Befintliga ekonomiska styrmedel (ekonomiska stöd och skatter)

I rapporten ”Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, Rapport från Naturvårdsverket och Energimyndigheten”, från 2006, behandlas och bedöms bl.a. de befintliga ekonomiska styrmedel som föreligger inom sektorn bostäder och service m.m.

Deras slutsatser är att:

• Kostnadseffektiviteten och måluppfyllelsen för att uppnå utsläpps- effekter generellt är lägre med bidrag än med exempelvis skatter och att bidrag därmed inte bör ses som en förstahandslösning.

• Energi- och koldioxidskatterna är kostnadseffektiva, eftersom skatterna styr genom att sätta samma prislapp på utsläpp.

• Skatterna har haft stor effekt bl.a. för att substitutionsmöjligheterna är goda, särskilt på lång sikt.

• Det nya styrmedel som införts för att öka konvertering från olja bidrar antagligen främst till att snabba upp konverteringstakten och inte till att fler konverterar sett på lite längre sikt.

• Stödet har även skapat en osäkerhet på marknaden som är till nackdel för producenter, leverantörer och installatörer av värmesystem. Det finns även risk för att subventionen inte helt tillfaller konsumenten utan till viss del tas ut av producenten/leverantören/installatören i form av ett höjt pris.

• Stöd till energieffektivisering och konvertering i offentliga byggnader (OFF-rot) kan i viss mån bidra till en bättre förvaltning av skattemedel, men missgynnar de aktörer som ”gått före” och redan vidtagit åtgärder. I många fall kan åtgärder vara företagsekonomiskt lönsamma och i dessa

fall borde åtgärderna genomföras utan stöd sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

5.1.1 Inventering av befintliga ekonomiska styrmedel

I rapporten ”Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, Rapport från

Naturvårdsverket och Energimyndigheten”, från 2006, listas och beskrivs de ekonomiska styrmedel som för närvarande är aktuella.

* Energi och koldioxidskatt i bostäder och service

För bostäder och service utgår fulla koldioxid- och energiskatter, förutom vissa jordbruksrelaterade företag som ingår i servicesektorn eftersom de är en del av parti- och agenturhandeln (SNI-kod 52). Energiskatten på bränsle och koldioxidskatten bedöms vara de mest effektiva styrmedlen inom sektorn bostäder och service för att styra bort från användningen av fossila bränslen. I ”Ekonomiska styrmedel i energisektorn. En utvärdering av dess effekter på koldioxidutsläppen från 1990 (Energimyndigheten 2006, ER 2006:06)”, bedöms att redan en lägre skattenivå än dagens gör det privatekonomiskt lönsamt att installera andra uppvärmningssystem än de system som möjliggör uppvärmning med olja.

* Stöd för installation av biobränsleanläggning som huvudsaklig uppvärmningskälla i nybyggda småhus och för installation av energieffektiva fönster i befintliga småhus

Stöd kan erhållas för permanentbebodda småhus vid installation av biobränsleanläggning som huvudsaklig uppvärmningskälla i nybyggda småhus och vid installation av energieffektiva fönster (ett fönster, med båge och karm, vars värmegenomgångskoefficient är högst 1.2) i befintliga småhus.

Stöd får ges med 30 procent av det kostnadsunderlag som överstiger 10 000 kronor. Om stödet avser installation av ett eller flera energieffektiva fönster får stödet uppgå till högst 10 000 kronor per småhus. Om stödet avser installation av en biobränsleanläggning får stödet uppgå till högst 15 000 kronor per småhus. Denna lag gällde mellan 1 januari 2004 till 31 december 2006 och den finansiella ramen för skattereduktionerna låg på 150 miljoner kronor. Riksdagen har beslutat en förlängning av dessa subventioner från den 1 januari 2007 till den 31 december 2008. Stödet kommer under den fortsatta perioden utformas som ett bidrag istället för som tidigare en skattereduktion.

