Energianvändning i byggnader

(1)

Boverket

Energianvändning i byggnader

(2)

(3)

Energianvändning i byggnader

Delmål 6 – Underlagsrapport till fördjupad

utvärdering av God bebyggd miljö

(4)

Titel: Energianvändning i byggnader. Delmål 6 – Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av God bebyggd miljö

Utgivare: Boverket november 2007 Upplaga: 1

Antal ex: 500

Tryck: Internt Boverket ISBN: 978-91-85751-59-4

Sökord: utvärderingar, uppföljningar, åtgärder, indikatorer, delmål, God bebyggd miljö, miljömål, miljökvalitetsmål, energianvändning, byggnader. Diarienummer: 1271-4663/2007

Foto omslag: Nils-Johan Norenlind/TIOFOTO Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

Publikationen kan på begäran beställas i alternativa format.

©

Boverket 2007

(5)

3

Förord

Boverket har särskilt ansvar för God bebyggd miljö, ett av 16 miljö-kvalitetsmål som antagits av riksdagen. Den här rapporten är ett av flera underlag till Boverkets samlade utvärdering som presenteras i rapporten ”God bebyggd miljö - Fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet 2007” (Boverket 2007). Den är i sin tur ett av underlagen till den fördjupade utvärdering som Miljömålsrådet ska redovisa till regeringen 2008. Eftersom detta är en underlagsrapport kan det finnas vissa skillnader i hur

åtgärdsförslag är formulerade jämfört med den samlade rapporten om God bebyggd miljö, som utarbetats senare.

Miljömålet God bebyggd miljö består av sju stycken delmål och detta är underlagsrapporten för delmål 6, ”Energianvändning m.m. i byggnader”.

Ansvarig för rapporten är Martin Storm, Boverket. Även Malin Andersson, Boverket har medverkat i framtagandet av denna rapport. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av föreslagna styrmedel har utarbetats av David Larsson och Jonas Molinder, Boverket. En nätverks-grupp har varit knuten till arbetet med delmålet där följande personer har deltagit; Bengt Larsén, Boverket, Tea Alopaeus Sandberg, Naturvårds-verket, Andreas Hagnell, Svenska kommunförbundet, Daniel Lundqvist, Energimyndigheten, Inger Munkhammar, SCB, Magnus Eriksson, Länsstyrelsen Dalarna och Therese Karlsson, Energimyndigheten.

Karlskrona november 2007

Lise Langseth

(6)

(7)

5

Innehåll

Bakgrund och läsanvisning... 7

Syfte och avgränsning ... 9

Sammanfattning ... 11 1. Tidigare delmål ... 17 1.1 Indikatorer ... 18 1.2 Förslag på indikatorer ... 20 2. Nytt delmål... 23 2.1 EU:s energitjänstedirektiv ... 24

2.2 Förslag på indikatorer för ny delmålslydelse ... 24

3. Koppling till andra mål ... 27

3.1 Synergier ... 28

3.2 Målkonflikter ... 28

4. Hur går utvecklingen och arbetet mot delmålsuppfyllelsen? .... 31

4.1 Statistik över utvecklingen... 31

4.2 Delmålsuppfyllelse jämfört med år 1995... 35

4.3 Delmålsuppfyllelse för NYA delmålet jämfört med år 1995 ... 36

4.4 Prognoser... 38

4.5 Tillgång till förnybar energi ... 38

5. Befintliga åtgärder/styrmedel... 43

5.1 Befintliga ekonomiska styrmedel (ekonomiska stöd och skatter) 43 5.2 Befintliga styrmedel vad gäller lagar, information och frivilliga överenskommelser m.m. ... 48

6.1 Ytterligare insatser för att uppnå delmålet... 53

6.1 Strategier... 53

6.2 Förslag på styrmedel... 53

7. Framtida utveckling av delmålslydelse ... 59

7.1 Diskussion kring den nya delmålslydelsen ... 59

7.2 Förslag ... 60

Källförteckning ... 63

Bilaga 1... 65

1a, Andel förnybar energi... 65

1b, Andel fossil energi... 66

1c, Andel kärnkraft ... 67

Bilaga 2... 69

Bilaga 3... 71 .

(8)

(9)

7

Bakgrund och läsanvisning

I propositionen 2005/06:145 ”Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande” presenteras ett nytt mål för energieffek-tivisering i bebyggelsen. Regeringens förslag till lydelse är:

”Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.” Riksdagen röstade ja till förslaget till nytt delmål, se betänkandet 2005/06:BoU9 och beslutet, rskr. 2005/06:365.

Ovanstående mål ersätter det tidigare:

”Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar.”

(10)

(11)

9

Syfte och avgränsning

Syftet med rapporten för delmål 6 är att ge underlag till Boverkets samlade utvärdering om God bebyggd miljö, underlag som kan spegla hur arbetet mot delmålsuppfyllelsen går och vilka ytterligare insatser som behövs för att uppnå delmålet.

Syftet med den fördjupade utvärderingen är framför allt att 1. tydliggöra hur långt vi har nått när det gäller att uppnå delmålet 2. ge en prognos för den fortsatta utvecklingen

3. identifiera viktiga aktörer, åtgärder och styrmedel och utvärdera deras arbete /effekt

4. föreslå åtgärder och styrmedel så att vi kan nå delmålet 5. föreslå nytt delmål

(12)

(13)

11

Sammanfattning

En helt ny delmålslydelse har utformats under 4-års perioden sedan den förra fördjupade utvärderingen. Vi har valt att redovisa uppföljningen efter både den tidigare och den nya lydelsen.

Förslaget på indikatorer för det tidigare delmålet täcker in följande indikatorer:

• Den årliga mängden VOC (flyktiga organiska ämnen) (metan ej medräknat) som släpps ut.

• Den årliga totala energianvändningen inom sektorn utslagen på den totala uppvärmda arean.

• Den årliga totala energianvändningen inom sektorn och andel av detta som härstammar från fossila bränslen, kärnkraft samt från förnybara energikällor.

Detta stäms av mot de förhållanden som förelåg år 1995.

Utifrån dessa indikatorer framkommer att utvecklingen mellan år 1995 och 2005 går åt rätt håll (se tabell 1).

(14)

Tabell 1: Tidigare delmålet: Utvecklingen enligt de nationella indikatorerna, sektorn bostäder service m.m.*, perioden 1995-2005: (beräkningar se bilaga 1) 1995 2005 tendens Miljöbelast-ning VOC (metan ej medräknat) såsom indikator för påverkan från småskalig biobränsleeldning (enhet: ton/år) 11690 ton (bostäder och lokaler) 9200 ton (bostäder och lokaler)

☺

Miljöbelast-ning/ konver-tering andel energi från fossila bränslen, kärnkraft samt från förnybara

energislag, utav den totala

energianvändningen inom sektorn (enhet: %) fossila bränslen 35 % ** kärnkraft 23 % förnybara energislag 43 % fossila bränslen 19 % ** kärnkraft 24 % förnybara energislag 59 %

☺

tot. 156.9 tot. 145.0 minskad energian-vändning total energianvändning inom sektorn (enhet: TWh och år) tot.normalårs-korr. 157.8 tot.normal-årskorr. 149.3

☺

156.9*1012/((281 +166+154)*106)= 261 kWh/m2 145.0*1012/(( 258+173+16 6) *106)= 243 kWh/m2 Energi- effektivise-ring total energianvändning inom sektorn utslagen på den totala uppvärmda arean (enhet: TWh och år /total uthyrningsbar uppvärmd area, miljoner kvadratmeter) 157.8*1012/((281 +166+154) *106)= 263 kWh/m2 (normalårskorr.) 149.3*1012/(( 258+173+16 6) *106)= 250 kWh/m2 (normalårsk orr.)

☺

* Sektorn bostäder och service består av bostäder, lokaler exklusive industrilokaler, fritidshus, areella näringar och övrig service, vilket inkluderar byggsektorn, gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk, el- och vattenverk. Areella näringar inkluderar jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäringen samt fiske. Inom sektorn bostäder och service

sker 87 procent av energianvändningen i bostäder och lokaler. Energin används för

uppvärmning av ytor och vatten samt för drift av apparater och installationer. De areella näringarnas energianvändning motsvarar 6 % av sektorns totala användning, fritidshusen står för 2 procent och övrig service för 5 procent .

