Vilka begränsningar lyfter pedagogerna fram i samband med utevistelse?

(Söderström m.fl. 2013; Grahn m.fl. 1997; Blanchet-Cohen & Elliot 2011; McClintic &

Petty 2015; Copeland m.fl. 2012; Hatcher & Squibb 2010; Kos & Jerman 2013). Det som kan konstateras utifrån min studie är dock att många av de studier som gjorts framhåller utevistelsen som något positivt för barnens utveckling och detta verkar även vara något som pedagogerna också gör eftersom de troligen har sett en viss skillnad genom utevistelsen i förskolan.

6.4 Vilka begränsningar lyfter pedagogerna fram i samband med utevistelse?

Till skillnad ifrån Hatcher och Squibb (2011) lyfter pedagogerna i min studie fram påklädningen som något lite mer negativt i samband med utevistelsen. Precis som Mårtensson m.fl. (2004) tar pedagogerna upp exempelvis personalbristen som en svårighet. Pedagogerna pekar också på påklädning vintertid som mer arbetsam precis som Mårtensson m.fl. (2004) även tar upp. Dock har jag inte hittat någon tidigare forskning som ser barnens kläder som en begränsning av utevistelsen i förskolan. Detta är en begränsning som ca 29% (16/56) av pedagogerna beskriver som en begränsning i utevistelsen. Frasen ”kläder efter väder” är vanligt förekommande och jag tolkar det som om pedagogerna tar för givet att alla barn bör ha möjlighet till dessa kläder. Detta skulle kunna kopplas till aktivitetsteorin som beskriver människans beteende som en följd av tidigare sociala upplevelser och kulturella upplevelse (Robbins & Stetsenko 2002). En pedagog nämner irritation som förekommer när kläderna inte anses vara de rätta. En annan pedagog skriver fram föräldrar intresse som en bidragande orsak till att barnen inte anses ha ”kläder efter väder”. Detta menar jag tyder på att både en social och kulturell upplevelse kan ligga till grund för pedagogers beteende och uttalande. forskning (Ernst 2014; Mårtensson m.fl. 2004; Copeland m.fl. 2012). Pedagogerna ser extremt eller dåligt väder som en begränsning då de väljer att inte gå ut. Pedagogerna ger exempel som åska, ösregn, kyla och extremt varmt som anledningar som begränsar utevistelsen så de väljer att endast vara utomhus en kortare stund eller inte alls gå ut.

Dock skiljer sig synen på de olika förskolorna vad som räknas som tillräckligt ”dåligt”

väder för att inte gå ut. På någon är det mer än -10 grader. Medan pedagoger på en annan förskola säger -25 grader. På en förskola skriver de kombinationen mellan vind och regn eller kyla medan andra menar att de brukar försöka vara ute en liten stund trots dåligt väder. Detta stöder även tidigare forskning (Söderström m.fl. 2013; Grahn m.fl.

1997; Blanchet-Cohen & Elliot 2011) som anser att pedagogers motivation påverkar barnens möjlighet till att vistas ute i olika utsträckning. Dock kan jag i min studie se att skillnaden mellan förskolornas utevistelsetid inte verkar bero på pedagogernas inställningar, eftersom pedagogerna verkar vara positiva till utevistelsen i förskolan.

Inte heller synen på vad dåligt väder innebär verkar vara en tydlig orsak till utevistelsetiden på förskolan. Eftersom utomhusmiljön skiljer sig på de olika förskolorna skulle eventuellt detta kunna vara en orsak till att pedagogerna är utomhus, men inte heller här har jag funnit någon stor skillnad mellan de olika förskolorna

(Torquati & Ernst 2013).Utifrån aktivitetsteorin skulle kulturella eller sociala upplevelse (Robbins & Stetsenko 2002) kunna ligga till grund för pedagogernas möjliggörande av utevistelsen i förskolan, men detta är inte något jag fått en tydlig bild av genom studien. Använder vi medieringsverktygen och ser pedagogerna som subjekt och utevistelsen som objekt kan kläderna ses som ett verktyg som måste finnas för att möjliggöra utevistelsen speciellt under sämre väder. Därför skulle ”dåliga” eller obefintliga kläder kunna var en bidragande orsak till att utevistelsen inte blir av eller att just kläderna ses som en svårighet. Som tidigare nämnts är detta även någor pedagogerna trycker på.

Pedagogers attityd och motivation i min studie är märkbart positiv. Ändå är skillnaden mellan utevistelsen stor rent tidsmässigt. Många av pedagogerna framhåller de hälsofrämjande effekterna av att vistas ute så som friskare, motorisk utveckling samt material i mängder. Begränsningarna består mest av barnens begränsade kläder eller dålig väderlek. Enligt studier (Copeland, m.fl. 2012) påverkas barnen fysiska hälsa av pedagogers möjliggörande av utevistelsen i förskolan, då barn som vistas ute mer har en högre utvecklingsgrad av motorisk och känslomässig hälsa. Andra visar på att ute-vistelsen är mer populär på förskolorna eftersom IT-samhället är mer utbrett i världen och att detta gör att vi behöver vistas mer ute (Dahlgren & Szczepanski 2004). Utifrån sett präglas den Svenska kulturen av ett naturligt förhållande till naturen vilket i sin tur möjliggör de pedagogiska aktiviteterna i förskolan (Kos & Jerman 2013; Maynard &

Waters 2007). Ändå genomförs kanske inte så många pedagogiskt planerade aktiviteter ute som det borde i de svenska förskolorna? Kan det vara så att dagens pedagoger lever kvar lite i det förflutna att ”frisk luft ger friska barn” och går de bara ut varje dag så är det tillräckligt?