En uppföljning av stödet visar att under 2004 gavs 28 miljoner kronor i skattereduktion till energieffektiva fönster och cirka 500 000 kronor till installation av biobränslepanna. Få hushåll har fått stöd för installation av biobränslepanna.

Befintliga åtgärder/styrmedel 45

Tabell 11: Ansökningar om stöd, taxeringsår 2005, källa: ”Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, Rapport från Naturvårdsverket och

Energimyndigheten”, från 2006 Taxeringsår 2005

Antal registrerade Antal beslutade Antal avslag

Fönster Uppvärmning Fönster Uppvärmning Fönster Uppvärmning

9569 757 5331 61 4235 696

* Stöd till energieffektivisering och konvertering i offentliga lokaler Från den 15 maj 2005 kan ägare till lokaler som används för offentlig verksamhet söka stöd för investeringar som syftar till att effektivisera energianvändningen eller för konvertering till biobränsle, fjärrvärme samt berg/jord/sjövärmepump (OFF-rot). Investeringar för effektivare energi- användning eller konvertering ger 30 procent i skattelättnad upp till högst 10 miljoner kronor per byggnad. De finansiella ramarna uppgår till 2 miljarder kronor, varav 100 miljoner kronor öronmärkts för solceller. Riksdagen har beslutat att förlänga stödet och att stödet ska omfatta ytterligare 500 miljoner kronor per år för år 2007 och 2008. Stödberättigande åtgärder är:

• energikartläggning (togs bort hösten 2006),

• konvertering av uppvärmningssystem,

• anslutning till fjärrkyla eller installation av system för frikyla,

• installation av eleffektivt belysnings- och/eller ventilationssystem,

• installation av utrustning för effektiv styrning, mätning, övervakning, reglering och drift av motorer eller uppvärmningssystem

• energieffektiviserande åtgärder med avseende på klimatskal eller värmeåtervinning samt

• installation av solcellssystem.

Stöd lämnas inte för åtgärder som:

• är lönsamma på kort sikt utan stöd (kortare återbetalningstid än 2 år),

• medför en försämrad inomhusmiljö,

• medför löpande underhåll av lokalen,

• är en del av den verksamhet som normalt bedrivs i lokalen,

• följer av skyldighet i lag eller annan författning,

• ingår som en del i uppförandet av en byggnad (gäller ej vid installation av solcellssystem vid uppförande av t.ex. en specialbyggnad).

I juni 2005 hade Boverket redovisat en plan för uppföljning och utvärdering av detta stöd. Boverkets utvärdering kommer att påbörjas under hösten 2007 och vara färdig under 2008.

* Konverteringsstöd till bostadshus och bostadsanknutna lokaler

• Ägare till bostadshus och bostadsanknutna lokaler kan få stöd med 30 % av material- och arbetskostnad upp till högst 30 000 kronor per bostads- lägenhet för konvertering från direktverkande elvärme till fjärrvärme, biobränsle eller berg/jord/sjö-värmepump. Om man samtidigt installerar ett solvärmesystem kan ägaren få ytterligare max 7 500 kronor i stöd per bostadslägenhet. Stödet gäller från den 1 januari 2006 till den 31 decem- ber 2010. Den övre gränsen för hur mycket stöd som kommer att betalas ut under bidragsperioden är 1,5 miljarder kronor.

• Ägare till småhus har kunnat få stöd för konvertering från oljepanna till fjärrvärme, biobränsle eller berg/jord/sjö-värmepump. Stödet uppgick till 30 procent av material- och arbetskostnad upp till högst 14 000 kronor per bostadslägenhet. Totalt var 455 miljoner kronor avsatta för detta ändamål, varav 205 miljoner kronor under 2006 och 250 miljoner kronor under 2007. De ansökta beloppen har under våren 2007 nått taket på de ansökta medlen, varför inga bidrag till konvertering från olja kommer att beviljas framöver.

Boverket har även här lämnat in en utvärderingsplan för konverterings- stöden till regeringen. Uppföljning sker kontinuerligt under 2006-2012. Utvärdering av konverteringsstödet från olja kommer att ske 2008. Stödet till konvertering från direktverkande elvärme utvärderas efter stödperiodens slut 2011.

