5. Befintliga åtgärder/styrmedel
6.2 Förslag på styrmedel
Utgångspunkten i arbetet med att föreslå styrmedel är att se på vilka sätt miljöbelastningen och energianvändningen kan minska och senare utreda om dessa alternativ är samhällsekonomiskt lönsamma. Därefter bör en diskussion föras huruvida staten kan agera för att påverka att olika typer av åtgärder genomförs.
Vid nybyggnad (både av småhus resp. flerbostadshus) regleras kvaliteten bäst med byggregler. Byggreglerna är samhällets minimikrav, men upp- fattas ofta som maximikrav. Vid nybyggnad behöver styrmedel därför tas fram som främjar att bygga bättre än byggreglerna. Boverket föreslår därför ekonomiska incitament till att bygga passivhus/minienergihus. Förslaget ligger i linje med oljekommissionens rapport ”På väg mot ett oljefritt Sverige” 4 som bl.a. anger att andelen lågenergihus i nybyggnad skulle kunna vara minst 75 procent år 2020.
4
För att i Boverkets byggregler införa särskilda energihushållningskrav vid nybyggnad av eluppvärmda byggnader, utöver de krav som redan finns för småhus med direktverkande elvärme, krävs att Boverket ges ett utökat bemyndigande från regeringen i Byggnadsverksförordningen. I proposition 2005/06:145 finns ett sådant förslag som ännu inte genomförts.
Vad gäller befintliga byggnader är information om olika
uppvärmningsformer och andra energieffektiviserande åtgärder en viktig åtgärd, inte minst för att de åtgärdsförslag som anges i energideklarationen ska komma att genomföras. Även en nationell webbportal om energi- effektivisering riktad till bl.a. fastighetsägare och egnahemsägare föreslås. Idag finns mycket av den här informationen utspridd på exempelvis flera olika myndigheters hemsidor.
För befintliga byggnader föreslår Boverket även ett ekonomiskt stöd till att genomföra fördjupade projekteringar vid ombyggnad.
Dessutom föreslås fortsatt ekonomiskt stöd till hushåll som konverterar från uppvärmning med direktverkande men även från vattenburen el till förnybara energikällor för att stimulera övergång från användning av hög- kvalitativ el för uppvärmning till användning av förnybara energikällor.
För befintliga hus är det även viktigt att ta fram lämpliga styrmedel för att de åtgärdsförslag som anges i energideklarationen ska genomföras. Här är information ett viktigt instrument.
Vidare föreslås en utredning om styrmedel som riktar sig till en utbygg- nad av närvärme (med så stor andel förnybara energislag som möjligt), utbyggnad av kraftvärme/fjärrvärmenäten och en ökad användning av bio- bränslen i kraftvärme/fjärrvärmeproduktionen. Fjärrvärmen nyttjar stora delar förnybar energi och har relativt låga investerings- och underhålls- kostnader för småhusägarna. Energianvändningskostnaderna för hushållen kan genom bl.a. stordriftsfördelar hållas på en låg nivå. Nackdelarna ligger i fjärrvärmeföretagens lokala monopolställning, att fjärrvärmenäten inte omfattar alla hushåll samt att de hushåll som ansluter sig till fjärrvärmenätet har mycket höga utträdeskostnader. Därför bör stöd till fjärrvärme-
produktionen kompletteras med några former av konkurrensfrämjande åtgärder samt åtgärder som stärker konsumenternas ställning.
Ytterligare insatser som behövs för att uppnå delmålet 55
Dessa samt andra åtgärdsförslag för att uppnå delmålet presenteras i tabell 12.