**Beräkningen bygger på siffror ur Energiläget 2006. På grund av att dessa siffror är

avrundade blir det totala mer än 100 procent.

Utvecklingen mot måluppfyllelse enligt det tidigare delmålet måste anses vara positiv.

De totala utsläppen av VOC (metan ej medräknat) för bostäder och lokaler i Sverige, från småskalig eldning med biobränslen har reducerats med 21 procent mellan år 1995 och 2005. Detta trots att energianvänd-ningen som härstammar från biobränsle har ökat något.

(15)

Sammanfattning 13

2005 års värden för energianvändning och energianvändning per uppvärmd area understiger 1995 års värden, samtidigt som andelen nyttjande av fossila bränslen minskar (och därmed också miljöbelastningen i form av minskning av CO2-utsläppen). Andelen kärnkraft håller sig emellertid

tämligen konstant. Samtidigt sker även en ökning av andelen förnybar energi, varför delmål 6 bör renderas betyget ”glad gubbe” ☺.

Det nya delmålet har följts upp efter de i delmålslydelsen angivna mål-förutsättningarna, som anger de områden som bör följas upp. Dessa är

• energieffektivisering,

• uppnående av oberoende av fossila bränslen till år 2020 och

• att öka andelen förnybar energi inom sektorn (se tabell 2).

Tabell 2: Nya delmålet: utvecklingen enligt de nationella indikatorerna, sektorn bostäder service m.m., perioden 1995-2005: (beräkningar se bilaga 2)

Mål: Jämförelse 1995 - 2005 tendens

Den totala

energianvändningen per uppvärmd area enhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara; - 20 % till år 2020 i

förhållande till användningen 1995.

- 50 % till år 2050 i

förhållande till användningen 1995.

Procentuell minskning 1995-2005:

Minskningen ligger mellan 2-7 %, beroende bl.a. på om energibärarna är viktade eller ej. Utvecklingen går åt rätt håll, men det är osäkert om målen hinner uppfyllas i tid. - Till år 2020 skall beroendet

av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet*, 1995: Fossila bränslen inom sektorn 54.4 TWh 2005: Fossila bränslen inom sektorn 27.9 TWh ☺Minskning med nästan 50 % på 10 år. Med en sådan utvecklingstakt är det inte orimligt att beroendet kan vara ”brutet” år 2020.** - samtidigt som andelen

förnybar energi ökar kontinuerligt. 1995: Andel förnybar energi inom sektorn 43 %*** 2005: Andel förnybar energi inom sektorn 59 %*** ☺Ökning med 16 %enheter på 10 år.

* Kommissionen mot oljeberoendet (oljekommissionen) har presenterat en strategi för att till år 2020 bryta Sveriges beroende av olja. Kommissionens mål för sektorn bostäder och lokaler, är att uppvärmningen inom denna sektor helt ska ske utan olja år 2020. ** Det är dock osäkert om en sådan utvecklingstakt kan hållas.

*** Se beräkningar från det ”tidigare” delmålet.

Vad gäller den del av målet som rör konvertering från fossila bränslen och att beroendet av dessa ska vara ”brutet” år 2020, så ger en minskning med nästan 50 procent på 10 år av mängden fossila bränslen en god

(16)

utveck-lingstakt. Det är inte orimligt att denna del av delmålet kan komma att uppfyllas.

Andelen förnybar energi inom sektorn har ökat med 16 procentenheter mellan 1995 och 2005. Denna utveckling bidrar även den till en positiv bedömning av utvecklingen gällande detta delmål.

Vad gäller utvecklingen för den del av delmålet som rör energieffek-tivisering (de båda mållydelserna om att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050, jämfört med år 1995) så går den åt rätt håll, men det är osäkert om målen hinner uppfyllas i tid .

Enligt de prognoser som presenteras i avsnitt 4.4 Prognoser, framgår att det efter år 2010 kan förväntas en ökad användning av naturgas. Detta innebär ingen påverkan på det tidigare delmålet, men för det nya delmålet kan detta ytterligare komma att försvåra måluppfyllelsen. Ytterligare ett skäl till att ge det nya målet ett betyg som uttrycker en tvekan om målupp-fyllelse.

Enligt avsnitt 4.5 Tillgång till förnybar energi, så bedöms den kortsiktiga realistiska potentialen i förnybar energi räcka för ytterligare konverterings-åtgärder. Än har alltså inte taket nåtts. Utvecklingen mot större nyttjande av förnybar energi kan fortgå, även om konkurrensen med andra sektorer och samhällsintressen om denna energi och dess råvaror förväntas öka.

Förslag på åtgärder

Denna rapport ska även redovisa förslag på ytterligare åtgärder för att uppnå delmålet. Utvecklingen gällande den tidigare lydelsen för delmål 6 verkar gå i positiv riktning. Det är dock välkommet om utvecklingen kan skyndas på ytterligare, varför det trots delmålsuppfyllelse kan vara aktuellt med ytterligare styrmedel. Vad gäller den nya delmålslydelsen så är det inom området energieffektivitet som det kan komma att bli problematiskt att hinna uppnå de fastställda målen i tid.

Några förslag som lyfts fram är.:

• Information om olika uppvärmningsformer och andra energieffektiviserande åtgärder.

• Styrmedel som främjar att bygga bättre än byggreglerna i form av ekonomiska incitament till att bygga passivhus/minienergihus.

• Ekonomiskt stöd till att genomföra fördjupade projekteringar vid ombyggnad.

• En utredning om styrmedel som riktar sig till en utbyggnad av kraft-värme/fjärrvärmenäten, närvärmeanläggningar som nyttjar huvud-sakligen förnybara energislag och en ökad användning av biobränslen i kraftvärme/fjärrvärmeproduktionen. Sådana styrmedel bör kompletteras med olika former av konkurrensfrämjande åtgärder samt åtgärder som stärker konsumenternas ställning.

Hälsofrågor, exempelvis inomhusmiljö och luftkvalitet, får inte glömmas bort i sammanhanget, frågor som är minst lika viktiga som miljömässigt hållbara system för energianvändning. Tidigare erfarenheter visar på att

(17)

Sammanfattning 15

dessa frågor lätt kommer i skymundan vid energieffektiviserings- och konverteringsåtgärder.

Ytterligare en uppgift i den fördjupade utvärderingen är att föreslå alternativa delmålslydelser. Vad gäller förslag på framtida delmåls-formulering så skulle en tillbakagång till den tidigare delmålslydelsen kunna bli mer heltäckande än den nya, särskilt om man kompletterade den med faktiska målnivåer (och även nytt framtida år då målet ska uppnås) för termerna energieffektivisering, minskad energianvändning, miljöbelastning och konvertering.

Ett annat alternativ är att behålla den nya delmålslydelsen, men då är det viktigt att klarlägga redan i delmålslydelsen att det är viktade indikatorer som redovisas, samt hur dessa viktas. Annars blir värdena otydliga och kan missförstås.

(18)

(19)

17

1. Tidigare delmål

Delmålslydelse

Delmål 6 (2010) energianvändning m.m. i byggnader.

Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bland annat ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar.

Av denna mållydelse framgår att det är miljöbelastningen man vill åt. Det som anses vara miljöbelastning och hur olika miljöbelastningar ska värderas har dock varit något oklart.

I målformuleringen förekommer (delvis underförstått) fyra stycken termer som måste följas upp i arbetet med att kunna bedöma hur långt vi nått med att uppnå delmålet:

• miljöbelastning,

• energieffektivisering,

• minskad energianvändning och

• att andelen energi från förnybara energikällor ökar (konvertering). För att kunna följa upp detta delmål gäller det att både ha en bra definition för och indikator på vad miljöbelastning är, för att kunna tydliggöra hur långt vi har nått när det gäller att uppnå delmålet. För att kunna göra detta så måste termen ”miljöbelastning” i delmålslydelsen identifieras.

I begreppet miljöbelastning bör läggas belastning på klimat, försurning och övergödning, men också hälsopåverkan. Påverkan och riskerna för hälsan bör tillmätas stor dignitet. De framtagna indikatorerna bör belysa samtliga dessa dimensioner.

Miljöbelastningen från energianvändningen uppstår i alla led i de nyttjade energislagens livscykel.

Miljöbelastningen kan uppstå både globalt och lokalt. Globalt i form av exempelvis klimatpåverkan, lokalt i form av att rökgaser kan uppnå ohälso-samma koncentrationer.

