Hur bedriver lärare i de tidiga skolåren undervisning för hållbar utveckling

Alla lärare förespråkar att eleverna får göra praktiska saker. Exempel som anges är att gå till miljöstationen med skräp som eleverna plockat i naturen och sortera detta. Lärarna poängterar diskussionen om varför det är viktigt att sopsortera och vad det är som händer i naturen om skräpet får ligga kvar. Att visst skräp återvinns och görs till nya saker tas också upp. Spel och värderingsövningar som ökar elevernas förståelse för hur vi ska ta hand om vår jord och aktiviteter såsom fyra hörn där barnen får ta egen ställning nämns också som övningar som används i undervisningen. Majoriteten av de intervjuade lärarna svarar att de använder olika texter i sin undervisning från böcker, läromedel, media och internet. Att diskutera den information som inhämtats menar alla dessa sex lärare också är viktigt.

Hälften av lärarna i undersökningen tar upp vikten av att kritiskt granska källor och framhåller hur betydelsefullt det är att elever får möta olika uppfattningar.

Fyra av åtta lärare uppger att de använder sig av experiment i sin undervisning. Till exempel vattnets olika faser och att gräva ner en planka för att se hur den bryts ner.

Alla lärare utom Maja arbetar med autentiska händelser såsom jordbävningen på Haiti och vulkanutbrottet på Island. Dessa autentiska händelser kan också uttrycka sig i form av besök från organisationer såsom Rafiki (ett informationsprogram från Erikshjälpen och Individuell Människohjälp) där eleverna får höra om barns livssituationer i andra länder. Isabell arbetar med ett stort projekt över hela terminen där temat är konsumtion, från lokalt till globalt.

Majoriteten av lärarna använder sig av exkursioner och utomhusaktiviteter regelbundet. Exkursionerna tar sig uttryck i till exempel Isabells terminsprojekt om konsumtion. Där åker hon tillsammans med sina elever kollektivt till torget och köper närproducerad mat, vilken sedan används i undervisningen. Ett annat exempel är Christinas terminsprojekt. Två gånger i veckan går hon och hennes elever till ett ställe i skogen där ”Mofflorna” bor. Dessa små utflykter ligger sedan till grund för arbetet med hur ”Mofflornas” hus (skogspartiet) förändras vid årstidsväxlingar och av skräpet som slängs i naturen. Vidare berättar både Elisabeth och Pia att de ute på skolgården odlar olika grönsaker och örter under vårterminerna. Denna process tar de sedan med sig in i klassrummet och fördjupar sig i. De tittar bland annat på hur vattnets kretslopp och övergödning påverkar naturen och grödorna. Alla lärare uppger att de regelbundet arbetar

med kompostering på skolan, men att det tyvärr slarvas med uppföljning om hur den nya jorden kan användas.

Samtliga lärare säger sig använda styrdokumenten i sin undervisning. Maja säger att de ”anger riktlinjer för vad men inte hur”. Lena uttrycker det som att hållbar utveckling bara är en prick i styrdokumenten och att perspektivet är svårt att få med i undervisningen, men att det ändå tas upp då de ofta jobbar med miljö. Endast Eva säger att målen tydliggörs för eleverna innan ett projekt dras i gång. Gemensamt för alla lärarna är att frågan är svårbesvarad, men alla använder styrdokumenten på något sätt i sin undervisning.

Lena och Elisabeth svarar att de ”små barnen” har svårt att se sambanden mellan lokala händelser och global påverkan. Eva påpekar att det är viktigt att utgå från något som eleven kan koppla till sin direkta värld och sina erfarenheter. Isabell, Pia och Elisabeth svarar att det dagligen arbetas med perspektivet hållbar utveckling på något sätt, exempelvis med sopsortering och kompostering.

Enligt majoriteten av lärarna har det stor betydelse att eleverna får en förståelse för varför det är viktigt med hållbar utveckling. ”Att det vi gör idag får konsekvenser för framtiden” säger Eva. Hälften av lärarna angav att de arbetar tematiskt, varav Isabell är den enda som svarar att perspektivet genomsyrar allt arbete hela tiden. Elisabeth menar att alla individer måste lära sig att ta sitt ansvar och vara rädda om naturen genom minskad konsumtion, ökad återvinning och genom att handla lokalt. Christina uttrycker det som” att vi ska vara rädda om naturen för alla har nytta av naturen”. Endast Isabell säger sig kunna se att eleverna praktiserar vad de talar om i skolan. Detta visar sig så som att eleverna tar med svenska äpplen till fruktstunden och att fler cyklar och går till skolan. Bara Lena nämner att det inte bara handlar om naturen vid sortering utan det finns även en ekonomisk aspekt.