Tabell 12: Åtgärdsförslag för att uppnå delmål 6
Åtgärdstyp Åtgärd Syfte / förväntad
effekt
Kostnad (typ) Aktör (vem som ska utföra åtgärden) Status på förslaget (ev. referens) Ekonomiskt Ekonomiskt stöd
till hushåll som konverterar från uppvärmning med direktverkande och vattenburen el till förnybara energikällor* stimulera övergång från användning av högkvalitativ el för uppvärmning till användning av förnybara energi- källor eftersom stödet ges i form av skattereduktion får staten minskade intäkter
staten/regeringen finns delvis redan, se ovan Ekonomiskt Ekonomiskt stöd till fördjupade projekteringar vid ombyggnad uppnå energi- effektivare lösningar staten/regeringen Ekonomiskt Förläng KLIMP, Klimatinveste- ringsprogrammet minskad klimat- påverkan, energi- effektivisering och övergång till för- nybara bränslen staten/ regeringen Ekonomiskt Ekonomiska incitament till att bygga passiv- hus/minienergihus
öka andelen passivhus/mini- energihus i ny- byggnad, morot till att bygga bättre än byggreglerna
staten/ regeringen
Information Informera om olika uppvärmnings- former och energi- effektiviserande åtgärder
öka energieffekti- visering och an- vändning av för- nybar energi
kostnader för fastighets- ägarna som ska betala energi- deklarationer, kommun, skattebetalare
kommer att ske i samband med energideklara- tionerna. Kom- munala energi- rådgivarna har också en viktig roll. Energimyn- digheten befintligt
* Det skulle vara intressant att utreda om ett kompletterande ekonomiskt stöd till biobränslebaserade närvärmesystem skulle kunna leda till en ökad övergång till miljövänligare uppvärmning.
Åtgärdstyp Åtgärd Syfte / förväntad effekt
Kostnad (typ) Aktör (vem som ska utföra åtgärden)
Status på förslaget (ev. referens)
Kunskap Utred styrmedel
som riktar sig till utbyggnad av närvärmeanläggni ngar (med så stor andel förnybara energislag som möjligt), utbyggnad av fjärr- och kraftvärmenäten och till ökad användning av biobränslen i fjärr- och kraftvärme- produktionen bättre kunskaps- underlag om fjärr- värme, bl.a. om hur värmeförluster från fjärrvärmenätet kan undvikas Energimyndighe ten: arbets- kostnader, kommunen: arbetskostnader Energimyndig- heten, kommu- nens energi- kontor Stöd till experi- mentverksamhet, t.ex. ”nollenergi- hus” kunskapsupp- byggnad, minskad energianvändning och energieffekti- visering kostnader för forskningsstöd staten Ekonomiskt Tävling där de som utfört vissa energieffektiviserin gsåtgärder eller konverteringsåt- gärder på sin bostad är med och tävlar om en rejäl vinstsumma.
med en stor vinst- summa som hägrar om man gjort vissa åtgärder, kan man nå många till en totalt sett låg kostnad.
Information Visa på energi- besparande och kostnadseffektiva åtgärder som på- verkar brukarbete- endet, både vad gäller värme/tapp- varmvatten och hushållsel. Med återkommande information kan energikonsumtionen påverkas. Men även enkla användar- vänliga tekniska lösningar kan under- lätta för ett gott brukarbeteende (ex. central strömbrytare vid ytterdörren, radiatorer som stängs av vid vädring etc).
Ytterligare insatser som behövs för att uppnå delmålet 57
Det sker en kraftig utbyggnad av elektrisk komfortvärme (handdukstorkar, varma badrumsgolv) t.ex. i fjärrvärmda byggnader. Detta är svårt att bromsa med enbart information, men samtidigt svårt att reglera i nuvarande regelverk.
Hälsofrågor så som inomhusmiljö och luftkvalitet är minst lika viktiga som miljömässigt hållbara system för energianvändning. Tidigare erfaren- heter visar på att dessa frågor lätt kommer i skymundan vid energieffektivi- serings- och konverteringsåtgärder.
6.2.1 Konsekvensanalyser av konverteringsåtgärder
Boverket har genomfört privat- och samhällsekonomiska konsekvens- analyser av ett antal konverteringsåtgärder i permanentbebodda småhus. Konsekvensanalyserna avser:
• Konverteringar från uppvärmning med olja till förnybara energikällor.
• Konverteringar från uppvärmning med direktverkande el till förnybara energikällor.