(20)

1.1 Indikatorer

För att spegla utvecklingen inom delmål 6 om energianvändning m.m. i byggnader, under miljömålet ”God bebyggd miljö”, krävs indikatorer. Vad speglar då miljöbelastning och energihushållning (energieffektivisering och minskad energianvändning) bäst?

Miljöbelastningen vid energianvändning kan speglas antingen med hjälp av den mängd energi (uppdelat i förnybara och icke förnybara energislag) som används eller med den mängd restprodukter/utsläpp som produceras vid energianvändningen. Hela sanningen beskrivs emellertid inte med dessa värden, exempelvis miljöbelastning som uppstår vid till exempel

framställning och transport av energislagen. Men såsom indikatorer på utvecklingstendenser så fungerar värdena nöjaktigt.

Den mängd energi som används:

En väg att spegla utvecklingen mot ett samhälle som baserar sin energi-användning på förnybar energi, på nationell nivå, är att följa utvecklingen av den totala energianvändningen samt den del av denna som består av förnybara energislag och den del som består av förbrukad mängd fossilt bränsle och förbrukad mängd kärnbränsle.

Dessa mängder visar på att konverteringar till förnybar energi genomförs och ger resultat. Statistik över detta, på nationell nivå, går att härleda antingen från SCB:s statistik eller från Energimyndighetens ”Energiläget i siffror”, en statistiksammanställning som ges ut årligen.

En årlig jämförelse nationellt, vad gäller bostäder och lokaler, av nivåerna på förbrukad mängd fossilt bränsle (kol, olja, naturgas etc.), samt förbrukad mängd kärnbränsle, både de faktiska siffrorna samt procentuellt av den totala energianvändningen (TWh/år), skulle i stort sett täcka in för-brukningen av ändliga resurser på energisidan.

Restprodukter/utsläpp:

Att istället studera mängden restprodukter/utsläpp är en annan väg att gå för att spegla miljöbelastningen vid förbrukning av bränslen. Statistik för detta tas årligen fram på nationell nivå. Fördelen med denna väg är att olika bränslen kan ha olika kvalitet, till exempel olika typer av olja ger olika proportioner av svaveldioxid något som redan beaktas i utsläppsstatistiken. Detta underlättar sammanställandet av data jämfört med att mäta mängden förbrukat bränsle i och med att man i det senare fallet skulle behöva följa en mängd olika typer av kvaliteter för de olika bränsleformerna samt att utsläppen beror på hur effektiv förbränningen är.

Dessutom kan det vara lämpligt att följa utsläppsmängderna även från biobränsle då även detta ger upphov till en mängd ohälsosamma utsläpp samt att utsläppen även här till stor del beror på hur effektiv förbränningen är: Mängden tillfört bränsle blir alltså till stor del oväsentlig då själva förbränningen har så stor betydelse för miljöbelastningen. På biobränsle-sidan är det alltså utsläppen som bör speglas.

Från förbränning erhålls i vissa fall en mängd olika ämnen. En indikator speglar ju utvecklingen och behöver inte nödvändigtvis innehålla paramet-rar för alla dessa utsläpp. Vissa utsläpp följer varandra åt och det kan räcka med att spegla ett ämne som så att säga kan vara talesman även för de övriga ämnena.

(21)

Tidigare delmål 19

Resonemang:

De effekter användningen av olika energislag ger på olika miljö/hälso-parametrar under sin livscykel, speglas i stort sett av den mängd energi som används.

Då den statistik som finns framtagen vad gäller utsläpp/restprodukter dessutom är beräknad utifrån de energimängder som används, så är det för att undvika rundgångsresonemang lämpligast att använda just den mängd energi som används såsom indikator.

1.1.1 Nivåer för uppföljning av delmålet

Energianvändningen i sektorn bostäder och lokaler kan lämpligen granskas på tre nivåer; nationell nivå, regional/lokal nivå samt på byggnadsnivå. Nationell nivå:

På nationell nivå är energianvändningens påverkan på den globala miljön, i och med den koldioxidalstring som fossila bränslen ger upphov till, det område som röner störst aktualitet för närvarande, även om det finns flera andra områden som också är viktiga.

Även i arbetet med att ersätta ändliga resurser med förnybara resurser, är det viktigt att fokusera på mängden fossila bränslen som nyttjas. Även kärnbränsle är en ändlig resurs, som även den bör redovisas. Antal kWh inom sektorn och år, och den andel som härrör från fossilt bränsle respek-tive kärnbränsle, är därför intressant att följa.

Regional/lokal nivå:

På regional och lokal nivå ökar de lokala utsläppens betydelse, och inom aktuell sektor är det fastbränsleeldning som ger upphov till den största miljöbelastningen i form av utsläpp av NOX, SO2, VOC (flyktiga organiska

ämnen) samt partiklar. Eldning som sker på fel sätt kan ge upphov till ett flertal direkt ohälsosamma ämnen. Även om ett hållbart samhälle som enbart nyttjar förnybara energislag skulle uppnås vad gäller energiför-sörjningen, så kan ohälsa alltså ändå uppstå, något som måste förhindras så långt som möjligt. Kolväten (såsom VOC, OGC och tjära) skulle med fördel kunna användas som en parameter för att spegla de miljö- och hälsoproblem som dåligt nyttjande av fastbränsleeldning ger upphov till. Byggnadsnivå:

Europaparlamentets och Rådets direktiv 2002/91/EG:

Ett ytterligare hjälpmedel att tillgå i framtiden kan vara Europaparlamentets och Rådets direktiv för byggnaders energiprestanda 2002/91/EG gällande bl.a. energicertifiering av byggnader.

Lämpliga indikatorer vad gäller energianvändning och miljöbelastning för bebyggelsen på byggnadsnivå väntas kunna erhållas då detta direktiv införlivas i Sverige. I detta direktiv fastställs att medlemsstaterna ska utveckla krav i fråga om bland annat energicertifiering av byggnader. Då direktivet införlivas erhålls bl.a. ett verktyg att med hjälp av energi-deklaration av byggnader identifiera de mest optimala insatserna för energieffektivisering, minskad energianvändning och minskningar av miljöbelastningen. Denna energicertifiering kan bli ett redskap för att lokalisera de byggnader där resurserna bäst kan sättas in.

(22)

Boverkets rapporter: Nyckeltal för energianvändning i byggnader, del 1 (2001) och 2 (2002): Boverket har gjort två rapporter som svar på

regeringsuppdrag/regleringsbrev där vi visar på ett sätt att genomföra nyckeltal för byggnaders energianvändning samt miljöbelastning (ISBN: 91-7147-684-9 och ISBN: 91-7147-729-2).

1.2 Förslag på indikatorer

1.2.1 Förslag på indikatorer vid tidigare fördjupade utvärderingar

Tidigare förslag på fördjupade utvärderingar från Boverket har pekat på att indikatorer bör tas fram, antingen för mängden använd energi, eller mängden av ett urval av de restprodukter som uppstår vid energianvänd-ning.

I Boverkets fördjupade utvärdering av miljömålsarbetet inom God bebyggd miljö från 1999, lades ett förslag på att en indikator gällande energianvändningen skulle vara ”Energianvändning fördelat på sektor, TWh per år”.

I Boverkets fördjupade utvärdering av miljömålsarbetet inom God bebyggd miljö från 2003, lades inga direkta förslag på indikatorer, men man menade att uppföljningen av miljömålet God bebyggd miljö, delmål 7 (nuvarande delmål 6), bäst kunde göras via en studie av utvecklingen gällande utsläppen av CO2, NOX, SO2, VOC samt partiklar. Dessa ämnen

härrör från olika typer av förbränning vid energiframställning.

1.2.2 Förslag på indikatorer för den tidigare delmålslydelsen

Som nämnts ovan, så har tidigare förslag från Boverket pekat på att indikatorer bör tas fram, antingen för mängden använd energi, eller mängden av ett urval av de restprodukter som uppstår vid energi-användning.

I detta förslag föreslås indikatorer som tar avstamp i en kombination av båda dessa vägar, detta för att kombinera en spegling av utvecklingen mot ett hållbart samhälle med bevakning av hälsoaspekterna vid detta konver-teringsarbete.

Antal TWh inom sektorn och år och den andel som härrör från förnybara energikällor är därför intressant att följa för att spegla minskad energian-vändning och konvertering/miljöbelastning.

