Linda Gottfredson (2002) har i sin teori ett fokus på människors självuppfattning i den kognitiva kartan över yrken, och riktar särskild uppmärksamhet på den styrka en individ har men som inte alltid kommer till uttryck för att skapa en egen identitet som stämmer överens med självkänslan.
” Det är alltid lättare att sträva efter sitt mål ifall den sökanden har bra
självkännedom men också erfarenhet som bygger upp ens självkänsla”. (Syv 4, Gymnasieskolan)
Vidare menade en del informanter att unga sökande oftast inte har tillräckligt med självkännedom och självinsikt kring de val man vill uppfylla. Detta menar vägledarna att oftast beror det på att den sökandens självuppfattning om verkligheten och det realistiska målet inte alltid stämmer överens med verklighetsbilden. Detta resulterar enligt informanterna att den sökande lämnar sina karriärsmål eller kompromissar. En av informanterna berättade det så här:
” Den sökande arbetar oftast med det de tycker bäst om, tills man hittar en annan lösning” (Syv 1,Vägledningscentrum).
Gottfredson menar att barn med olika kön och social bakgrund ofta strävar mot karriärer som är typiska för deras självbild. Unga människor påverkas också tydligt av yttre faktorer som kan leda till begränsningar och kompromisser i det personliga valet. Våra informanter som arbetar i skolan ser tydliga exempel på att sökande med dålig
självkännedom och självinsikt oftast väljer fel eller inte. Informanten från gymnasieskola sa så här:
37
” … man begränsar sig redan i tidig ålder för att man inte känner sig själv riktigt bra och har då svårt att placera in sig rätt”. (Syv 3, gymnasieskola)
När vi frågade ifall man ansåg att det var viktigt att fånga upp den sökandes mål inom karriären svarade vägledarna som inte arbetade inom skolverksamheten att tiden för samtal inte räckte till för detta och behöver uppföljningssamtal. Vidare berättar hon följande:
” Absolut, det tycker jag, men det hinner jag inte med och sen träffar man inte alla kontinuerligt heller” (Syv 6, Arbetsförmedling)
Till samtliga informanter ställdes även frågan vad dem själva anser vara orsaken till att orealistiska val görs och vilka faktorer som påverkar detta.
Det vi kan konstatera utifrån svaren vi fick är att samtliga vägledare ansåg att det oftast finns bakomliggande faktorer som har påverkat ens val men även påverkan som hindrar och begränsar ens valmöjlighet. Varför orealistiska val görs ansåg flera beror på att de inte har rätt kunskap och information om behörighetskrav som ställs. De ansåg även att den sökande har fått en viss uppfattning av yrket eller utbildningen som gör att man strävar åt den riktningen. Får man professionell vägledning och undersöker det orealistiska målet kanske man förstår då vad som ska göras innan man börjar fatta ett beslut. När vi ställde frågan till en av informanterna på Vägledningscentrum varför sökande har ett orealistiskt mål svarade hon så här:
”... svårt att säga, kan ju helt enkelt bero på att man inte varit så aktiv med att kolla upp viss nödvändig information, som då leder till att valet inte är så självklart längre när dem exempelvis träffar en vägledare”.( Syv 2, Vägledningscentrum)
Tre andra informanter ansåg att eleven väldigt ofta inte väljer sina egna val, dessa valalternativ kan ju skapas utifrån påverkan från sin omgivning, kontakter och framförallt familjemedlemmar. Detta kom vi att koppla till Gottfredssons teori kring kompromisser och begränsningar, vilket författaren beskriver att kompromisser sker stegvis, där individen skjuter upp ett valalternativ som inte är tillräckligt bra.
Det andra steget handlar om att individen anpassar sig till kompromissen. Begränsning och kompromiss är två processer som begränsar våra livsval och som gör att vi väljer vissa vägar framför andra. Processen utgör hur vi skapar och definierar oss själva. Men
38
samtidigt påverkas individer ofta olika trots liknande yttre faktorer i omgivningen (Gottfredsson, 2002).