* Fastighetsbeskattning

Fastighetsskatten är sedan 1990-års skattereform avvägd så att den ska motsvara en 30 procentig beskattning av kapitalinkomsten, det vill säga avkastningen. Syftet med styrmedlet är fiskalt och att få en likvärdig beskattning av kapitalinkomster.

Som taxeringssystemet ser ut idag är det delvis grundat på fastighetens antal standardpoäng. Ett högre antal standardpoäng ger ett högre taxerings- värde och därmed också en högre fastighetsskatt. För närvarande får små- husfastigheter högre standardpoäng om huset exempelvis har fönster med isolerglas eller ett uppvärmningssystem som huvudsakligen består av eller är kombinerat med en värmepump. Antalet ökade standardpoäng är lika stort för bägge åtgärderna trots olika stor minskad energianvändnings- potential. Enligt rapporten ”Fastighetsskatten- en miljöbov?”, Boverket 2005, så leder en ökad fastighetsskatt till minskade incitament för småhus- ägare att genomföra dessa energieffektiviserande åtgärder. Den samman- lagda extra skattekostnaden för småhusägarna ligger på cirka 180 miljoner kronor/år.

Beroende på värdeområde ger en ökning med 1 standardpoäng en höjning av fastighetsskatten med 60-420 kronor/år för referensfastigheten.

Beroende på värdeområde ger en ökning med 2 standardpoäng en höjning av fastighetsskatten med 100-840 kronor/år för referensfastigheten. Rap- porten konstaterar att den del av fastighetsskatten som tillkommer för värmepump respektive isolerglasfönster utgör en mindre del i samman- hanget men att den samtidigt sänder ut en entydig signal som kan försvaga investeringsviljan för energieffektiva lösningar.

Befintliga åtgärder/styrmedel 47

* Solvärme och solcellsbidrag

Huvudsyftet med dessa stöd är att främja relativt oanvända tekniker. Bidrag till solvärme i bostäder och lokaler

Från och med år 2000 ges statligt bidrag till installation av solvärmean- läggning i småhus, flerbostadshus och vissa lokaler. Boverket har i rap- porten ”Ett fortsatt solvärmestöd”, från december 2006, lämnat slutsatser om solvärmebidragets effekter och förslag på utformning av ny stödform. Utvärderingen har bl.a. visat att solvärmens lönsamhet är beroende av investeringskostnad samt av priser på övriga energislag och att ett bidrag hjälper till ”på marginalen”. I arbetet med att utforma ett förslag på ny utformning föreslår Boverket en långsiktig strategi som i princip bygger på att man ställer upp ett nationellt mål för solvärmen, inför ett marknadsstöd och kompletterar dessa åtgärder med bättre marknadsföring av och bättre information om möjligheterna med solvärme. Detta bör ske i ett nära sam- arbete mellan myndigheter och branschen. Samarbetet bör också omfatta en bättre samordning av forsknings- och utvecklingsinsatser i anslutning till den förväntade marknadsutvecklingen.

Under perioden den 1 juni 2000 till och med den 30 november 2006 har 9 518 ärenden avseende investeringsbidraget till solvärme kommit in varav 7589 ärenden beviljats ett bidrag på totalt cirka 59 miljoner kronor. Bi- draget har nästan uteslutande (98 procent) gått till småhusägare. Av de beviljade bidragen har 104 stycken gällt flerbostadshus och 24 stycken har gällt lokaler. Den 30 november 2006 hade 54 miljoner kronor utbetalats.

Ytterligare statistik över antal ärenden som beviljats bidrag till installa- tion av solvärmeanläggning redovisas i bilaga 3.

Stöd för installation av solvärme i kommersiella lokaler

Från och med år 2006 ges även statligt stöd till installation av solvärme i kommersiella lokaler. Detta stöd har haft 3 inkommande ansökningar till ett sökt belopp av 144 624 kronor från och med. den 1 augusti till och med den 31 oktober.

