Ekonomiskt värderbara konsekvenser och investeringskalkyler

En investeringskalkyl kan ha många syften. Först och främst används den för att ligga till grund för hur resurserna ska allokeras i företaget samtidigt som den kan vara ett medel att sälja in idén hos överordnande. En investering leder ofta till förändringar i fördelningen av företagets resurser och därmed påverkas i många fall även organisationen. Varför en investering ibland genomförs och ibland inte, är enligt Bergknut et al, orsakad av ett maktspel mellan olika befattningshavare, där investeringens värde inte alltid återspeglar det problem som ska lösas. Beslutet är ofta ett antagande om framtida villkor och förutsättningar, vilket gör att en investering är ett vågspel. I ett sådant sammanhang är det viktigt att kunna använda investeringskalkylen som ett medel att legitimera idén.93

Ett annat syfte är att den ska underlätta för företaget att rangordna och lönsamhetsbedöma investeringsalternativ. Bedömning av en investerings likviditetseffekter är ett annat syfte med investeringskalkylering.94 _{I vår} uppsats fokuserar vi på användandet av investeringskalkylen som ett hjälpmedel till att bedöma en investerings lönsamhet.

De mest använda metoderna för att bedöma en investering sett ur ett ekonomiskt perspektiv är pay-backmetoden, nuvärdevärdemetoden,

93 _{Bergknut P. et al, 1993, Investering i teori och praktik} 94 _Ibid

Investeringsprocessen

______________________________________________________________________

internräntemetoden och annuitetsmetoden.95 _{Nedan följer en kort} beskrivning av de olika metoderna och den kritik som riktats mot dem.

Pay-backmetoden

Pay-backmetoden eller återbetalningstiden är den mest använda metoden vid investeringsberäkningar. Anledningen till detta är att den är relativt enkel att använda och förstå. Återbetalningstiden definieras som den tid det förväntas ta för investeringsobjektet att generera tillräckliga ackumulerade kassaflöden för att täcka den initiala investeringen. En kort återbetalningstid garanterar inte att ett investeringsprojekt är lönsamt, även om det ökar förutsättningarna för det. Pay-backmetoden ger ett mått på investeringens likviditet snarare än dess lönsamhet. En av de största fördelarna med metoden är att den är mindre känslig för felaktiga kassaflödesprognoser än andra bedömningsmetoder. Detta eftersom risken för att kassaflödena är felprognostiserade ökar ju längre fram i tiden de förväntas inträffa, det vill säga att de felprognostiserade kassaflödena främst ligger efter återbetalningstidens slut.96

Den allvarligaste kritiken som riktats mot denna metod är att den inte tar hänsyn till vad som händer efter återbetalningstiden. En annan brist med metoden är att den inte tar hänsyn till riskfaktorn i ett investeringsprojekt. Två olika investeringsalternativ kan ha samma kassaflöden men helt olika risk. Franks och Broyles menar att det ej på något vettigt sätt går att ta hänsyn till risk vid användandet av denna metod. De menar att två investeringsprojekt med olika risk men med samma kassaflöden, kommer att värderas som likvärdigt projekt enligt pay-backmetoden.97

95

Persson I. & Nilsson S-Å., 1999

96 _{Franks J.R., och Broyles J.E., 1981, Modern Managerial Finance} 97 _Ibid

Eftersom pay-backmetoden inte mäter ett investeringsprojekts lönsamhet måste den kompletteras med andra metoder för att få en helhetsbild över en investerings ekonomiska konsekvenser.98

Nuvärdemetoden

Denna metod innebär att investeringens alla förväntade in- och utbetalningar diskonteras till den tidpunkt som grundinvesteringen sker. Det vill säga att den visar en investerings lönsamhet i dagens penningvärde.99 _{Om nuvärdet är positivt är investeringen lönsam, eftersom} investeringsprojektet tros generera mer kapital än det investerade beloppet skulle ha gjort på kapitalmarknaden till samma risk. Det är därför viktigt att diskonteringsräntan motsvarar den förväntade avkastningen på kapitalmarknaden till samma risk som investeringen, för att ge ett korrekt resultat av investeringens lönsamhet.100

En variant av nuvärdesmetoden är nuvärdeskvotmetoden där nuvärdet sätts i relation till grundinvesteringen. Detta ger ett mått som motsvarar avkastning på investerat kapital. Det går även att fördela detta värde i annuiteter över investeringens livslängd. Det värde som erhålls genom denna beräkning går under benämningen överränta.101

Internräntemetoden

Innebörden av denna metod är att fastställa den ränta vid vilken nuvärdet är lika med noll. Denna ränta går under benämningen internränta. Internräntan jämförs sedan med den av företaget satta kalkylräntan. Är internräntan högre än kalkylräntan är investeringen lönsam.102 _{Internräntan går inte att}

98 _Ibid

99 _{Jansson D., 1993, Spelet kring investeringskalkyler} 100

Franks J.R., och Broyles J.E., 1981

101 _{Paulsson-Frenckner, 1983, Begrepp inom ekonomistyrning} 102 _{Persson I. & Nilsson S-Å., 1999}

Investeringsprocessen

______________________________________________________________________

räkna ut direkt, utan det krävs att företaget prövar sig fram för att få fram ett projekts internränta.103 _{Internräntemetoden har kritiserats på grund av att} den inte, teoretiskt sätt ger ett riktigt resultat. Anledningen är att de frigjorda överskotten inte kan förräntas till den, av företaget, satta internräntan utan till en marknadsränta som oftast är lägre. Härigenom ger internräntemetoden endast ett korrekt resultat om marknadsräntan överensstämmer med internräntan. Persson skriver att ett investeringsprojekt kan ha flera olika internräntor och att metoden inte tar hänsyn till detta.104

Annuitetsmetoden

Annuitetsmetoden är teoretiskt exakt densamma som nuvärdemetoden. Om en investering är lönsam enligt den ena metoden är den det också det enligt den andra. Skillnaden ligger i att vid annuitetsmetoden beräknas ett genomsnittligt årligt överskott/underskott istället för ett enskilt värde vid tidpunkten för grundinvesteringen. Hänsyn tas, även i denna metod, till företagets kalkylränta. Enligt annuitetsmetoden är en investering lönsam om annuiteten överstiger noll. Om annuiteten är lika med noll så överensstämmer investeringens avkastning med kalkylräntan.105