Andra studie- och yrkesvägledare berättade vidare att den sökanden måste ha bra självkännedom, veta vad man vill göra i framtiden, vad man tycker är roligt/mindre roligt men även veta hur vägen dit ser ut. Enligt informanterna kunde man se tydliga exempel på när den sökanden valde att fullfölja sitt mål efter informationen som gavs under samtalet och när den sökanden blev förkrossad och inte hade andra
valmöjligheter. Följande informant berättade så här:
Inte lätt när någon kommer in och har förhoppningar på att om ett år ha uppnått en dröm som i själva verket tar fem år att uppnå. Det är tufft men vi är inte här för att krossa drömmar vilket det ibland känns som utan alltid stötta och hjälpa dem framåt. (Syv 1,Vägledningscentrum)
Utifrån våra studie- och yrkesvägledarnas svar kunde vi se att arbetssättet vid situationer med sökanden som har orealistiska karriärsmål styrs av skolans målformulering (Lpo- 94) som arbetar för att sträva efter att eleven ska bli mer medveten om sig själv och sina möjligheter eftersom detta bidrar till bättre självkännedom, vilket är viktigt för att göra väl underbyggda val.
39
Diskussion
Vi har kunnat redovisa ett resultat baserat på empiriskt material och teorier. Vi har tagit hjälp av en semistrukturerad intervjuguide för att kunna besvara våra frågeställningar. Studien har också tagit upp vilka faktorer som påverkar den sökande vid strävan efter karriärsmål men även vilka arbetssätt informanterna tillämpar i sitt arbete för att väcka och uppnå realitet i den sökandes karriärsmål. I slutsatsdelen kommer vi nämna det som vi ansåg mest relevant inom studien.
Information
Informanterna betonade vikten av att information man fick vid vägledning ansågs vara betydelsefull för den sökande. Information sågs som det bästa sättet för att öppna upp ögonen men även för att vidga den sökandes perspektiv kring möjligheter och andra alternativ som finns tillgängliga. Man ville då kunna ge så mycket information som möjligt för att den sökande skulle förstå vad de egentligen gav sig in i. De flesta sökande har en väldigt snäv syn på verkligheten vilket relaterar till att de inte förstår innebörden av sina egna karriärsmål. Enligt flera av våra informanter visades tydliga tecken på svårigheter för de sökande när det kommer till övergången från skola till arbete eller tvärtom. Där bör man komma med mycket information så den sökande känner sig lite förvirrad men även nyfiken när den går därifrån
Vi ansåg att informationshanteringen hos vissa elever kan vara svårare än hos andra och kan innebära komplikationer. Det förekom också under intervjuerna att dem sökande har för lite information kring olika yrken och dess innebörd. Där av tror vi också att möjligheterna till bra genomförda val kan bli svåra. Allt detta påverkar ens framtid då man oftast gör rationella val som gör att man väljer det bästa alternativet enligt sig själv. För att lyckas ansåg informanterna att den sökande bör vara insatt i sin framtid, samtidigt kunna lägga mer energi på att hitta information själv istället för att överlåta det till vägledaren.
40
Motivation
En annan viktig punkt som togs upp under intervjuerna var motivation. En av våra frågeställningar var vilka faktorer som spelade roll hos individen när beslut kring karriären skulle ske. Det som påverkade mest var ens motivation till att vilja uppnå det orealistiska målet. Hade inte den sökande själv motivation och lust till att jobba sig mot målet var inte målet värt att kämpa för. Enligt våra informanter kunde man lyckas med de mesta i livet när man hade motivationen. Motivationen kommer enbart från den sökande själv och utifrån detta kunde man bygga upp ett starkt självförtroende som medförde att man lättare kommer mot mål.
När vi relaterar tillbaka till motiverande samtal (Miller & Rollnick, 2002) anser vi att informanterna betonade vikten kring motivationens betydelse för att den sökande ska uppnå sina karriärsmål, oavsett ifall målet är långt eller kortsiktigt. En metod som vi anser kan leda till mer motivation kan vara att man föreställer sig själv där man vill vara och skapar en bild i huvudet som visar på hur framtiden kan komma att se ut. Den sökande blir då inspirerad genom fantasin.