Solcellsbidrag

Under perioden 2005 till 2007 finns ett statligt stöd för installation av solceller i offentliga byggnader inom det tidigare nämnda stödet till energieffektivisering och konvertering i offentliga byggnader (OFF-rot). Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp)

Detta bidrag bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå. Tanken är att kommuner, företag och andra aktörer ska stimuleras att göra lång- siktiga investeringar som minskar miljöbelastningen och uppmuntrar lokalt engagemang och lokala initiativ. Genom att minska utsläppen av växthus- gaser bidrar Klimp till att vi når det svenska klimatmålet, samtidigt som det stärker det lokala klimatarbetet.

Ett klimatinvesteringsprogram består av åtgärder som till största delen utgörs av fysiska investeringar. Bidragen administreras av Naturvårdsverket och beslutas av Rådet för investeringsstöd.

Inom Klimp har hittills 89 fjärrvärme- och närvärmeprojekt fått stöd. Förväntade utsläppsminskningar beräknades till cirka 160 000 ton

koldioxidekvivalenter per år från åtgärder kring energiproduktion och distribution.

Konjunkturinstitutet visar i rapporten ”En utvärdering av kostnadseffekti- viteten i klimatinvesteringsprogrammen” (april 2007) att Klimpbidragen endast har fördelats effektivt till tre av elva åtgärdsgrupper: ”Energi industri”, ”Energi produktion” och ”Vägtransporter”, som ger störst kol- dioxidminskning för pengarna. Åtgärdsgruppen ”Energi lokaler” tillhör alltså inte dem som varit mest kostnadseffektiva.

5.2 Befintliga styrmedel vad gäller lagar,

information och frivilliga överens-

kommelser m.m.

Utöver skatter och olika former av ekonomiska stöd så är även lagstiftning, information och frivilliga överenskommelser viktiga styrmedel.

Bygglagstiftningen:

Bygglagstiftningen med PBL, Plan- och bygglag (1987:10), PBF, Plan- och byggförordning (1987:383), BVL, Lag (1994:847) om tekniska egenskaps- krav på byggnadsverk m.m. och BVF, Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m., ger bl.a. förutsättningar för sam- hällets krav på energihushållning och byggnaders utsläpp till omgivningen. Det gäller vid nybyggnad, tillbyggnad, annan ändring och underhåll (BVF gäller dock enbart nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring). I Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57 med ändring till och med. 2006:13, finns tillämpningsföreskrifter vid nybyggnad och tillbyggnad.

Vad gäller energianvändningen så gäller rent generellt att byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värme- förluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Reglerna innehåller bl.a. specifika krav på byggnadens energianvändning.

En revidering av BBR kom att gälla från och med den 1 juli 2006 (med en övergångsperiod fram till och med 30 juni 2007) där en större genom- arbetning av föreskrifterna ägde rum, främst med målet att uppdatera föreskrifterna och att öka verifierbarheten och tydligheten.

Vad gäller avsnittet om energihushållning i BBR, i regeringens

proposition 2005/06:145 ”Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande” aviserades att Boverket kommer att få utökat bemyndigande att meddela föreskrifter när det gäller särskilda energihus- hållningskrav för nya eluppvärmda bostäder och lokaler. För detta krävs en ändring i 10 § byggnadsverksförordningen (BVF). Idag sträcker sig Boverkets bemyndigande enbart till en- och tvåbostadshus med

direktverkande elvärme. Så snart denna aviserade förordningsändring träder i kraft har Boverket för avsikt att komplettera nuvarande föreskrifter om energihushållning med skärpta krav för alla nya byggnader med elvärme. I proposition 2005/06:145 föreslås även att Boverket får i uppdrag att se över och skärpa kravnivåerna i avsnittet för energihushållning i BBR. Något sådant uppdrag har ännu inte kommit till Boverket.