När det gäller demokrati i undervisningen nämner samtliga lärare olika råd (miljöråd, elevråd, klassråd, hälsoråd) där elevernas önskningar tas upp till diskussion. Det kommer fram att det är viktigt att eleverna får säga sin mening. Emma och Pia berättar att eleverna är med och bestämmer innehåll och arbetsområde i undervisningen. Eva och Isabell nämner elevers nyfikenhet som grund till val av arbetsområde. Majoriteten av lärarna presenterar arbetsområden/teman där eleverna ibland får välja arbetssätt och grupper. Omröstningar i klasserna sker genom handuppräckningar säger Elisabeth och Lena.

Eva berättar att de diskuterar begreppet yttrandefrihet i klassrummet och Isabell tar upp värdegrunden och diskussionen om kränkningar och rätt och fel dagligen. I Majas klass pratar de om demokrati och jämför det med diktatur. Lena arbetar med demokratifrågor på ett globalt plan där eleverna får en förståelse för hur människor har det i olika länder.

Emma och Isabell har båda en utbildning som handlar om hållbar utveckling. I Isabells fall handlar det om Naturskolans utbildningar och för Emmas del en kurs kallad Naturligtvis. Båda dessa lärare uttrycker entusiasm över utbildningarna och säger sig använda mycket av vad de lärt sig i sin undervisning för hållbar utveckling. Samtliga lärare anser att det egna engagemanget/intresset påverkar undervisningen både innehålls- och formmässigt. ”Hur ska du kunna få någon intresserad och nyfiken om du inte är entusiastisk själv” säger Isabell.

Analys:

När det gäller hur lärarna arbetar med hållbar utveckling ser vi praktisk verksamhet med uppföljande diskussion som en röd tråd i våra resultat. De flesta lärarna väljer att arbeta med många olika praktiska övningar för att befästa elevernas kunskaper. Vi tolkar det som att, genom dessa praktiska moment, synliggör lärarna även handling och konsekvens. Det vill säga att eleverna får kunskap om att alla individers handlingar får konsekvenser i framtiden.

När vi tittar på hur styrdokumenten används i undervisningen ser vi att endast en lärare tydliggör målen för eleverna. En anledning till detta tror vi finns i Lenas uttalande om att ”hållbar utveckling endast är en prick i styrdokumenten”. Detta tolkar vi som att lärarna upplever målen i styrdokumenten för hållbar utveckling som luddiga samt att de saknar relevant utbildning. Att enkom en lärare integrerar perspektivet i alla ämnen anser vi kan ha med detta att göra.

Vidare kan vi se att det verkar vara väl befäst att använda autentiska händelser i undervisningen. Det ter sig också som om dessa autentiska händelser används för att koppla samman det globala och det lokala, för att på så sätt ge eleverna en helhet. Ett problem i detta är att de yngre eleverna har svårt att se sambandet mellan globala och lokala händelser eftersom dessa inte utgår från deras verklighet. Utifrån våra resultat kan vi se att arbetet för hållbar utveckling i de tidigare åren ligger mer på ett lokalt plan som till exempel sopsortering på skolan. Vi tolkar det som om lärarnas intuition vad gäller demokrati är att låta eleverna komma till tals och uppleva att det finns olika åsikter. Vid närmare inblick handlar det enligt oss dock mest

om traditionella elevråd och klassråd dit varje klass skickar en representant. Inför dessa råd genomförs demokratiska omröstningar i klassrummet där alla eleverna får vara med och tycka genom handuppräckning. Få lärare låter eleverna vara med och bestämma innehållet i undervisningen, men när det gäller arbetets form sker det oftare i demokratisk anda. Utöver detta uppfattar vi det som om en del lärare låter elevernas nyfikenhet vara med och styra valet av arbetsområden, men detta sker inte demokratiskt eftersom läraren planerar själv och väljer ut vilka områden som eleverna ska erbjudas att arbeta med.

Vår tolkning av hur det arbetas med demokrati, utifrån vår studie, är att det ute i klassrummen diskuteras om yttrandefrihet och värdegrund, men frågan är om det praktiseras demokrati eller om det är som i Majas fall där det bra pratas om demokrati.

Även om en lärare har utbildning i lärande för hållbar utveckling så visar våra resultat att det ”egna engagemanget” är det som påverkar vad som tas upp i undervisningen.

I resultaten framgår att det används texter som är inhämtade från olika källor, men trots att vi kan utläsa att lärarna anser att det är viktigt att informationen från dessa källor diskuteras, så anses det inte lika viktigt att granska källorna kritiskt.