5 Tidigare investeringsforskning
7.5 Bedömningsfasen hårda investeringar
Inom de företag som ingår i vår empiriska studie används en likartad uppställningsform av beslutsunderlag. Det ska innehålla en beskrivning av bakgrunden till investeringen, en investeringskalkyl och en motivering till varför investeringen bör genomföras. I motiveringen till investeringen ingår, som vi ser det, en bedömning av investeringen sett ur ett helhetsperspektiv. En fördel med att använda likartade beslutsunderlag är, enligt oss, att det ökar jämförbarheten mellan investeringsalternativ.
Beräkning av investeringars återbetalningstid är något som de flesta av de intervjuade företagen gör. Vid mindre investeringar kan denna beräkning vara den enda som görs för att bedöma en investering ur ett ekonomiskt perspektiv. Vid större investeringar används återbetalningstiden i kombination med en nuvärdesberäkning. Återbetalningstiden är enligt Franks och Broyles205 inget lönsamhetsmått och måste därför kompletteras med andra beräkningsmetoder, vilket också företagen gör vid stora investeringar.
Eftersom osäkerheten i betalningsströmmarna är stor vid expansionsinvesteringar är det svårt att få fram ett trovärdigt
204
Analys
______________________________________________________________________
lönsamhetsmått. Därför borde, enligt vår uppfattning, företagen enbart använda återbetalningstiden vid expansionsinvesteringar. Vid små investeringar är det däremot lämpligt att kombinera återbetalningsmåttet med en nuvärdesmetod. Denna uppfattning ligger i linje med Franks och Broyles206 resonemang om att återbetalningsmåttet är mindre känsligt för felaktiga prognoser än andra beräkningsmetoder. Dessutom borde det, till skillnad från expansionsinvesteringar, vara relativt enkelt att beräkna kassaflöden vid en ersättningsinvestering, vilket är en förutsättning för att göra en trovärdig nuvärdesberäkning. Trots detta kompletterar SAAB, vid stora investeringar, återbetalningsberäkningen med en nuvärdesberäkning. Detta finner vi märkligt utifrån ovanstående diskussion.
Flera av företagen menar att den delen av beslutsunderlaget som behandlar de ekonomiskt svårvärderbara konsekvenserna är svåra att standardisera eftersom ingen investering är den andra lik. Det enda av de studerade företagen som har utvecklat något systematiskt sätt att kartlägga dessa konsekvenserna är BT-Products. De använder en standardiserad investeringsblankett för att sammanfatta en investerings konsekvenser. Denna blankett kan dock inte ses som en heltäckande checklista över en investerings konsekvenser. Den har endast som syfte att underlätta för företaget att samla in den information som måste redovisas för att uppfylla miljöcertifieringens krav eller som företaget behöver till sin redovisning. Persson och Nilsson207 menar att en checklista är viktig för att ge stöd åt företagen att behandla de svårvärderbara konsekvenserna. Enligt oss så skulle det underlätta för företagen om de tog fram mallar eller checklistor för att säkerställa att de bedömt ett investeringsförslag ur alla tänkbara 205
Se avsnitt 4.1.2.1, 5. st.
206 Se avsnitt 4.1.2.1, 3. st. 207 Se avsnitt 4.1.2.3, 2. st.
perspektiv. Börje Spong på Posten är också av den åsikten att checklistor kan vara bra för att vara säker på att företaget tagit hänsyn till alla tänkbara konsekvenser av en investering.
Det har framgått av vår undersökning att företagen lägger olika mycket vikt vid den ekonomiska kalkylen vid investeringsbedömningar. Ett företag som lägger stor vikt vid kalkylen, är Whirlpool. De säger, till exempel att en förräntning på mellan 40 – 60 % är ett minimikrav, för att diskutera investeringen. För att något sådant ska vara möjligt och att kalkylen ska kunna användas som hjälpmedel, menar vi i likhet med Segelod, att kalkylen måste beräknas på ett likartat sätt och med samma grundförutsättningar. Genom att alla kalkyler beräknas med samma modell skapas också förutsättningar för att uppnå investeringskalkylens syften, om att kunna rangordna och därefter lönsamhetsbedöma projektet. De som sedan ska besluta om projektet, undviker härigenom att riskera att kalkylen är anpassad för att gynna projektet, vilket Segelod ser som en risk om inte företaget använder likartade modeller.208
BT-Products och Vasallen anser däremot att det är viktigare att se till helheten än utfallet av enskilda kalkyler, det vill säga det viktiga är huruvida investeringen passar in i företagets mål och strategier. Ställningstagandet skiljer sig från de övriga företagens åsikter om kalkylens betydelse. SAAB menar till exempel att kalkylen är viktig vid mindre investeringar av ersättnings- eller rationaliseringskaraktär. Dock minskar kalkylens betydelse vid expansionsinvesteringar. Även Posten förmedlar denna åsikt om att kalkylen betydelse är störst vid rationaliseringsinvesteringar och att det är andra faktorer som är viktiga vid investeringar i bolagets produktionskapacitet.