Befintliga åtgärder/styrmedel 49

I samma proposition föreslås även att bindande krav tas fram på energi- effektiviseringar i samband med ändringar i befintlig bebyggelse. Detta uppdrag fick Boverket juni 2007 och ska redovisas senast i december. Lagen om energideklaration för byggnader:

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda, så ska medlemsstaterna se till att ett energicertifikat görs tillgängligt för ägaren eller att ägaren gör ett sådant certifikat tillgängligt för den presumtive köparen eller hyresgästen i respektive fall, när byggnaden byggs, säljs eller hyrs ut. Certifikatets giltig- hetstid får inte överskrida 10 år. Detta och andra i direktivet angivna förut- sättningar, ligger till grund för det system för energideklaration av

byggnader som för närvarande håller på att införas i Sverige. Målet är att trygga vår energiförsörjning, skapa möjligheter för en hållbar

samhällsutveckling och samtidigt aktivt verka för att mildra negativ påverkan på hälsa och klimat.

I och med lagen om energideklaration för byggnader, som trädde i kraft den 1 oktober 2006, så har införlivandet av detta direktiv i Sverige på- börjats. Energideklarationen kan ses som ett av många verktyg för energi- hushållnings- och konverteringsåtgärder. Då de byggnader som berörs energideklareras så ges samtidigt information i form av förslag på frivilliga, kostnadseffektiva åtgärder som kan förbättra byggnaden på dessa områden, utan att negativt påverka inomhusmiljön.

Byggsektons kretsloppsråd:

Byggsektorns kretsloppsråd är ett nätverk bestående av ett fyrtiotal branschorganisationer inom bygg- och fastighetssektorn. Kretsloppsrådet har formulerat syftet med Byggsektorns miljöprogram på följande sätt: ”Att initiera, stödja och följa upp utvecklingen av en hållbar byggd miljö för att därigenom fullfölja byggsektorns åtagande”. Kretsloppsrådets vision är då det gäller energihushållning: ”Byggnader och anläggningar utformas, byggs och förvaltas så att miljöbelastningen på grund av energianvändningen minimeras”. Visionen för energianvändningen har brutits ned i

övergripande mål, samt därefter i olika delmål. Det övergripande målet är:

”Användningen av köpt energi i bostäder och lokaler ska år 2010 totalt ha minskat med 10 procent jämfört med år 2000. Användningen av olja och el ska minska med 20 procent under samma period”. Detta innebär, enligt Kretsloppsrådet, att energianvändningen skall minska med

storleksordningen 13 TWh. De detaljerade målen är:

1. Bra nationell energistatistik för byggnader skall finnas år 2005. 2. Minst 50 procent av flerbostadshus och lokaler skall vara energidekla-

rerade år 2007.

3. Uppvärmning med olja skall år 2010 ha minskat i lokaler med 8 procent, i flerbostadshus med 11 procent och i småhus med 27 procent. 4. Användningen av el ska år 2020 ha minskat i lokaler med 18procent i

5. Köpt energi i flerbostadshus, färdigställda år 2010, ska i genomsnitt (uppmätt) vara lägre än 100 kWh/m2.

Bygga- Bo dialogen:

Företag, kommuner och regeringen har tillsammans i Bygga-Bo-dialogen formulerat ett antal mål som man vill arbeta för att uppnå,verksamhetens mål. Aktörerna har skrivit under en överenskommelse och ett antal åtagan- den om konkreta insatser som de nu genomför. I överenskommelsen för- binder sig aktörerna att;

• aktivt verka för hållbar utveckling inom bygg- och fastighetssektorn,

• arbeta för att uppnå de mål som formulerats inom dialogen,

• medverka till att utveckla och följa upp målen,

• medverka till att följa upp dialogprojektet.