Även mängden kolväten (såsom VOC, OGC och tjära) anger miljöbelastningen såsom en parameter för att spegla de miljö- och

hälsoproblem som dåligt nyttjande främst av fastbränsleeldning ger upphov till. Det belyser vägen mot ett hållbart samhälle, där hälsoaspekten

samtidigt beaktas. Som spegling av kolväten föreslås här VOC (flyktiga organiska ämnen)(metan ej medräknat) såsom indikator.

Effektiviseringsgraden presenteras enklast genom att slå ut den totala energianvändningen inom sektorn på den totala uppvärmda arean. Indikatorerna bör därför presentera uppgifter som beskriver följande parametrar:

(23)

Tidigare delmål 21

• Den årliga totala energianvändningen inom sektorn och andel av denna som härstammar från fossila bränslen, kärnkraft samt från förnybara energikällor.

• Den årliga totala energianvändningen inom sektorn utslagen på den totala uppvärmda arean.

• Den årliga mängden VOC (metan ej medräknat) som släpps ut. Detta stäms av mot de förhållanden som förelåg år 1995.

Eventuellt skulle man kunna komplettera med CO2 som en ytterligare

indikator.

Det är viktigt att få fram indikatorer som gör att delmålet kan följas från nationell, via regional till lokal nivå och som möjliggör jämförelser. Tabell 3: Nationella indikatorer samt regionala/lokala indikatorer (om underlag går att få fram):

miljöbelastning utsläppsmängden VOC (metan ej

medräknat) (enhet: ton/år) miljöbelastning/konvertering andel energi från fossila bränslen,

kärnkraft samt från förnybara energi-slag, utav den totala energianvänd-ningen inom sektorn (enhet: %)

minskad energianvändning total energianvändning inom sektorn

(enhet: TWh och år)

energieffektivisering total energianvändning inom sektorn

utslagen på den totala uppvärmda arean (enhet: TWh och år / BRA(t)) Detta avstäms mot de förhållanden som förelåg år 1995.

---

Dessa indikatorer för minskad energianvändning/energieffektivisering samt konvertering bör ställas i proportion till faktorer såsom demografi, utveck-lingen gällande byggnadsytans (BRA(t)) storlek, årsmedeltemperatur m.m. På regional/lokal nivå kan relevant statistik bli svårare att frambringa.

(24)

(25)

23

2. Nytt delmål

Ny delmålslydelse

Delmål 6 (2010) energianvändning m.m. i byggnader.

Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. I propositionen 2005/06:145 redovisades en ny delmålslydelse som skulle ersätta den tidigare. Detta fastställdes också sedan av riksdagen i och med betänkandet 2005/06:BoU9 och beslutet, rskr. 2005/06:365.

Ur propositionen framgår att motivet till regeringens förslag är att det behövs ett sektorsspecifikt mål för energieffektivisering i bostäder och lokaler för ett mer effektivt, fokuserat och bättre koordinerat arbete med energieffektivisering i bebyggelsen. Det föreslagna målet är ett led i arbetet med att till 2020 bryta Sveriges beroende av fossila bränslen för transporter och uppvärmning. Föreslagen målformulering ligger dessutom i linje med vad flera utredningar har presenterat samt sektorns egna mål.

Uppföljningen av målet bör vidare, enligt regeringens bedömning, utgå från mängden levererad energi. Hushållsel, verksamhetsel och driftel inkluderas därmed i uppföljningen av målet.

Den slutliga miljöeffekten av en effektiviserad slutanvändning av energi är olika för olika energibärare och primärenergikällor. Skillnaden exem-pelvis i utsläpp av klimatpåverkande ämnen är betydande mellan el, fossila bränslen, biobränslen och spillvärme eller lokal solvärme. Den verkliga miljöeffekten i ett helhetsperspektiv kan inte beskrivas med ett förenklat mått som t.ex. antal kWh som passerar genom byggnaden.

Regeringen anser mot denna bakgrund att viktningsfaktorer för de olika formerna av energi som har minskats ska användas vid uppföljningen av målet. Viktningsfaktorerna ska på ett relevant sätt beakta olika energi-bärares omvandlingsförluster för energin i hela kedjan från energiom-vandling till slutlig användning liksom deras miljöprestanda. De bör också harmoniseras med utformningen av viktningsfaktorerna i

(26)

energitjänste-direktivet. I uppdraget för den utredning som ska tillsättas inför genom-förandet av EG:s direktiv om energitjänster i Sverige, kommer att ingå att ta fram en modell för uppföljning av målet. Dessutom ska viktningsfaktorer som tar hänsyn till olika energiformers omvandlingsförluster och miljö-prestanda ur ett livscykelperspektiv föreslås.

Remissinstanserna till departementspromemorians förslag har haft olika synpunkter på förslaget. Flera har belyst problematiken med nyttjandet av viktningsfaktorer. I mållydelsen framgår inte att indikatorerna för energi-effektivisering ska viktas, detta är underförstått, vilket kanske kan leda till felaktiga tolkningar av resultaten i framtiden om inte detta tydligt framgår.

Statens fastighetsverk menar exempelvis att den verkliga energianvänd-ningen och miljöeffekterna av denna bör följas separat. Företagarna föreslår att målet inte sätts i förhållande till användningen av energi år 1995 utan till användningen av energi från inte förnybara energikällor år 1995. Svensk Energi har ansett det olämpligt att blanda ihop byggnaders energianvändning och energieffektivitet med tillförselsystemens utform-ning och har därför motsatt sig en användutform-ning av viktutform-ningsfaktorer.

2.1 EG:s energitjänstedirektiv

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv om energitjänster och energieffektivisering (2006/32/EG) som antogs i mars 2006,

(KOM/2003/0739 slutlig, COD 2003/0300) anges bl.a. ett bindande mål för medlemsstaterna gällande en 9-procentig energieffektivisering på nio år för slutanvändning av energi.

I ”Energiläget 2006”, Energimyndigheten 2006, framgår att syftet med direktivet är att en mer kostnadseffektiv och rationell slutanvändning av energi ska kunna uppnås, samt att hinder på energitjänstemarknaden ska undanröjas.

För att uppnå detta ska medlemsstaterna upprätta nationella handlings-planer och det är tänkt att den offentliga sektorn ska ta en ledande roll. Medlemsstaterna har två år på sig att införliva direktivet.

Inom ramarna för detta energitjänstedirektiv kommer viktningsfaktorer utformas, viktningsfaktorer som kommer att kunna användas vid upp-följning av delar av de mål som angetts i den nya delmålslydelsen.

2.2 Förslag på indikatorer för ny

delmålslydelse

Det nya delmålet är i princip uppbyggt av indikatorer, varför några sådana inte behöver utvecklas särskilt. Tabell 4 tar fasta på texten i delmålslydelsen och benar ut de olika kraven i målet. Man kan säga att speglingen av olika måluppfyllelser är tredelad i målet;

1. Indikatorer för att belysa utvecklingen mot den nya delmålslydelsen, vad gäller minskningen av den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler, kommer att basera sig på den modell som utredningen inför genomförandet av EG:s direktiv om energitjänster i Sverige kommer att ta fram för uppföljning av målet. Förslag på

(27)

Nytt delmål 25

viktningsfaktorer som tar hänsyn till olika energibärares omvand-lingsförluster och eventuellt även andra parametrar ur energibärarnas livscykelperspektiv kommer att utarbetas. Den modell som ska användas för uppföljning är alltså ännu ej framtagen varför inte heller de vikt-ningsfaktorer som häri kommer att ingå, är färdigställda.

I brist på framtagna viktningsfaktorer antas i denna rapport

värden på dessa faktorer, grovt värderade efter de olika energi-bärarnas förluster från och med produktionen, via energiöver-föringen och fram till och med nyttjandet.

Viktningsfaktor 1.2 för oljeprodukter baserar sig på antagande om verkningsgradsförluster på runt 10 procent för en ny

värmepanna samt på 10 procentig förlust vid raffinering av bränslet. Viktningsfaktor 2.5 för el baserar sig på förluster vid produktion och överföring. Viktningsfaktorn 1.0 för fjärrvärme härstammar från värden som harmoniserats med

kraftvärmedirektivet. Vad gäller biobränslen så ligger ett antagande om att skogsflis skulle ha 1.05 och pellets 1.1 som viktningsfaktor bakom, och att denna energibärares ”behov” av biobränsle främst täcks av pellets. Övriga bränslen ges 1.2, ett värde som härstammar från förluster som uppstår vid produktion av och vid nyttjande av naturgas.

