds och återvinns minst 50 viktsprocent av papper, metall, plast och glas från hushåll och samma material från andra källor med avfallsflöden som liknar hushållsavfall. Materialåtervinningen inklusive biologisk behandling uppgick till nära 50 procent i Sverige år 2010.
För att säkerställa att målet för bygg- och rivningsavfall uppnås till år 2020 behöver sannolikt flera olika typer av åtgärder identifieras och genomföras.
När det gäller målet om 50 procent återanvändning och materialåtervinning av hushållsavfallet ligger vi redan idag i Sverige i nivå med målet som avser år 2020. Det räcker att denna nivå bibehålls för att målet i ramdirektivet ska vara uppfyllt.
Det nuvarande målet i ELV-direktivet är att minst 85 procent av varje uttjänt bil ska återanvändas eller återvinnas, varav högst 5 procent får vara energiåtervinning. År 2015 ökar kraven till 95 procent återanvändning eller återvinning, varav högst 10 procent får vara energiåtervinning.
Producentansvaret för bilar lägger ansvaret för att återvinningsmålen nås på producenterna. Främst ska bilarna konstrueras på ett sådant sätt att demonteringen underlättas. Enligt den svenska bilskrotnings-förordningen ska en årlig rapport lämnas till producenterna med kopia till den kommun där demon-teringsverksamheten bedrivs. Rapporten ska innehålla de uppgifter som producenterna behöver för att beräkna uppfyllelsen av återvinnings- och återanvändningsmålen. Idag rapporterar ca hälften av landets drygt 300 bildemonterare. Detta gör att underlaget för beräkningen av om målen nås är mycket osäker. Om åtgärderna i avfallsplanen inte genomförs bedöms dessa brister komma att kvarstå de kommande åren och de faktiska återanvändnings- och återvinningsnivåerna vara fortsatt svåra att fastslå.
Jämförelse mellan alternativen och deras betydande miljöpåverkan
Jämförelsen mellan alternativen görs med beaktande av de prioriterade områdena i den nya nationella avfallsplanen. Det är dessa prioriterade områden med tillhörande mål- och åtgärdsförslag som är själva kärnan i det som skiljer planalternativet från nollalternativet, se bilaga 2. Det är dock inte enbart planens innehåll av mål och åtgärder som skiljer alternativen åt, i nollalternativet går man miste om en del av den förankring och kunskapsbildning inom avfallsområdet som den nationella avfallsplanen ger möjlighet till.
Enligt miljöbalken ska varje kommun ha en avfallsplan. Lokal avfallsplanering med fullt godtagbar kvalitet kommer sannolikt att ske såväl i planalternativet som i nollalternativet. Den avgörande skillnaden är att kommunerna i nollalternativet kommer att välja inriktning för det lokala
avfallsplanarbetet utan möjlighet att ta stöd i en ambitiös, nationellt förankrad avfallsplan. Generellt sett behöver detta inte betyda att större negativ miljöpåverkan uppstår i nollalternativet än vid genomförande av planalternativet. Däremot bedöms möjligheterna till nationell samordning och
förankring i olika frågor att minska, exempelvis när det gäller att förebygga svinn i livsmedelskedjan och förhindra illegal export av avfall.
Avfall i bygg- och anläggningssektorn
Kvalitetskriterier för när olika typer av avfall upphör att vara avfall håller på att utarbetas inom EU.
Om EU beslutar om sådana kriterier kommer det troligen att innebära att avfall som uppfyller dessa får användas fritt. Ökad användning av icke-jungfruliga massor för anläggningsändamål kan innebära en risk för betydande förorening av mark och vatten om anläggningsmaterialet bedömts på ett felaktigt sätt och används trots att det innehåller skadliga ämnen eller används efter otillräcklig behandling.
Kravet på verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter kommer att öka om en ökad omsättning av massor ska kunna miljösäkras. Denna utveckling bedöms ge likvärdiga miljökonsekvenser i båda alternativen.
Målet om ökad återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall i ramdirektivet kommer branschen och kommunerna att behöva arbeta vidare med. Sannolikt kan detta mål komma att uppfyllas i lika hög grad i såväl planalternativet som nollalternativet.
Hushållsavfall
När det gäller målet om 50 procent återanvändning och materialåtervinning av hushållsavfall ligger vi redan idag i Sverige i nivå med EU:s mål som ska uppnås år 2020. I nollalternativet fyller detta mål inte någon funktion för att driva på utvecklingen mot ett resurssnålt samhälle. Förbättringspotentialen i utnyttjandet av de materialresurser som finns i hushållsavfallet tas inte till vara. Planalternativets mål och åtgärder om att öka återanvändningen och materialåtervinningen, kommer däremot att ge
betydande positiva miljöeffekter genom att spara på jungfruliga material, minska energianvändningen för nyproduktion av material och nyttiggöra näringsämnena i det organiska avfallet med mera.
Resurshushållning i livsmedelskedjan
I planalternativet kan minskat svinn av livsmedel och ökad återföring av näringsämnen från avfall till produktiv mark komma att ge betydande positiv miljöpåverkan i Sverige men framförallt i andra länder då Sverige importerar mycket livsmedel. I ramdirektivet om avfall som anger målen i nollalternativet saknas mål för resurshushållning i livsmedelskedjan och den betydande positiva miljöpåverkan förväntas dröja i nollalternativet då frågan inte kommer att vara lika högt prioriterad som i planalternativet.