De åtaganden som aktörerna skriver under är uppdelade på sju områden och sammanfattas i följande uppmaningar:

• planera för ett hållbart samhällsbyggande,

• se till helheten och byggnadsverkets hela livscykel,

• skapa en effektiv och kvalitetsstyrd bygg- och förvaltningsprocess,

• förvalta byggnadsverk med energi- och miljöhänsyn,

• klassificera byggnader,

• forska, utveckla och utbilda för en hållbar bygg- och fastighetssektor,

• följa upp och utvärdera. E

”Energialliansen för bebyggelse” ä nergialliansen för bebyggelse:

r ett informellt samverkansprojekt som

Regionala energikontor:

es Regionala Energikontor är ett samverkans-

- er

Funktionsupphandling med driftansvar och prestandagaranti:

svenska syftar till att öka samverkan mellan fastighetsägare, byggherrar och förvaltare med beställarroll. I en förstudie diskuteras möjligheter till gemensamma initiativ för att stimulera energieffektivisering i ny och befintlig bebyggelse.

FSEK - Föreningen Sverig

organ för de svenska regionala energikontoren och organisationer med liknande verksamhet. De regionala energikontorens uppgift är att med utgångspunkt från internationella och nationella energi- och miljömål arbeta för ökad användning av förnybar energi och effektivare energian vändning i sina respektive regioner. De regionala energikontoren får und de första åren stöd från EU-programmet SAVE. I Europa finns nu omkring 260 regionala energikontor med liknande målsättningar som ingår i SAVE:s nätverk. Verksamheten för energikontoren regleras av EU:s charter.

EPEC är en förkortning för Energy Performance Contracting. På blir det ”Funktionsupphandling med driftansvar och prestandagaranti”.

Befintliga åtgärder/styrmedel 51

På www.epec.se finns att läsa att Performance Contracting är en affärs- modell som syftar till att köpa ett väl definierat inomhusklimat till en fastlagd kostnad.

Energy Performance Contracting går ut på att skapa projekt som syftar till att skapa och säkerställa ett inomhusklimat där investeringen för att

projektet finansieras via de minskade energianvändningar som uppkommer i och med projektet. Entreprenörens leveransförmåga av prestation och funktion ska motsvara den ersättning han erhåller eller det vite han får betala tillbaka. Motivationen för entreprenörerna är att de får nyttja hela sin kompetens och kreativitetsförmåga när de genomför ett projekt.

EPEC-projeket ska ta fram modeller, checklistor, upphandlingsmallar, kontraktsmodeller m.m. som ska motivera Sveriges fastighetsägare att handla upp och genomföra lönsamma och effektiva fastighetsutvecklings- projekt.

Som så många andra affärsmodeller kommer denna från USA där flera delstater har lagstiftat att om offentliga fastighetsägare ska bygga om sina fastigheter ska det ske genom Performance Contracting. I USA finns flera företag som levererar denna sorts projekt och 1000-tals projekt har genom- förts. Även inom EU uppmuntrar man denna form av affärsrelationer.

Om man utnyttjar framtidens minskade energianvändningar som finan- sieringsmedel i ett fastighetsutvecklingsprojekt brukar man kalla ett sådant kontrakt för ”Energy Performance Contracting”. Entreprenören levererar ett inomhusklimat till en garanterad energinivå eller energikostnad under återbetalningstiden och står för den ekonomiska risken om funktionen inte upprätthålls till den kostnad entreprenören räknat fram. Detta avtal ökar incitamenten för entreprenören att följa upp den egna produktionen och se till att han maximerar erfarenhetsåterföringen då misstag annars drabbar entreprenörens budget. Målet med att använda funktionsupphandling vid fastighetsutvecklingsprojekt är att ge minskade kostnader och ökad kvalitét över tiden och därmed en förbättrad miljö för dem som skall vistas i byggnaderna. Det ansvar som aldrig kan inbegripas i avtalet är slutligen ansvaret för kunden och brukaren av lokalen, där är det alltid fastighets- ägaren som har det övergripande ansvaret.

Handel med utsläppsrätter:

Systemet med utsläppsrätter är också ett styrmedel som bidrar till

uppfyllelse av delmålet, även om det primära syftet är att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser.

Kommunala energirådgivare:

Många kommuner har egna energirådgivare som svarar kostnadsfritt på frågor om uppvärmningssystem, fjärrvärme, biobränslen, energikostnader,