Utvecklingen speglas både genom viktade och oviktade värden.

2. Vad avses med ”vara brutet” i delmålslydelsen ”Till år 2020 skall beroen-det av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet”? Kommissionen mot oljeberoende (oljekommissionen) som tillsattes av regeringen i december 2005 redovisade sin rapport ”På väg

mot ett oljefritt Sverige” i juni 2006. Uppdraget var att presentera en

konkret strategi för att till år 2020 bryta Sveriges oljeberoende. Kommis-sionens mål är att oljeanvändningen inom transportsektorn ska minska med 40-50 procent jämfört med idag, uppvärmningen av bostäder och

lokaler ska ske helt utan olja och industrins oljeanvändning ska ha

minskat med 25-40 procent. Energieffektiviseringen inom hela samhället ska uppgå till minst 20 procent. Med lydelsen i delmålet att ”beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet” antas därför detta innebära just att uppvärmningen av bostäder och lokaler ska ske helt utan olja år 2020. Lämpligen så gäller detta mål inte enbart olja utan fossila bränslen generellt. Detta speglas därför lämpligast med att belysa antalet TWh/år inom sektorn som härstammar från fossila bränslen.

3. Delmålslydelsen ” samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinu-erligt” speglas lämpligast genom att beskriva den procentuella andelen förnybar energi av den totala energianvändningen inom sektorn.

(28)

Tabell 4 En översikt av de målsättningar som ryms inom det nya delmålet

Mål: Jämförelse 1995 – 2005 tendens

Den totala energianvänd-ningen per uppvärmd area-enhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara;

- 20 % till år 2020 i för-hållande till användningen 1995.

- 50 % till år 2050 i för-hållande till användningen 1995.

”gubb-symbol” med motivering

- Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energi-användningen i bebyggelse-sektorn vara brutet*,

1995: Fossila bränslen inom sektorn uttryckt i TWh 2005: Fossila bränslen inom sektorn uttryckt i TWh ”gubb-symbol” med motivering

- samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. 1995: Andel förnybar energi inom sektorn uttryckt i % 2005: Andel förnybar energi inom sektorn uttryckt i % ”gubb-symbol” med motivering

* Kommissionen mot oljeberoendet (oljekommissionen) har presenterat en strategi för att till år 2020 bryta Sveriges oljeberoende. Kommissionens mål för sektorn bostäder och lokaler, är att uppvärmningen inom denna sektor helt ska ske utan olja år 2020.

(29)

27

3. Koppling till andra mål

För närvarande finns det 16 miljökvalitetsmål som inbegriper totalt 72 nationella delmål, något som riksdagen har beslutat om. Dessutom finns för närvarande tre övergripande miljömålsfrågor formulerade.

De 16 miljökvalitetsmålen är:

1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

De tre övergripande miljömålsfrågorna är:

• Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader

• Kulturmiljön

• Hälsofrågor

Bland dessa miljökvalitetsmål och deras delmål går det att finna mer eller mindre närliggande kopplingar till delmål 6 Energianvändning m.m. i byggnader, under God bebyggd miljö, i nästan samtliga fall.

(30)

De tre övergripande miljömålsfrågorna genomsyrar dessutom även de delmålen och har även de mer eller mindre närliggande kopplingar till delmål 6 under God bebyggd miljö.

Nedan presenteras de viktigaste kopplingarna till andra mål/delmål och de vinster som kan ses i form av synergier, frågor som berör varandra och där man arbetar åt samma håll, men även målkonflikter, där uppfyllandet av andra mål/delmål kan motverka detta delmål.

3.1 Synergier

3.1.1 Synergier med andra miljökvalitetsmål

Miljömål 1, Begränsad klimatpåverkan: Med detta mål arbetar man åt samma håll. Det främsta syftet med miljömål 1 är att minska de svenska utsläppen av växthusgaser, vilket stämmer väl överens med ”vårt” delmål och dess arbete för att minska andelen fossila bränslen och öka mängden förnybara energislag.

Miljömål 3, Bara naturlig försurning: Önskan att användningen av fossila bränslen minskar, inom ”vårt” delmål, bidrar till minskade utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid enligt målets delmål 3 och 4, samt till minskad inverkan på försurning enligt delmålen 1 och 2.

Miljömål 7, Ingen övergödning: Se miljömål tre, delmål 4, rörande utsläpp av kväveoxider. Samma mål förekommer även här, under delmål 4. Ligger i linje med ”vårt” delmål.

Miljömål 15, God bebyggd miljö: ”Vårt” delmål (även det inom miljömål 15) har närmast mest anknytning till delmål 1 som rör planeringsunderlag, ett delmål som bl.a. berör effektivisering av energianvändningen och tillvaratagandet av förnybara energiresurser samt utbyggnad av produk-tionsanläggningar för förnybar energi. Här ses de båda delmålen kunna ge varandra dragkraft.

3.1.2 Synergier med andra samhällsmål

Såsom synergier med andra samhällsmål kan bl.a. framföras att arbetet med att i ”vårt” delmål verka för ökat nyttjande av förnybar energi ofta även innebär nyttjande av inhemskt producerad energi, varför detta kan leda till positiv påverkan på bytesbalansen, i sin påverkan på förhållandet mellan import och export. Samhället skulle även bli mindre sårbart vid interna-tionella kriser.

Arbetet med teknikutveckling inom områdena energieffektivisering och konvertering kan dessutom leda till exportfördelar på så vis att Sverige kan positionera sig i forskningens framkant, med de fördelar det kan innebära.

3.2 Målkonflikter

3.2.1 Målkonflikter med andra miljökvalitetsmål

Energieffektiviserings- och konverteringsåtgärder inom den befintliga bebyggelsen kan ge negativ påverkan på de tre övergripande miljömåls-frågorna, fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt

(31)

Koppling till andra mål 29

byggnader, kulturmiljön och hälsofrågor om åtgärderna inte utförs på ett lämpligt sätt.

Ett exempel avseende kulturmiljön är att okänsliga tilläggsisoleringar kan skada äldre byggnaders utseende. Hälsofrågor exempelvis påverkas av felaktiga åtgärder för att minska energianvändningen som kan påverka innemiljön negativt.

Vid en sänkning av varmvattentemperaturen finns en risk för legionella. Vidare kan konverteringsåtgärder leda till sämre utomhusmiljö, lokalt. Vad gäller de övergripande miljömålen för den fysiska planering och hushåll-ningen med mark och vatten samt byggnader, så listas flera berörings-punkter i beskrivningarna av miljömålskonflikterna nedan.

Miljömål 2, Frisk luft: Med detta mål kan konflikter uppstå, då en över-gång mot mer förnybara energislag bland annat inbegriper ökad använd-ning av biobränslen av olika former och där det finns en risk för att en ökning av användandet av dessa biobränslen även leder till ökad mängd förbränningsgaser innehållandes större koncentrationer av oönskade ämnen och partiklar.

Miljömål 8, Levande sjöar och vattendrag: Byggnaders energibehov består till stor del av el från vattenkraft. Vid ett framtida behov av en ut-ökad hållbar elproduktion kan skyddsvärda vattendrag komma att hamna i fokus för intressekonflikter.

Miljömål 9, Grundvatten av god kvalitet: Bergvärmehål kan förorena grundvatten vid felaktiga eller bristfälliga tätningar.

Miljömål 11, Myllrande våtmarker: Vid produktion av energi, som även kommer byggnader till del, används torv från våtmarker såsom torvmossar. Torvbrytning är en negativ faktor för detta miljömål. En eventuell målkon-flikt grundar sig på huruvida man ska klassificera torv såsom fossilt bränsle eller som förnybart bränsle. Klassificeras det som fossilt bränsle så sam agerar målen då ”vårt” mål i sådant fall vill styra mot ett minskat nyttjande av detta bränsle. Om däremot torv inte klassificeras som fossilt bränsle så kan motstridiga intressen uppstå. (I torvutredningen (2002) gjordes bedöm-ningen att torv har en roll i ett uthålligt energisystem och att den därför bör jämställas med skogsbränslen gällande regelverk och styrmedel).