Avfallsbehandling
Planalternativet anger mål och åtgärder för avfallsbehandling inom så vitt skilda områden som bil-fragmentering, nedlagda deponier och mätning av utsläpp från avfallsförbränning. I nollalternativet saknas inte helt mål och åtgärder inom avfallsbehandlingsområdet, exempelvis genom att nedlagda deponier ska redovisas i de kommunala avfallsplanerna.
Sannolikt kommer krav på kontinuerlig mätning av dioxiner och furaner att införas inom EU när det bedöms finnas lämpliga metoder för sådan mätning. När detta kan bli aktuellt är dock oklart och därmed är det också oklart om och när kontinuerliga mätningar kommer till stånd i Sverige i nollalternativet.
I planalternativet finns mål och åtgärder på nationell nivå för att förbättra mätningarna. Med nollalternativet finns en risk för att det dröjer längre innan förbättrad mätning sker i Sverige.
Konsekvenser av detta är att onormala utsläppsvariationer fortsatt inte upptäcks. På nationell nivå riskerar därmed utsläppen från avfallsförbränning att underkattas. Mätdata av bra kvalitet är viktigt för förståelsen av dessa ämnens massbalanser och massflöden - till exempel i Östersjön.
Illegal export av avfall till andra länder
Frågan om gränsöverskridande transporter är komplex och förutsätter samarbete mellan flera olika myndigheter. Frågor om befogenheter, planering, tillsyn och kostnadsansvar utgör del i komplexiteten.
Svårigheter i att avgöra när något är ett avfall eller en produkt försvårar idag tillsynen av den olagliga exporten. Kunskapsbrister finns också hos exportörer av begagnade varor till utvecklingsländer vilket, utöver ekonomiska skäl, kan vara orsak till att avfall exporteras illegalt. I nollalternativet finns risk för att arbetet går långsammare framåt än i planalternativet och att dagens svårigheter och brister i stor utsträckning kvarstår de kommande åren i nollalternativet.
Konsekvenser av detta är, förutom de negativa folkhälsomässiga konsekvenserna som tidigare nämnts, att bara ett fåtal metaller återvinns och till en sämre återvinningsgrad eftersom metallåtervinningen ofta är ineffektiv i länder dit el-avfall och skrotbilar olagligt exporteras. Detta leder indirekt till att mer jungfruliga material behöver brytas från jordskorpan, vilket i sig har en stor miljöpåverkan genom energianvändning och lokala utsläpp. Nollalternativet kan medföra betydande negativ miljöpåverkan i andra länder, vilket planalternativet inte har bedömts göra då det innehåller mål och åtgärder för att förhindra illegal export av avfall.
Beaktande av avfalls-, miljökvalitets- och folkhälsomål samt andra miljöhänsyn Avfallsmålen
Avfallsmålen i ramdirektivet om avfall beaktas genom att de utgör del i de områden som prioriteras i den nya nationella avfallsplanen.
Miljökvalitetsmålen
Om vi ska kunna nå de nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Giftfri miljö måste bygg- och anläggningsavfallets mängd och farlighet minska och hanteringen av avfallet säkras. Den nationella avfallsplanen innehåller mål och åtgärder när det gäller avfall från verksamheter inklusive från bygg-, rivnings- och anläggningsarbeten. Planen bedöms bidra till att miljökvalitetsmålen kan nås.
Miljöproblem som kan uppstå i samband med biologisk behandling av avfall trots vidtagande av skyddsåtgärder, är utsläpp till luft av metan och lustgas som båda har en klimatpåverkande effekt, samt utsläpp av ammoniak som kan bidra både till övergödning och till försurning. Lakvattnet från främst kompostering innehåller organiskt material och närsalter och kan vid utsläpp ge upphov till övergödning och luktproblem. Samtidigt kan ökad biologisk behandling också minska utsläppen av koldioxid genom att avfallsförbränningen av motsvarande mängd organiskt material minskar. Vid rötning till biogas ersätter biogasen ofta fossila fordonsbränslen och koldioxidutsläppen från väg-trafiken kan därigenom minska. Planen bedöms både bidra till och motverka att miljökvalitetsmålen nås.
Insamling och transport av avfall omfattas av definitionen för avfallshantering i 15 kap miljöbalken men avfallslagstiftningen reglerar däremot inte miljöpåverkan från avfallstransporter. Närhets-principen och avfallstransporters miljöpåverkan behandlas endast översiktligt i den nationella avfallsplanen. Förslag till mål i syfte att begränsa långväga avfallstransporter saknas i planen, vilket i
viss mån motverkar att miljökvalitetsmålen Frisk luft, God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan kan nås.
Folkhälsomålen
De folkhälsomål som bedöms vara mest relevanta när det gäller genomförandet av avfallsplanen är Sunda och säkra miljöer och produkter samt Gott skydd mot smittspridning. Avfallsplanen är i stor utsträckning en plan som syftar till att skapa en bra avfallshantering med tillgängliga och säkra system.
Dessa båda mål samt det övergripande folkhälsomålet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen, bedöms beaktas i avfallsplanen.
Processen vid framtagande av avfallsplanen och denna mkb uppfyller målet Delaktighet och inflytande i samhället genom den förankringsprocess och de samråd som avfallsplan- och miljöbedömnings-processen innehåller och som har genomförts. Avfallsplanen och mkb:n har gått att ta del av på Naturvårdsverkets hemsida.
Miljökvalitetsnormer
Målen och åtgärderna i avfallsplanen har inte tagits fram i direkt syfte att nå, eller på annat sätt tydligt kopplats till, de befintliga miljökvalitetsnormerna för luft, vatten eller fisk- och musselvatten. Planen bidrar dock genom minskade utsläpp till luft och vatten till att uppfylla normerna.