Analysen utgår från en jämförelse av att nyinvestera i uppvärmnings- alternativen olja eller direktel med att konvertera till pelletspanna, fjärrvärme och bergvärme jordvärme och sjövärmepump ur både ett privatekonomiskt- och samhällsekonomiskt perspektiv. Resultatet visar att konvertering från olja och direktel oberoende av vad småhusägaren konverterar till alltid är samhällsekonomiskt önskvärd. Samtidigt kan en småhusägare spara upp till 13 000 kr/år på att genomföra konverteringar. Som en följd av dessa konsekvensanalyser förordar Boverket inte något fortsatt ekonomiskt stöd till konverteringar från oljeuppvärmning. Beträf- fande stödet för konverteringar från direktverkande elvärme anser Boverket att en fortsättning av det stödet kan vara värt att utreda vidare av två skäl. För det första är effekterna av stödet ännu inte utvärderade, och för det andra är den privatekonomiska lönsamheten för den enskilde småhusägaren lägre än vid konverteringar från oljeuppvärmning, vilket kan minska incitamenten att konvertera. Det senare beror på att konverteringar från direktverkande elvärme (till skillnad från konverteringar från olja) medför stora investeringar i nya vattenburna system. För heltäckande analys se rapport God bebyggd miljö – Samhällsekonomisk konsekvensanalys för åtgärder inom delmål 6.
Övriga förslag på styrmedel bedöms som värda att utreda vid senare tillfälle.
Diskussionen om styrmedel bör utgå från riksdagens mål om energi- effektivisering i bebyggelsen. Målen syftar till att på sikt nå hållbara energisystem. Detta bör dock inte ske till vilken kostnad som helst. De konverteringar som ska genomföras bör vara kostnadseffektiva, både ur ett samhällsekonomiskt och ett privatekonomiskt perspektiv. Det gäller att optimera så man får så mycket "miljönytta" för pengarna som möjligt. Vidare bör även statsfinansiell hänsyn tas.
Utgångspunkten i detta sammanhang bör således vara att se på vilka sätt man kan minska oljeanvändningen och öka andelen förnybar energi, samtidigt som den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Därefter bör man konstatera om dessa alternativ är samhällsekonomiskt lönsamma. Endast om dessa kriterier är
uppfyllda bör en diskussion föras huruvida staten bör agera för att påverka att olika typer av åtgärder genomförs. Nedanstående tabell visar när olika styrmedel bäst lämpar sig i relation till privatekonomisk och samhälls- ekonomisk lönsamhet. Vid både privatekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet bör sannolikt inga hinder föreligga för att i detta fall genomföra konvertering. Småhusägaren har goda incitament men kanske inte känne- dom om detta förhållande varför information är det mest lämpliga styr- medlet. I fallet privatekonomiskt olönsam men samhällsekonomiskt lönsam kommer småhusägarna inte att själva genomföra konverteringar samtidigt som det för samhällets ”bästa” vore önskvärt om konverteringarna kom till stånd. I ett sådant fall kan ett ekonomiskt stöd få konverteringen att bli privatekonomiskt lönsam eller i vart fall närma sig den gränsen.
Att kombinera ekonomiskt stöd med information är i många fall en bra lösning för att nå ut till, och för att påverka småhusägarna. Om det däremot är privatekonomiskt- men inte samhällsekonomiskt lönsamt behöver små- husägarnas incitament att genoföra konverteringar dämpas. Ett sätt att nå en sådan utveckling är att sänka småhusägarnas ”vinster” genom att fördyra icke önskvärda förfaranden via skatter. Ett annat mer drastiskt sätt att uppnå samma utveckling är att reglera eller till och med förbjuda det som är mindre lämpligt för samhällets bästa.
Samhällsekonomiskt lönsam Ja Nej Ja Information Lagar Skatter Privatekonomiskt lönsam Nej Ekonomiska stöd Information
6.2.2 Andra arbeten kopplade till den fördjupade utvärderingen
Boverket håller också för närvarande på med en rapport som behandlar olika uppvärmningsalternativ i småhus. Denna rapport har som över- gripande syfte att identifiera uppvärmningssätt som kan vara lämpliga för ägare av befintliga, permanentbebodda småhus att vidta ur energibe- sparings-, energieffektiviserings-, och konverteringssynpunkt. Huvudsyftet med den rapporten är att utreda vilka av uppvärmningsalternativen som är privatekonomiskt och samhällsekonomiskt minst kostsamma att konvertera till och därefter jämföra resultaten. Förhoppningen är att utifrån analyserna kunna ge förslag på styrmedel som kan leda till att småhusägare konverterar till dessa uppvärmningsalternativ.
Förslag på åtgärder för att minska energianvändningen i befintliga hus finns också i rapporten Piska och Morot, Boverket, 2006.
59