Miljömål 12, Levande skogar: ”Vårt” mål förordar ett ökat nyttjande av förnybar energi inom sektorn. Däribland är biobränsle en mycket viktig del. Ett utökat uttag av biobränsle från skogen, ökar trycket på nyttjandet av skogsmarken varför biologisk mångfald riskerar att hamna i skymundan.

Miljömål 13, Ett rikt odlingslandskap: ”Vårt” mål förordar ett ökat nyttjande av förnybar energi inom sektorn. Däribland är biobränsle en mycket viktig del. Ett utökat uttag av biobränsle från odlingslandskapet kan gynna en levande landsbygd, en utveckling som säkerligen kan leda till positiva effekter för detta miljömål, samtidigt som det kan motverka de flesta av miljömål 13:s delmål om bevarande av ängsmarker, småbiotoper m.m.

Miljömål 14, Storslagen fjällmiljö: ”Vårt” mål förordar ett ökat nyttjande av förnybar energi inom sektorn. Däribland har vindkraft en roll. Blickar riktas mot fjällvärden såsom en plats lämpad för utplacering av vindkrafts-parker. Inget av delmålen under miljömål 14 belyser detta, men andeme

(32)

ningen i själva mållydelsen riskerar att motarbetas vid sådana utplaceringar. Miljömål 16, Ett rikt växt- och djurliv: ”Vårt” mål förordar ett ökat nyttjande av förnybar energi. Däribland är biobränsle en mycket viktig del. Ett utökat uttag av biobränsle från naturen rent generellt, ökar trycket på nyttjandet av naturen varför biologisk mångfald riskerar att hamna i skym-undan. Vattenkraft, som tidigare nämnts, är också något som främjar ”vårt” mål, men som kan ge negativ påverkan på djurlivet i vattnet. ”Vårt” mål kan således riskera att ge negativ inverkan både på växt- och djurlivets mångfald samt deras livsmiljöer och ekosystem, både på land såväl som i vattendragen.

3.2.2 Målkonflikter med andra samhällsmål

Den största energianvändningen inom samhället härrör från de tre sekto-rerna industri, transporter och byggnader. Kraven på ökad användning av förnybar energi inom samtliga dessa tre sektorer kan leda till konkurrens om energislagen. Dessutom kan biobränsleproduktionen komma att kon-kurrera om råvaran med exempelvis trä- och massaindustrin.

(33)

31

4. Hur går utvecklingen

och arbetet mot

delmålsuppfyllelsen?

4.1 Statistik över utvecklingen

Statistiken över byggnader i detta avsnitt speglas med hjälp av de olika termerna ”bostäder och lokaler” (delmålslydelsens definierade sektor), ”småhus, flerbostadshus och lokaler” och ”bostäder och lokaler” (SCB:s statistik) och ”bostäder, service m.m.” (Energiläget i siffror 2006, Energi-myndigheten). Dessa termer täcker i stort sett upp samma område, med några undantag. I hanteringen av data likställs dock dessa termer.

Av figur 1 framgår att koldioxidutsläppen från sektorn ”bostäder, service m.m.” under en längre tid markant minskat (sektorn redovisas som det tredje fältet nedifrån i staplarna).

(34)

Figur 1: Utsläpp av koldioxid (CO2) i Sverige 1980, 1990-2004

Källa: Energiläget 2006. Energimyndigheten.

Energianvändningen inom sektorn har emellertid hållit sig någorlunda konstant under en längre period (se figur 2, där sektorn redovisas som det tredje fältet nedifrån).

Figur 2: Sveriges totala energianvändning 1970-2005

(35)

Hur går utvecklingen och arbetet mot delmålsuppfyllelsen? 33

Tabell 5: Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m.m., 1970-2005, TWh1 1970 1990 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Tenden s sedan 1995 Olje-produkter 118.6 41.1 36.2 36.7 33.4 32.1 30.4 30.0 28.2 26.3 24.4 21.1 15.9 ↘ El 21.9 65.0 70.4 71.6 69.6 69.9 69.1 69.0 73.1 72.5 72.1 72.0 71.6 ↗ Fjärrvärme 12.1 30.7 37.1 41.0 37.6 39.0 39.3 37.3 40.6 41.1 42.1 42.0 41.8 ↗ Biobränslen, torv mm 12.1 11.2 11.3 11.6 11.0 10.8 10.2 10.3 10.8 11.3 12.8 12.7 13.3 ↗ Övriga bränslen - 1.8 1.8 1.9 1.9 2.0 2.0 1.9 2.0 2.1 2.2 2.2 2.4 ↗ Totalt 164.8 149.8 156.9 162.9 153.5 153.8 151.0 148.5 154.7 153.3 153.7 150.1 145.0 ↘ Totalt (normalårs-korrigerat) 157.8 162.4 157.8 159.0 156.3 157.9 156.8 160.9 158.6 158.0 156.0 153.5 149.3 ↘

Tabell 6: Elanvändning inom sektorn bostäder, service m.m., 1970-2002, TWh, normalårskorrigerad2 1970 1990 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Tendens sedan 1995 Elvärme 4.7 29.0 25.6 26.3 26.8 24.9 22.8 24.3 23.1 23.2 22.6 23.6 21.8 ↘ Hushållsel 9.2 17.9 19.7 19.3 18.6 19.4 16.9 17.7 19.2 19.5 201 19.5 19.7 → Driftel 8.4 21.3 25.4 25.0 24.9 26.7 30.7 29.9 31.8 31.0 29.9 29.7 31.1 ↗ El Totalt 22.3 68.2 70.7 70.6 70.3 70.9 70.4 71.8 74.0 73.6 72.6 72.9 72.6 ↗

Ur tabell 5 och 6 kan utläsas att tendensen för såväl oljeanvändning som elvärme är neråtgående. Oljeanvändningen har minskat stadigt från 1970 och framåt. Elvärmen nådde en kulmen 1990 för att därefter minska (totalt ökar dock elförbrukningen inom sektorn).

Troliga förklaringar till denna positiva utveckling är fjärrvärmens utbyggnad, där det främst är flerbostadshusen som konverterar till detta, samt småhusens investeringsvilja i värmepumpsteknik. Sektorn ”bostäder, service m.m.” går mot ett ökande procentuellt nyttjande av förnybar energi för uppvärmning.

1

Energiläget i siffror 2006, Energimyndigheten, 2006

2

(36)

Tabell 7: Total uppvärmd area i småhus, flerbostadshus och lokaler åren, 1995, 2000, 2004 och 2005, miljoner kvadratmeter3

Byggnadssektor År

1995 2000 2004 2005 Småhus (inkl. jordbruk

och permanent bebodda fritidshus)

281 257 266 258

Flerbostadshus 166 168 162 173

Lokaler 154 170 168 166

Industrifastighet Uppgift saknas ₈₅ ₈₈ ₈₉

Summa 601 680 685 687

Källa: Statistik från SCB. Arean speglar ”uthyrningsbar uppvärmd area”.

Tabell 7 visar underlag för skillnaden i olika areor inom bebyggelsen mellan olika årtal, underlag som kan nyttjas i speglingen av måluppfyllelse (jämförelse av data mellan år 1995 och 2005) vad gäller energieffektivitet.

Tabell 8: Utsläpp av NMVOC (Gg)

Utsläpp av NMVOC, Gg (Gigagram) från användning av biomassa

NM står för non-methane, dvs. NMVOC är den del av HC som inte är metan (CH4). År 1995 2005 Uppvärmning av lokaler 0.20 0.33 Uppvärmning av bostäder 11.49 8.87 Totalt: 11.69 9.20 Källa: Statistik från SCB

Av tabell 8 framgår att de totala utsläppen av VOC (metan ej medräknat) för bostäder och lokaler i Sverige, från småskalig eldning med biobränslen var 11 690 ton år 1995 och 9200 ton år 2005. En reducering på 21 procent har skett. Detta trots att energianvändningen som härstammar från

biobränsle har ökat.

Statistiken ovan ligger till underlag för spegling av måluppfyllelse, både av den tidigare och den nya mållydelsen. År 1995 är ett nyckelår i dessa sammanhang, då flera delar av målen ska avstämmas mot just detta år. År 2005 är det år vi senast har statistiktillgång till, och det är ju även ett år som passar bra, då det blir en 10-årsperiod som överblickas i och med detta.

