Värderbara svårvärderbara konsekvenser

Jämförbarheten i en investeringskalkyl bygger, enligt Danielsson, på tre antaganden. För det första ska investeringens konsekvenser uppträda som betalningar. Sådana betalningar ska sedan, som ett andra antagande, kunna kopplas samman med ett specifikt investeringsprojekt. Det tredje och sista

103

Franks J.R., och Broyles J.E., 1981

104 _{Persson I., 1996,} 105 _Ibid

antagandet gäller den betalningsserie som studeras. Serien ska visa skillnaden i betalningarna, dels utan investeringsprojektet och dels med.106 Dessa tre antaganden medför, vid en investeringsbedömning, vissa problem. I och med att en investeringskalkyl förutsätter konsekvenser i form av betalningar, menar Danielsson att investeringar som är svåra att beskriva i termer av betalningar, riskerar att falla bort ur bedömningen. Driftsäkerhet, miljökonsekvenser och arbetsmiljö är exempel på sådana investeringar.107 _{Oavsett om det är en hård eller mjuk investering som ska} bedömas, finns det svårvärderbara konsekvenser inblandade. Handlar det sedan om en investering i exempelvis utbildning eller marknadskommunikation kommer, enligt vår uppfattning, problemen med att bedöma sådana svårvärderbara konsekvenser att bli ännu tydligare. Det råder oenighet om vilka konsekvenser som på ett meningsfullt och tydligt sätt kan ingå i en investeringskalkyl. Det finns forskare som menar att det går att kvantifiera de flesta konsekvenser medan andra menar att detta är ej värt besväret eller att ”översättningen” till kvantitativa mått är allt för långsökt.

För att undvika investeringskalkylens svaghet, menade Paulsson- Frenckner, bland annat att bedömningen av svårvärderbara konsekvenser, måste systematiseras bättre. Han ansåg att faktorer som till exempel produktkvalitet, marknadssäkerhet och de anställdas trivsel var så svåra att omräkna till betalningsförlopp, att kalkylens osäkerhet ökade. Genom att sammanföra både värderbara och svårvärderbara faktorer i en enda lönsamhetssiffra, fanns risken att de utredande personernas subjektiva bedömningar dolde verkligheten. Härigenom var den beslutsfattande

106 _{Danielsson A., 1977, Företagsekonomi - en översikt} 107 _Ibid

Investeringsprocessen

______________________________________________________________________

tvingad att bedöma underlaget utifrån en osäker kalkyl. Om det istället fanns kriterier för hur svårvärderbara faktorer skulle bedömas, kunde osäkerheten i beslutsunderlaget undvikas. Han förslog därför att investeringar även skulle bedömas utifrån kriterier som investeringens bidrag till företagets överlägsenhet i förhållande till omgivningen, investeringens flexibilitet om prognosen visar på andra effekter än de förväntade, hur investeringen passar in i företagets övriga investeringar samt möjligheten att kontrollera och följa upp investeringen. Han menade också att det var svårt att, med ett mått, bedöma om investeringen ska genomföras eller inte. Om företaget istället ”preciserar vilka företagspolitiska hänsyn man vill ta”108 _{skulle det underlätta arbetet att ta} fram mått eller kriterium att mäta måluppfyllnad.109

Renck menar att en investerings samtliga konsekvenser teoretiskt sätt ofta är möjliga att ”översättas till förändringar i betalningsströmmarna till och från företaget.”110 _{Renck anser dock att dessa översättningar tenderar att bli} långsökta samt att ”uppskattningen av betalningsförändringarnas storlek blir mycket osäker.” 111 _{Renck är av den meningen att denna osäkerhet bör} undvikas och detta genom att beakta icke kvantifierbara konsekvenser utanför kalkylen.112

I likhet med Paulsson-Frenckner, anser även Danielsson, att investerings- kalkylen borde kompletteras med något. Genom de svårigheter som är knutna till att koppla betalningar till projektet, är det, enligt Danielsson, nödvändigt att utgå från vad som är bra för företaget. Ett bra företag har

108 _{Paulsson-Frenckner ur Olve N-G. & Samulesson L A., 1986, Från kostnadsberäkning till ekonomisk} stryrning. Fyrtio år kostnadsintäktsanalys med Paulsson Frenckner, s 137ff

109 _Ibid 110

Renck O., 1974, Investeringskalkyler, s 104

111 _{Ibid, s 104} 112 _Ibid

produkter som tillgodoser ett behov hos kunderna, har möjlighet att hålla sådana priser så kostnadstäckning och vinst möjliggörs, har effektiva produktionsmetoder samt har reserver för att klara eventuella ordernedgångar och kompetens för att klara av investeringen. Investerings- bedömningen blir sedan ett sätt att undersöka om investeringen bidrar till ett bra företag.113

Wennberg skriver i en artikel om forskarparet Mikael Backman och Mats Magnell och deras uppfattning om möjligheten att göra kalkyler på en investerings miljökonsekvenser. De har utvecklat en modell som bryter ner ett företags miljöpolicy till operationell nivå och som omsätter miljöhänsynen till kronor och ören. Modellen utgår från traditionella investeringskalkyler, men forskarna har lagt till olika nivåer av miljörelaterade intäkter och kostnader.114

Claesson och Hiller avslutar sin forskningsrapport med att diskutera kalkylens roll i investeringsprocessen. De anser att det finns en uppfattning att kalkylen är näst intill fullständig och att det endast är ett fåtal konsekvenser som inte går att kvantifiera. Claesson och Hiller menar att detta inte överensstämmer med verkligheten. I rapporten skriver de att:

”I praktiken stämmer inte antagandet om kalkylens fullständighet. Det är för det första svårt att identifiera alla projektets följdverkningar. För det andra är det svårt att kvantifiera de följdverkningar som går att identifiera. Slutligen är uppskattningen av de enskilda posterna förknippade med stor osäkerhet.”115

113

Danielsson A., 1977

114 _{Wennberg I., Miljökalkyl – går det?, Ekonomi & Styrning, Nr 3/93}

Investeringsprocessen

______________________________________________________________________

Claesson och Hiller menar i sin rapport att de flesta konsekvenserna av en investering är av det slaget att de inte går att kvantifiera. De fortsätter med:

”Det skulle ibland kunna vara teoretiskt möjligt att ställa upp en relativt invändningsfri investeringskalkyl. Rent praktiskt är det inte genomförbart, då det kräver en alltför stor arbetsinsats i jämförelse med investeringens storlek. Utredningsarbetet skulle också behöva pågå under så lång tid att den tekniska utvecklingen skulle göra de ingående maskinerna inaktuella. Den kalkyl som görs, och kan göras, omfattar bara de faktorer som är lättast att uppskatta i siffror. Kalkylen kan därför aldrig bli mer än ett beslutshjälpmedel bland många.”116

Persson och Nilsson anser att investeringskalkylen är en förenklad modell över de konsekvenser som en investering för med sig. Den tar endast hänsyn till de ekonomiskt värderbara konsekvenserna. De menar att ett företag står inför en komplex handlingssituation när det ska välja investeringsalternativ. Vilket innebär att det finns en rad aspekter, förutom de rent ekonomiskt värderbara, som måste vägas in inför investeringsbeslutet. Exempel på sådana aspekter är strategiska, tekniska, marknads, sociala och miljömässiga.117

Detta resonemang leder oss in på de ekonomiskt svårvärderbara konsekvenser som en investering för med sig och hur kan de behandlas i företagens investeringsbedömning.

116 _{Ibid, s 57}