7 Diskussion

Under denna rubrik kommer en diskussion att föras om resultatet och dess konsekvenser för den pedagogiska professionen. Metoden kommer även diskuteras samt framtida forskning.

Under studiens gång har jag lagt märke till att pedagoger använder begreppen utomhuspedagogik eller planerade pedagogiska aktiviteter på olika sätt. Jag upplever det som om några har förståelse för att utomhuspedagogik innebär att den pedagogiska aktiviteten flyttar ut medan några verkar mena att det räcker att vara utomhus mycket för att flytta ut pedagogiken.

I enkäterna är fokus mycket på kläder efter väder och kyla, snö, regn och blåst. Kan detta ha att göra med att enkäterna är genomförda i oktober och november då vädret börjar bli mer kyligt ute? Hade svaren sett annorlunda ut om enkäterna var genomförda en solig varm dag i maj eller juni?

Många av pedagogerna svarar något med ”kläder för väder”. Har pedagogerna reflekterat över de svar de ger eller ej? Detta kan vara en orsak till de homogena svaren.

Kanske kan det även finnas andra orsaker exempelvis att de inte ”vågar” svara vad de tycker utan svarar politiskt korrekt eftersom det är det som förväntas av dem. En pedagog verkar ha reflekterat lite mer över sitt svar. Den lyfter fram föräldrarnas intresse för utevistelsen och tar upp att barnens kläder beror på föräldrarnas intresse för utevistelsen. Pedagogen menar att det är anledningen till att barnen inte har kläder med sig för utevistelsen i förskolan.

Arbetsmiljön är något som tas upp. Jag upplever att många upplever på- och avklädningssituationerna som arbetsamma då detta tas upp vid ett flertal tillfällen. Till detta hör även klädhanteringen, toalettbesök under utevistelsen samt blöjbyten. Peda-gogerna lyfter fram att det ibland är jobbigt både för barn och vuxna att ta på och ta av alla lager kläder, främst på vinterhalvåret, för att byta en blöja eller gå på toaletten.

Frågan är om det finns något lösning på problemet eftersom kläderna behöver var på vid utevistelsen och toabesök ofta är akuta på förskola. Är det istället så att man bör se över miljön på förskolorna så för att underlätta arbetsbelastningen under just av och påklädning?

Under studiens gång har jag även upplevt att pedagogerna inte alltid verkar göra det de skriver att de gör. Genom att skatta sig själva genom att skriva hur ofta de genomför planerade pedagogiska aktiviteter utomhus svarar majoriteten en gång i veckan. Tittar man även på var motivationen till utevistelsen kommer ifrån kan man se att 42/56 av pedagogerna har rankat stundens ingivelse på första eller andra plats tätt följt av kollegor 30/56. Detta tolkar jag som om mycket av aktiviteterna som sker under utevistelsen sker spontant och kanske inte alltid planerat. Vad är det då pedagogerna planerar för utevistelsen? De har olika samlingar, lekar, promenader till skogen, änderna, lekparken, mm. Då är frågan hur planerad en promenad till skogen är då många ej lagt in någon särskild aktivitet i anslutning till detta. Kan det vara så att pedagogerna har bokat in en dag då de går till skogen eftersom det är den plats pedagogerna kryssar i näst efter förskolegården enligt enkätsvaren i min studie? Räknas i så fall en promenad till skogen en dag i veckan som en planerad pedagogisk aktivitet?

Eller blir det enbart en planerad aktivitet utan pedagogisk inriktning?

Vad säger man och vad gör man? Ett exempel är utevistelsetiden på förskolorna. Som jag tagit upp tidigare är skillnaden inom en förskola inte så stor. Variationen ligger mellan förskolorna. Lpfö 98 (Skolverket 2011) menar att utevistelsen ska förekomma på förskolorna, men inte i vilken mån. Pedagogerna lyfter fram direktiv från kommunen att barnen ska vistas ute varje dag. Skillnaden mellan utevistelsetiden på förskolorna i min studie ligger mellan 1,5 timmar i snitt till 4 timmar i snitt per dag. På en vecka bli det 7,5 timmars utevistelse på förskolan med minst tid ute och 20 timmar på förskolan med mest utevistelse. Orsaken till detta är oviss då i stort sett alla pedagoger på förskolan har en positiv attityd till utevistelsen i förskolan. Som jag tagit upp tidigare verkar inte miljön ha särskilt stor inverkan. Pedagogers syn på möjligheter och svårigheter skiljer sig inte jätte mycket åt vilket gör att utgångspunkten är ungefär den samma på alla fem förskolorna. Kan det vara barnens ”kläder efter väder” som påverkar utevistelsetiden?

Eller är det så att pedagogerna inte har skrivit fram sina egentliga åsikter om utevistelsen i förskolan och att svaret ändå ligger hos pedagogerna?

Utomhusvistelsen anses vara viktig och många gånger självklar i det svenska samhället.

I min studie framkommer det att pedagoger anser att det är bra att vara ute mycket samt att det är bra med frisk luft. Under arbetet med min studie har jag dock haft svårt att hitta just svensk forskning om utevistelse från Sverige då mycket av forskningen är gjord i USA. Detta anser jag är intressant eftersom forskning menar att vi skandinaver har en naturlig anknytning till utevistelsen och att det ligger i vår kultur att vistas utomhus. Är intresset för utomhusvistelsen kanske inte är så stor som vi tror eftersom forskning inte görs i större utsträckning inom ämnet? Eller tar vi skandinaver utevistelsens fördelar för givna?