3

Statistiska centralbyrån, Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2005, 2006

(37)

4.2 Delmålsuppfyllelse jämfört med år 1995

Enligt den tidigare delmålslydelsen så ska miljöbelastningen år 2010 vara lägre än den var 1995.

Förslaget gällande indikatorer för det tidigare delmålet, vid uppföljning av de i mållydelsen (delvis underförstådda) förekommande termerna miljö-belastning, energieffektivisering, minskad energianvändning samt konver-tering, täcker in följande indikatorer:

• Den årliga mängden VOC (metan ej medräknat) som släpps ut.

• Den årliga totala energianvändningen inom sektorn utslagen på den totala uppvärmda arean.

• Den årliga totala energianvändningen inom sektorn och andel av detta som härstammar från fossila bränslen, kärnkraft samt från förnybara energikällor.

Detta stäms av mot de förhållanden som förelåg år 1995.

Tabell 9: Utveckling enligt de nationella indikatorerna, sektorn bostäder service m.m.* perioden 1995-2005: (beräkningar se bilaga 1)

1995 2005 tendens

Miljöbe-lastning

VOC (metan ej medräknat) såsom indikator för påverkan från småskalig biobränsleeldning (enhet: ton/år)

11690 ton (bostäder och lokaler)

9200 ton (bostäder och

lokaler)

☺

Miljöbe-lastning/ konver-tering

andel energi från fossila bränslen, kärnkraft samt från förnybara energislag, utav den totala

energianvändningen inom sektorn (enhet: %) fossila bränslen 35 % ** kärnkraft 23 % förnybara energislag 43 % fossila bränslen 19 % ** kärnkraft 24 % förnybara energislag 59 %

☺

tot. 156.9 tot. 145.0 minskad energi- använd-ning

total energianvändning inom sektorn

(enhet: TWh och år) tot.normalårskorr.

157.8 tot.normalårskorr. 149.3

☺

156.9*1012/((281+166+154)* 106)= 261 kWh/m2 145.0*1012/((258+173+166) *106)= 243 kWh/m2 Energi- effektivi-sering

total energianvändning inom sektorn utslagen på den totala uppvärmda arean (enhet: TWh och år /total uthyrningsbar, uppvärmd area, miljoner kvadratmeter)

157.8*1012/((281+166+154) *106)= 263 kWh/m2 (normalårskorr.) 149.3*1012/((258+173+166) *106)= 250 kWh/m2 (normalårskorr.)

☺

uppvärmning av ytor och vatten samt för drift av apparater och installationer. De areella näringarnas energianvändning motsvarar 6 % av sektorns totala användning, fritidshusen står för 2 procent och övrig service för 5 procent.

**Beräkningen bygger på siffror ur Energiläget 2006. På grund av att dessa siffror är

(38)

Slutsats:

Utvecklingen mot måluppfyllelse enligt det tidigare delmålet måste anses vara positiv (se tabell 9). De totala utsläppen av VOC (metan ej medräknat) för bostäder och lokaler i Sverige, från småskalig biobränsleeldning har reducerats med 21procent mellan år 1995 och 2005. Detta trots att energi-användningen som härstammar från biobränsle har ökat något. 2005 års värden för minskad energianvändning och energieffektivisering understiger 1995 års värden, samtidigt som andelen nyttjande av fossila bränslen minskar (och därmed också miljöbelastningen i form av minskning av CO2

-utsläppen). Andelen kärnkraft håller sig emellertid tämligen konstant. Sam-tidigt sker även en ökning av andelen förnybar energi, varför delmål 6 bör renderas betyget ”glad gubbe” ☺.

Detta ska dessutom sättas i ljuset av att befolkningen har ökat under denna period. Sverige hade, enligt SCB:s statistik, år 1995 en befolkning på 8 837 496 och 2005 var befolkningen 9 047 752 personer, en ökning med 210 256 personer.

4.3 Delmålsuppfyllelse för NYA delmålet

jämfört med år 1995

En utredning har tillsatts inför genomförandet av EG:s direktiv om energitjänster i Sverige och ett syfte med denna utredning är att ta fram en modell för uppföljning av målet enligt den nya delmålslydelsen. Denna modell involverar viktningsfaktorer för olika energibärare. Den modell som ska användas för uppföljning är ännu ej framtagen varför inte heller de viktningsfaktorer som häri kommer att ingå, är färdigställda.

I brist på framtagna viktningsfaktorer ANTAS i denna rapport värden på dessa faktorer, grovt värderade efter de olika

energi-bärarnas förluster från och med produktionen, via energiöverföringen och fram till och med nyttjandet.

(39)

Tabell 10: Utveckling enligt de nationella indikatorerna, sektorn bostäder service m.m.* perioden 1995-2005: (beräkningar se bilaga 2)

Mål: Jämförelse 1995 - 2005 tendens

Den totala energianvänd-ningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara;

- 20 % till år 2020 i förhål-lande till användningen 1995.

- 50 % till år 2050 i förhål-lande till användningen 1995.

Minskningen ligger mellan 2-7 %, beroende bl.a. på om energibärarna är viktade eller ej. Utvecklingen går åt rätt håll, men det är osäkert om målen hinner uppfyllas i tid. - Till år 2020 skall beroendet

av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet**, 1995: Fossila bränslen inom sektorn 54.4 TWh 2005: Fossila bränslen inom sektorn 27.9 TWh ☺Minskning med nästan 50 % på 10 år. Med en sådan utveck-lingstakt är det inte orimligt att beroendet kan vara ”brutet” år 2020.*** - samtidigt som andelen

förnybar energi ökar kontinuerligt. 1995: Andel förny-bar energi inom sektorn 43 %**** 2005: Andel förny-bar energi inom sektorn 59 %**** ☺Ökning med 16 %enheter på 10 år.

uppvärmning av ytor och vatten samt för drift av apparater och installationer. De areella näringarnas energianvändning motsvarar 6 procent av sektorns totala användning, fritidshusen står för 2 procent och övrig service för 5 procent.

** Kommissionen mot oljeberoendet (oljekommissionen) har presenterat en strategi för att till år 2020 bryta Sveriges oljeberoende. Kommissionens mål för sektorn bostäder och lokaler, är att uppvärmningen inom denna sektor helt ska ske utan olja år 2020. *** Det är dock osäkert om en sådan utvecklingstakt kan hållas.

**** Se beräkningar från det ”tidigare” delmålet.

Slutsats:

Vad gäller den del av målet som rör konvertering från fossila bränslen och att beroendet av dessa ska vara ”brutet” år 2020, så ger en minskning med nästan 50 procent på 10 år av mängden fossila bränslen en god

utvecklingstakt. Det är inte orimligt att denna del av delmålet kan komma att uppfyllas.

Andelen förnybar energi inom sektorn har ökat med 16 procentenheter under de 10 åren mellan år 1995 och 2005. Denna utveckling bidrar även den till en positiv bedömning av utvecklingen gällande detta delmål.

Vad gäller utvecklingen för den del av delmålet som rör energieffek-tivisering (de båda mållydelserna om att den totala energianvändningen per

(40)

uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar med 20procent till år 2020 och 50 procent till år 2050, jämfört med år 1995) så går den åt rätt håll, men det är osäkert om målen hinner uppfyllas i tid .

4.4 Prognoser

I rapporten ”Prognoser över utsläpp av växthusgaser, delrapport 1” från 2004, har Energimyndigheten och Naturvårdsverket tagit fram underlag inför Kontrollstation 2004.

För sektorn ”Bostäder, service m.m.” bedömer man att energianvänd-ningen år 2010 kommer att uppgå till ca 154 TWh vilket är en minskning jämfört med den temperaturkorrigerade energianvändningen 1995, som då var 156.9 TWh. År 2020 bedöms energianvändningen vara ca 157 TWh, dvs. en ökning med ca 2 procent jämfört med år 2010.

