Begränsningar/styrkor och förslag till vidare forskning

En begränsning i denna studie är att tolkningen huvudsakligen utgår från ett dokument, SOU (2010:15). I metodavsnittet framgår det i en tabell att det finns fler dokument som skulle kunna analyseras för att kunna få en bredare översikt och ett ytterligare djup i beskrivningen av den intertextuella kedja som kunnat tydas i denna studie. En styrka som denna studie har är att det belyser hur ungdomsbrottslighet konstrueras diskursivt genom individinriktade

diskurser i SOU (2010:15). Studiens slutsatser säger något om hur ungdomsbrottsligheten och de sociala insatser som ska möta denna, konstrueras i svensk kontext. Denna slutsats kan även urskiljas i tidigare forskning på området om hur det sociala arbetet, arbetar med

ungdomsbrottslighet, vilket kan ses som en ytterligare styrka för trovärdigheten i denna studie.

Det individinriktade arbetet är alltså ett viktigt fokus för socialt arbete men för att även få möjlighet att arbeta för social jämlikhet för de klientgrupper som socialarbetare möter, blir samhällsarbete en viktig åtgärd. För att det sociala arbetet inte endast ska fokuseras till att lindra symptomen av de strukturella barriärer som föder sociala problem. I den tidigare forsknings som lyfts fram i denna uppsats har det framhållits att det skett en förändring på senare år som bidragit med ett mer individinriktat fokus för socialt arbete generellt samt i synnerhet avseende arbetet med att förebygga ungdomsbrottslighet. Det är intressant hur det tycks finnas ett individinriktat fokus i samhället trots en medvetenhet kring vad som krävs för att sociala problem långsiktigt ska kunna förebyggas. Vidare forskning på området kan vara att göra en historisk överblick och jämföra hur diskursen sett ut över tid för det sociala arbetet med ungdomsbrottslighet i Sverige, för att få en djupare förståelse för hur det ser ut idag. Diskursen för det sociala arbetet skapas även av de professionella, hur de definierar sociala problem och vilka tillvägagångssätt som väljs för att arbeta med dessa problem (Payne, 2008; Healy, 2005). Diskursen för ungdomsbrottslighet skulle även kunna studeras genom intervjuer med socialarbetare som arbetar med dessa ungdomar för att undersöka hur diskursen för ungdomsbrottsligheten konstrueras hos professionella på fältet.

38

8. REFERENSER

Andershed, Henrik & Andershed, Anna-Karin (2010) Ungdomsbrottslighet: Hur vanligt är

det och vad beror det på? I Henrik, Andershed, Anna-Karin, Andershed & Kerstin, Söderholm Carplean, (red.), Ungdomar som begår brott: vilka insatser fungerar?. (1. uppl.)

Stockholm: Gothia.

Abrams, Laura S (2013). Juvenile justice at a crossroads: Science, evidence, and twenty-first century reform. Social Service Review, 87(4), 725-752.

Baker, Kerry (2008). Risk, uncertainty and public protection: Assessment of young people who offend. The British Journal of Social Work, 38(8), 1463-1480.

Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2009). Diskursanalys. I Anderas, Fejes, & Robert, Thornberg, (red.). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm:

Liber.

Borowski, Allan (2003). Danger of strong causal reasoning in juvenile justice policy and practice. Australian Social Work,56(4), 340-351.

Booth, A., Papaioannou, D. & Sutton, A. (2013). Systematic approaches to a successful literature review. London: Sage

Bradt, Lieve, & Bie, Maria Bouverne-De (2009). Social work and the shift from 'welfare' to 'justice'. The British Journal of Social Work,39(1), 113-127.

Brottsförebygganderådet (2001) BRÅ-rapport 2001:15. Kriminell utveckling – tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser.[Elektroniskresurs]. Hämtat den 30 april 2014 från

http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800018789/1312201211703/200115_ kriminell_utveckling.pdf

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) (2007), Diskursanalys i praktiken. Texter, bilder, samtal. Stockholm: Liber

Case, Stephen (2006) „Young People „At Risk‟ of What? Challenging Risk-focused Early Intervention as Crime Prevention‟, Youth Justice 6(3): 171–9.

Case, Stephen (2007). Questioning the 'evidence' of risk that underpins evidence-led youth justice interventions. Youth Justice,7(2), 91-105.

Estrada, Felipe (1999). Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem: utveckling, uppmärksamhet och reaktion. Diss. Stockholm : Univ.. Stockholm.

Flash, Kimberly (2003). Treatment strategies for juvenile delinquency: Alternative solutions. Child and Adolescent Social Work Journal, 20(6), 509-527.

Forsberg, Christina. & Wengström, Yvonne (2013). Att göra systematiska litteraturstudier :

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur. Foucault, Michel (2002). Vetandets arkeologi. Lund: Arkiv.

39 Gray, Patricia (2005) „The Politics of Risk and Young Offenders‟ Experiences of Social Exclusion and

Restorative Justice‟, British Journal of Criminology 45: 938–57.

Healy, Karen (2005). Social work theories in context: creating frameworks for practice. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan

Herz, Marcus, Kamali, Masoud, Lalander, Philip, Mattsson, Perband, Mirna, Perez, Enrique, Sernhede, Ove & Svensson, Ida (2014) Minska de sociala klyftorna, Socialpolitik, nr 1, 2014. [Elektroniskresurs]. Hämtat den 10 maj 2014 från http://www.socialpolitik.com/minska-de-sociala- klyftorna/

Justitiedepartementet (2011) Regeringsbeslut 1:3. Uppdrag att inrätta sociala insatsgrupper m.m. [Elektroniskresurs]. Hämtat den 31 mars 2014 från

http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/21/83/1b22eb25.pdf

Justitiedepartementet (2013) Regeringsbeslut 1:6 Uppdrag till Rikspolisstyrelsen att aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper. [Elektroniskresurs]. Hämtad den 4 juni 2014 från

http://polisen.se/PageFiles/449628/Regeringsuppdraget.pdf

Justitiedepartementet (2011) Intervjuer och repotage.Viktigt att hjälpa ungdomar i riskzonen tidigt. [Elektroniskresurs]. Hämtat den 31 mars 2014 från http://www.regeringen.se/sb/d/8883/a/169860

Kvale, Steinar (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Neves, Tiago (2013). The managerialist turn and the education of young offenders in state care. European Journal of Social Work, 16(1), 105-119.

Regeringen (2014) Regeringens satsning mot ungdomsbrott. [Elektroniskresurs]. Hämtad den 17 mars 2014 från http://www.regeringen.se/sb/d/14753/a/167182

Regeringen (2011) Viktigt att hjälpa ungdomar i riskzonen tidigt. [Elektronisk resurs]. Hämtad den 17 mars 2014 från http://www.regeringen.se/sb/d/16276/a/169860.

Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie. (2009). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. (2., [kompletterade och utvidgade] uppl.) Malmö: Liber.

Statens offentliga utredningar (SOU 2010:15) Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [Elektroniskresurs]. Hämtat den 17 mars 2014 http://www.regeringen.se/sb/d/12634/a/141236

Vetenskapsrådet (2002). Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. [Elektroniskresurs]. Hämtad 19 mars 2014 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Wolter, Filip, Karlsson, Anders & Oscarsson, Lars (2013) Rikspolistyrelsen Rapport,

2013:1Utvärdering av sociala insatsgrupper – Individinriktad samverkan kring unga i riskzonen. [Elektroniskresurs]. Hämtad 1 april 2014 från

http://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporter- utredningar/01%20Polisen%20nationellt/Ovriga%20rapporter-