Analys
______________________________________________________________________
Anledningen till att kalkylens betydelse är mindre vid expansionsinvesteringar, är att osäkerheten i sådana investeringar är stor. Företagen kan inte på ett säkert sätt fastställa vilka kassaflöden som investeringen leder till. Det blir därför viktigare att bedöma dessa investeringar utifrån andra aspekter som till exempel strategiska, marknadsmässiga, sociala och miljömässiga.209
Det faktum att Whirlpool anser att den ekonomiska kalkylen är det avgörande i en investeringsbedömning kan, enligt oss, bero på att företaget strävar efter att värdera alla konsekvenser i monetära termer. Eftersom företaget gör detta, är det svårt att bedöma vilka faktorer som är av störst betydelse, de värderbara eller de svårvärderbara. Det som talar emot att de svårvärderbara faktorerna ingår som en betydande del i kalkylen, är att Claesson och Hiller210 menar, att det kräver allt för stor arbetsinsats att invärdera samtliga konsekvenser av en investering. Även Backman och Magnells211 resonemang, om möjligheten att invärdera miljökonsekvenser kräver, enligt vår uppfattning, ett stort initialt arbete när mallen ska utarbetas. Både dessa aspekter talar för att även Whirlpool hanterar de svårvärderbara konsekvenserna på ett annat sätt än enbart via monetära termer. Detta kan vara en förklaring till att Whirlpool har tillsatt en grupp av personer som befinner sig högt upp i hierarkin och som har till uppgift att bedöma ett investeringsförslag ur andra perspektiv samt att sätta in investeringen i ett helhetsperspektiv. Härigenom undviker Whirlpool att sammanföra värderbara och svårvärderbara faktorer i en lönsamhetssiffra.212 Detta sammantaget, innebär att kalkylen visserligen har stor betydelser för 208 Se avsnitt 5.1, 6. st. 209 Se avsnitt 4.1.2.2, 12. st. 210 Se avsnitt 4.1.2.2, 11. st. 211 Se avsnitt 4.1.2.2, 7. st. 212 Se avsnitt 4.1.2.2, 4. st.
Whirlpool, men att företaget kontinuerligt tar hänsyn till de ekonomiskt svårvärderbara konsekvenserna under hela investeringsprocessen. Whirlpools sätt att bedöma en investering skiljer sig, enligt vår uppfattning, därför inte i grunden från de övriga företagens.
Det är också viktigt att försöka minska osäkerhet i projekten, vilket företagen också gör genom känslighetsanalyser. Företagen försöker också att tänka på alternativa användningar av ett investeringsobjekt för att på så sätt minska risken. Detta överensstämmer med Bergknut et al och Rencks213 tankar kring hur företag kan minska osäkerheten i investeringar. Börje Spong på Posten menar att långtgående marknadsundersökningar och marknadsanalyser är ett sätt att minska osäkerheten vid expansionsinvesteringar. Vasallens åsikt om att det är viktigt att se till helheten vid en investeringsbedömning, menar vi även det, är ett sätt för företaget att minska osäkerheten. Ett socialt väl fungerande område med en god infrastruktur minskar utflyttningarna och därmed Vasallens osäkerhetsfaktor.
Ett exempel på skillnader mellan företag, är hur företagen beräknar osäkerheten i investeringen. Flera av företagen använder sig av en förenklad modell, där worst case och best case används. Detta innebär att osäkerhetsfaktorn begränsas till två ytterligheter, kompletterad med en verbal beskrivning. För Whirlpool är målet att värdera in så mycket som möjligt i kalkylen, för att härigenom kunna se hur olika scenarior påverkar utfallet. Oavsett modell, anser vi med stöd av Segelod214, att det inom företaget är viktigt med gemensamma och tydliga regler, för hur exempelvis osäkerhet ska behandlas. Finns inte sådana, kommer
213 Se avsnitt. 4.1.2.4, 2. st. ff. 214 Se avsnitt 5.1, 6. st.
Analys
______________________________________________________________________
tillförlitligheten i kalkylen att försämras, dels genom att invärderingen av osäkerheten sker godtyckligt, dels genom att osäkerhetens betydelse för helheten kan förbises av kalkylatorn. Sådana faktorer skulle kunna innebära att kalkylens betydelse och trovärdighet i bedömningsarbetet minskar, till fördel för känslor.
7.6 Jämförelse av bedömningsfasen mellan mjuka och hårda