Utsläppen av koldioxid inom sektorn beräknas minska kraftigt från 7.6 miljoner ton CO2 år 2000 till 4.4 miljoner ton år 2010 för att ytterligare

minska till 3.1 miljoner ton år 2020. Den främsta anledningen är att användningen av olja för uppvärmning minskar. En hög koldioxidskatt gör att relativpriser på olja blir högt. En utbyggnad av kraftvärme medför att priset på fjärrvärme inte ökar så mycket. Användningen av pellets väntas också öka kraftigt. Från år 2010 till år 2020 förväntas utsläppen från naturgas öka relativt mycket. Detta med anledning av antagandet om att Stockholm får tillgång till naturgas och att det sker en utbyggnad av

naturgasnätet i Mellansverige. Under 2010-2020 går man över från stadsgas till naturgas i Stockholm. De ökade utsläppen som den ökade användningen av drift- och hushållsel medför belastar inte sektorn bostäder, service m.m. utan hänförs till elproduktionssektorn.

I rapporten ”Långsiktsprognos 2006 – enligt det nationella systemet för klimatrapportering” från 2007, bedöms energianvändningen i sektorn bostäder och service m.m. uppgå till 151,6 TWh år 2015 och till 147,4 TWh år 2025.

4.5 Tillgång till förnybar energi

Utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle, och därmed även prog-noser på området, kan slå i ett tak då man nått den punkt då det svårligen går att frigöra mer resurser. Vid övergången till förnybara energislag är det viktigt att känna ramarna för vad som är möjligt. Räcker den förnybara energin till för att ersätta de icke förnybara energislagen? I framtiden kommer många sektorer att sträva efter att använda allt större delar för-nybar energi. Risken finns därmed att potentialen i förför-nybara energislag i Sverige kommer att bli otillräcklig. Biobränsleproduktionen kommer att slåss om råvaran med exempelvis trä- och massaindustrin samtidigt som artrikedomen i våra skogar ska bevaras. Vidare kommer bostadssektorn slåss med övriga sektorer om mängden biobränsle. En fördel som bostads-sektorn (tillsammans med industribostads-sektorn) har jämfört med transportbostads-sektorn är att stora delar av energianvändningen går till värme samtidigt som biobränsle mest lämpar sig för just värmeproduktion.

I rapporten ”Tillgången på förnybar energi- en litteraturstudie över utförda potentialbedömningar”, 15 december 2006, som konsultföretaget

(41)

Profu sammanställt på uppdrag av Energimyndigheten, sammanställs de främsta förnybara energislagen och deras potentialer.

Rapporten innehåller potentialbedömningar för förnybar energi från energislagen avfall, industriell spillvärme, skog (inklusive lutar), sol, vattenkraft, vind, våg och åker. I figur 3 (hämtad ur rapporten) presenteras användning år 2004 av de studerade energislagen tillsammans med potentialer på kort sikt. Intervallet motsvarar min- och maxvärden från de olika potentialbedömningarna i rapporten. De bedömningar som ingår i stapeln för kortsiktig realistisk potential ska vara ekonomiskt realiserbara inom ca 10-15 år, utifrån uppgifter från källorna.

Användningen av förnyelsebar energi från de studerade energislagen uppgick år 2004 till 174 TWh där vattenkraften och skogen (inklusive lutar) stod för knappt 90 procent. Om man summerar potentialbedömningarna på kort sikt uppgår potentialen till mellan 161 och 262 TWh. I absoluta tal kommer den enskilt största potentialen från skogen. Avseende de enskilda energislagen utnyttjas potentialen från avfall, industriell spillvärme, lutar, vattenkraft och åker idag till stor del medan potentialen för sol och vind är i stort sett outnyttjad. Ingen av potentialbedömningarna för vågkraft anger en möjlig potential på kort sikt. Tekniken finns idag endast i forskningsskala varför detta är rimligt. Ett projekt med vågkraft är dock under uppbyggnad i Lysekil och förväntas generera ca 0,3 GWh el år 2008.

Att potentialen för skog i vissa källor har bedömts vara lägre än dagens uttag beror på att man i dessa källor har antagit ett biobränslepris som är klart lägre än dagens nivå. Den låga potentialbedömningen för skog är därmed realistisk på kort sikt förutsatt att priset på skogsbränsle sjunker kraftigt. 6 av de 8 potentialbedömningar som återfinns i intervallet för skog i figur 3 återfinns dock i den övre halvan (60 – 90 TWh).

Stor potential för el från solen

Energikällan sol motsvarar i figuren solel och solvärme. Det är främst solel som ges en stor potential. Den kortsiktiga maxpotentialen utgörs till över 80 procent av solel. Det finns dock risk för dubbelräkning vid en summering av potentialen för solel och solvärme. Detta eftersom man i vissa

bedömningar utgår ifrån tillgänglig takarea (där solpanelerna förväntas placeras), samma tak kan då bedömas vara lämpligt för såväl solel som solvärme.

Vad gäller potentialen för åker (enligt figur 3) har ett flertal bedömningar pekat på klart större potentialer (upp till 23 TWh för år 2020) än vad som anges. Dessa källor saknar dock uppgifter om att potentialerna är

(42)

Figur 3: Sammanställning av användningen av de olika energislagen år 2004 samt min- och maxvärden från studerade potentialbedömningar på kort sikt (användningen av solvärme gäller för år 2002 och uppgick då till 60 GWh). I intervallet för kortsiktig realistisk potential för avfall återfinns 6 bedömningar, för industriell spillvärme 2, för lutar 1, för skog 8, för solel 2, för solvärme 1, för vattenkraft 3, för vind 4, för våg 0 och för åker finns 1 källa som redovisar en kortsiktig realistisk potential.

Inga långsiktiga bedömningar av potentialen från avfall och industriell spillvärme har hittats. De två energislagen kommer på lång sikt att påverkas på olika sätt beroende på utvecklingen i samhället. För en långsiktig poten-tialbedömning för avfallet krävs bland annat antaganden om huruvida ”slit-och-släng-samhället” kommer att finnas kvar. För en långsiktig poten-tialbedömning avseende industriell spillvärme krävs analyser av den långsiktiga utvecklingen av den svenska industrin.

För lutar har vissa långsiktiga bedömningar gjorts. Bedömningarna är mycket lika dagens användning (prognostiserad ökning 2-3 TWh), vilket tyder på att inga grundliga utredningar gjorts kring utvecklingen av den svenska massaindustrin på lång sikt. Långsiktiga potentialbedömningar för skogen anger bruttopotentialer på upp till 145 TWh. Med ekologiska restriktioner begränsas potentialen till omkring 125 TWh. Det kan konsta-teras att man för samtliga potentialbedömningar inte har räknat med någon större konkurrens mellan skogsindustrin och energisektorn.

Vad gäller solenergi är det främst solel som både på kort och på lång sikt förväntas utgöra en stor potential. Långsiktiga potentialbedömningar för solel (realistisk potential) uppgår till 47 TWh medan samma potential för solvärme bedöms till 17 TWh. Några årtal har dock inte angivits.

Outnyttjad vattenkraft

För vattenkraften finns fortfarande en relativt stor outnyttjad teknisk potential, främst i de fyra orörda norrländska älvarna. Med ekologiska (politiska) restriktioner är dock merparten av dessa inte realiserbara. Potentialen för ytterligare användning av vattenkraft finns därför framför

(43)

allt i småskalig vattenkraft samt i uppgraderingar av befintliga vatten-kraftverk. Potentialen här uppskattas idag till omkring ett par TWh. Den naturliga potentialen för vindkraft i Sverige har uppskattats till över 150 TWh. Realistiska potentialer på lång sikt beräknas dock till mellan 10 och 60 TWh.

Potentialen för vågenergi har av en källa uppskattats till 34 TWh enbart i Sydsverige. Potentialen för hela Sverige uppskattas i övriga källor till mellan 10 och 20 TWh. Källorna saknar uppgift om vilken typ av potential eller vilket år som avses.

Potentialbedömningarna för energi från åkern tar med olika källor för energi och är därför svåra att jämföra med varandra.

Två källor tar upp energigrödor och halm som bränslen samt grödor och restprodukter för framställning av drivmedel. Den teoretiska potentialen beräknas till 52 TWh av den ena av dessa källor, medan den andra källan beräknar potentialen till 32 TWh till år 2050 (okänt vilken typ av potential). Övriga potentialbedömningar inkluderar olika energigrödor och halm som bränsle och i vissa fall även grödor för drivmedelsproduktion. Den största potentialen som anges är 58 TWh till år 2050 (fysisk potential), vilket enbart inkluderar energiskog (salix) och halm. Potentialen för salix varierar mycket i de olika bedömningarna, vilket är en av de främsta anledningarna till att potentialerna från åker varierar.

(44)